Gå till innehåll
torsdag 12 mars 2026

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende på 2023-08-04 på alla områden

  1. 2 poäng
    Hej. Tänkte försöka förmedla lite av mina erfarenheter av Biltemas keramiska lackförsegling på båten. Har alltid gillat att ha lite glans på båten och har genom åren lyckats ganska bra tycker jag, men efter bara några veckor är de delar som är utsatta för solen nästan lika matta som före poleringen. Har testat ett antal olika vaxer, både såna som finns i butikerna och några som jag fått tag på via ”mitt” varv, såna som inte finns för konsumenter vanligtvis. Har dock alltid nobbat alla nano-vaxer. Har också testat att tvätta båten med sötvatten flera gånger under säsongerna men de solutsatta ytorna har inte hållit glansen alls. I år bestämde jag mig för att testa en keramisk lackförsegling efter att ha kollat på en del videos på YT. Det verkade vara modellen tänkte jag. Valde efter viss vånda Biltemas i standardform, inte spray alltså, då den kostar max en fjärdedel av vad de som är avsedda för gelcoat gör. Började efter tvätt med poleringen som vanligt men i år med en ny oscillerande maskin som jag så småningom blev vän med och hittade rätt hårdhet på trissa och rätt varvtal på maskinen. Försökte, och lyckades i viss mån, få en ännu bättre glans än den jag brukar få efter lite jobb med min roterande maskin. Började som vanligt med den delen av skrovet som är under avbärarlisten och som alltid är nästan helt blank redan efter tvätt. När ytan var blank nog så tvättade jag av den ett par gånger med Isopropanol (IPA) varefter jag kollade att jag inte glömt någon del. Många polermedel lämnar ju en blank yta men när man tvättar den så framgår det var man inte riktigt lyckats. Efter detta var det dags för lackförseglingen. La ut medlet på ca 1/2 kvadratmeter i taget, lät torka i ca 3-5 minuter och torkade sedan av ytan med mikrofiberduk. Använde gummihandskar. Körde sedan direkt en ny omgång på samma yta. Ska göras inom, tror jag, 5-7 minuter. Använde en tejpbit på var sida för att veta var jag började och hur långt jag tagit. Fortsatte så på hela skrovet och tyckte det såg bra ut. Gick sen någon vecka senare över till de övre delarna av båten, de som vanligtvis är mer utsatta för solljus och därmed snabbt blivit matta. Samma sak här med tvätt, polering och IPA-tvätt samt granskning innan jag körde två varv med förseglingen. Var nu tvungen att köpa min andra flaska med medel då den första inte skulle räcka. Fortfarande rejält billigare än de ”fina” märkena. Här tyckte jag dock att ytan efter behandling blev något mindre blank än den varit direkt efter poleringen. Var ganska besviken på det. Under sommaren hittills har jag inte tvättat båten alls och inte heller torkat bort saltfläckar från vattenstänk innan de torkat, vilket fantasterna säger att man bör. Så här lite senare på säsongen kan jag konstatera att lackskyddet i stort sett ser ut som det gjorde när jag la på det med undantag av ”kepsen” ovanför vindrutan där solen och vattenstänk kommer åt mest och på ställen där rep eller fendrar har skavt. Avrinningen är betydligt mycket bättre och bildar även så här sent på säsongen tydliga pärlor, något som inte varit fallet med någon av de vaxer jag provat. Nu återstår det att se hur ytorna ser ut i höst och senare vid vårrustningen. Kanske slipper jag göra något alls åt vissa delar nästa år? Har någon av er erfarenhet av denna lackförsegling eller någon annan så berätta gärna hur ni gjort och vad resultatet blivit i slutet av säsongen!
  2. 2 poäng
    Nej. Håller helt med! Menade bara att även med kvalitetspumpar får man nog räkna med att de släpper lite under den vecka som @Georg_Ohm nämner.
  3. 2 poäng
    Ta ner riggen och låt nån som är erfaren kolla över alla detaljer. Med tanke på båtens förmodade värde är det kanske väl dyrt att anlita en professionell riggare, men det går säkert att hitta nån lokal person som kan det. Kanske finns nån seglarklubb i närheten? Där brukar det finnas några erfarna som absolut klarar att kolla på en så omkomplicerad rigg. Var befinner sig båten?
  4. 2 poäng
    Plockade isär den och såg denna o-ring. Den såg inte så komprimerad ut, men det var slående fula kanter på plastgjutningen (typ skägg) som skulle möta den och en del allmänt plastfnas i pumpen. Samt ett rejält hårstrå rakt över O-ringen (nej, det var inte mitt). Men vågade inte putsa till godset, då det redan kändes i "kortaste" laget för att komprimera tätningarna (se nedan). Rengjorde och granskade alla gummidelar och membran med hittade inget skumt. Inte mer än att de gjutna delarna inte är gjorda med någon större precision. Men pumpen är ju bara drygt 2 år gammal och använd väldigt lite så jag väntade mig inget slitage. Skruvade noga ihop den igen, och det är klart - det är inte mycket att komprimera i tätningsväg med skruvarna då den i princip gick fullt ihop utan kraft. Testade sedan: Och EXAKT samma fel kvarstår, kanske möjligen att det nu tar några minuter istället för 30s innan den tappar trycket. "Suset" precis när den stannat kommer fortfarande inifrån pumphuset, dvs det är därinne det läcker. Monterat en annan pump med motsvarande data nu (en mycket billigare) och allt fungerar. Det är t.o.m. så att den inte startar fast den varit avstängd i något dygn eller så, vilket ju visar att systemet (inkl den) nu är väldigt tätt. Slog oss också att den nuvarande däremot alltid startat och gått några sekunder när vi slagit på den och inte varit i båten på ett par dagar. Troligen inte frisk från början alltså, och skulle gissa på ett illa gjutet hus som orsak. Men garantitiden har ju precis gått ut.....
  5. 2 poäng
    Vi var tidiga med ais hade transponder refan på snipan för snart 15 år sedan. Nuvarande ägare verkar inte starta den ser jag nu när jag kollar på Marinetraffic. Vi noterar också att andelen båtar med AIS ökar. Segelbåtar är överrepresenterade enligt min spaning. Även riktigt maffiga stora motorbåtar med massor av antenner och annat saknar ofta AIS. Eller så kör de i stealth mode av någon anledning. När man korsar stora trafikleder är det ovärderligt enligt mig. Man vet att man syns och det är lätt att beräkna om man kommer att krocka eller inte i god tid. Vi har flera gånger både ropat upp och blivit uppropade av fartyg och kommit överens om hur vi skall mötas. Känns väldigt skönt när man vet att kolosserna är med på noterna.
  6. 2 poäng
    Och riskerar att fylla vattenlåset och få vatteninträngning i motorn, beroende på hur man gör och om man vet vad man gör eller inte.
  7. 2 poäng
    Hej Är det någon som har kontaktuppgifter till Heliac? Jag har mer info och bilder på hans båt men han har inte varit inloggad i år...
  8. 2 poäng
    Är det inte lättare att skaffa en dyna att sitta på? Då kommer du högre och närmare ratten.
  9. 2 poäng
    Givaren i det här fallet har ju en rundad undersida, inga problem att rikta den rätt i Sica-klicken. Har monterat en likadan i min Vator 14R funkar bättre än när den satt på utsidan.
  10. 1 poäng
    Det går naturligtvis inte att svara exakt, så jag är mer ute efter vad folk har för uppfattning baserat på egna båtar, grannbåtar, bekantas båtar och så. Jag räknar förstås inte segeljollar, små öppna båtar med utombordare eller små öppna snipor, utan mer utrustade båtar. Kan vara nyare RIB:ar av större modell, nyare DC/HT/BR/WA, diverse bobara båtar som täckta snipor, "större" segelbåtar och motorbåtar. Är det fem procent? Tio? Mer? Bakgrunden till min fundering är att jag kollade på Marinetraffics karta och såg den stora mängden lila symboler längs västkusten. Lila är den färg som de har på fritidsbåtar (kategorin "pleasure craft"). Då började jag undra hur många båtar det egentligen är inom samma område.
  11. 1 poäng
    Ja, det säger att Yamaha går att serva i öststaterna till skillnad från t ex Mercury 😁
  12. 1 poäng
    Jag menar tvärtom att hen inte skall koppla på en vattenslang med tryck och än mindre att köra vatten med hög tryck genom motorblock. Utan testa komponenterna isolerat. Om man vill isolerat testa utan den sjövattenpump som sitter är min erfarenhet att en billig biltema-skruvdragarpump ger en sug som motsvarar en bronspump som ofta satt på sådana gamla maskiner.
  13. 1 poäng
    Kolla den här också. (…inser dock att gubben blandat ihop rigga och sätta segel…)
  14. 1 poäng
    Stortrissen saknar väl akterstag och masten är stagad åt tre håll om jag minns rätt? Viktigt att grejerna är hela och att riggen är ordentligt sträckt som på alla andra riggar.
  15. 1 poäng
    Vad bra! Du använde väl ”syrafast” skruv och mutter!?
  16. 1 poäng
    Är det någon som minns ”Rem Johan”? Alltså inte den nederländska variomatic-bilen, utan en Jabsco (tror jag) pentrypump, en enkammars membranpump med remdrift från en separat elmotor? Till den fanns det kompletta renoveringssatser. Det satt en sådan i min förra båt när jag köpte den för omkring 30 år sedan. Den pumpem läckte som ett såll, och jag renoverade den, men det fanns ingen trycktank, hydrofor i systemet… så den pumpen blev inte långvarig ombord, trots renoveringen var inte heller kapaciteten speciellt bra. Man blev inte ens våt då man duschade… vattnet kom intervallvis, tjoff, tjoff, tjoff….
  17. 1 poäng
    Det var ju det jag inte gjorde - egentligen. Jag bara tror..... Däremot fanns ju en hel del som skulle kunnat orsaka precis det här felet förutom den dåliga gjutningen. Bl.a ett hårstrå. Men man har väl som med så många andra "kvalitetsmärken" hittat billigare leverantörer....österifrån. @ChristerN: Ja, om pumpen behöver fylla på lite en gång i veckan får man nog räkna med. Men när det läcker så man hör det och det går en gång i minuten är det inte ok. I synnerhet inte en "kvalitetspump"....
  18. 1 poäng
    Det känner jag igen! Ett visst läckage får man nog räkna med.
  19. 1 poäng
  20. 1 poäng
    Här finner du reservdelar… Trissjolleförbundet, sannolikt kan du får råd där.
  21. 1 poäng
    En båt i den storleken behöver inte registreras i Sverige. Man kan registrera den om man vill men det kostar och är inte nödvändigt. Skall man segla i land där registrering krävs kan man köpa ett bevis av Kryssarklubben har jag för mig. Men det är en sak att göra den Svensk. I detta fall behöver väl båten också avregistreras i Grekland. Om det är en affär mellan privatpersoner vet jag inte vems ansvar det är.
  22. 1 poäng
    Antar att vi är långt utanför Sveriges gränser här, va?
  23. 1 poäng
    Skulle tro det är det generella genomsnittet, alla fritidsbåttyper och lokalisering. Alltså var 20:e båt. Men tror samtidigt att siffran varierar kraftigt beroende på båttyp och användning, från nära 0% och uppåt till.....ja, svårt att gissa.
  24. 1 poäng
    Man kanske skall nämna att om man kopplar på en vattenslang på ett kylsystem finns en risk att man blåser en packning någonstans också. Om man har otur.
  25. 1 poäng
    Njae, det du länkat till i "Det mest relevanta har jag markerat med understrykning". Handlar om registreringspliktiga båtar över 15m längd. Exemplet som TS syftar till var ju 36 fot. Mindre, icke yrkesmässiga båtar, bör nog följa traditionen för fritidsbåtar. Inga krav. Alltså som Stormfocken beskrev. Har man utländska gäster/ägare ombord kan man hedra dessa med en mindre flagga från deras hemland lite högre upp, i t.ex. vant eller stag.
  26. 1 poäng
    Nja... Marine Traffic är (numera) en kommersiell sajt som även säljer data och info. Den förlitar sig inte på uppdatering av radioamatörer eller några andra med specialintresse för just radio. Däremot är dock en mycket stor andel av mottagarplatserna lokaliserade på privata fastigheter, ja. Visst finns det radioamatörer som av rent intresse via egen utrustning skickar in data till t ex Marine Traffic. Men vem som helst (nästan) kan bli "värd" för en mottagarstation, och då står Marine Traffic för all utrustning inkl antenn och kabel, mot att man i möjligaste mån försöker hålla mottagarstationen uppkopplad och ansluten till Internet så mycket det går. Hela innedelen är en R-Pi med ett pådockat VHF-mottagarkort, litet som en stor tändsticksask. För att komma ifråga bör dock: Stället som det skall sättas upp på täcka in en "vit fläck", dvs där det inte finns mottagning idag, alt. om det är ett område med mycket trafik och det där idag bara finns en enda mottagarstation Sökande kunna visa på att antennplaceringen är lämplig, gärna med foto på "utsikten" Personen ifråga som ansvarar för det ha tillräcklig kunskap om att montera radio och antenn Visst, nämner man att man är radioamatör så ställs inga ytterligare frågor om den sista punkten.😉. Södra Vättern (där jag har hemmahamn) har aldrig haft någon täckning, inte förrän jag ansökte om en station hos Marine Traffic och satte upp för ett par år sedan. Den tar nu hand om sändningen från alla AIS-båtar upp till en linje mellan Hjo - Hästholmen ungefär (lite kortare för Class B). Förutom att jag själv och andra nu kan se min egen båt fick det en annan följdeffekt: Flera av seglarna som deltager i de lokala tävlingarna ("onsdagsrace" m.m.) har skaffat transponder, eftersom besättningen då i efterhand kan sitta hemma och via MT:s Trackfunktion analysera om de slog på rätt ställe o.s.v. ---------------------- Hur stor andel som har transponder ? När vi skaffade till vår båt för 7-8 år sedan var vi nästan ensamma om det bland fritidsbåtarna härikring. Men det har blivit vanligare och vanligare, men som svar på frågan skulle jag nog påstå att snittet nog inte är över 5% - än. De seglare och vissa motorbåtar som åker långt har det dock i mycket större utsträckning, medan de som "bara" helgseglar knappt ens har AIS-mottagare. Mindre båtar har det i princip aldrig, medan större (både motor- och segel) oftare har transponder. Så är min uppfattning. Min "ansökningsbild" till Marine Traffic (ja, jag fuskade lite - istället för att klättra upp personligen i maströret på taket fotograferade jag med drönaren....). Har förmånen att bo rätt nära vattnet men ändå bortåt 150m högre upp än sjöytan. Blir lite längre till horisonten då:
  27. 1 poäng
    Lika subjektivt som tidigare så känns det som det är mer AIS här i norra Bohuslän än hemmavid. Och jag tycker inte att ”invasionsflottan” har mer AIS än svenska båtar, snarare tvärtom. Däremot har ju tyska och danska båtar nästan alltid AIS men det beror väl på att dom är mer långväga och mer utrustade även i övrigt. Sedan vet man ju inte hur många det är som bara har snikvarianten, spionvarianten. enbart en AIS-mottagare, som kan se andra med inte syns själv.
  28. 1 poäng
    Jag har de senaste somrarna haft samma fundering. Rent subjektivt tycker jag att antalet fritidsbåtar med AIS har ökat. Lika subjektivt tycker jag också att det blir vanligare i såväl segel-som motorbåtar över 30 fot. Idag gick vi från Ursholmen till Resö, på en nästan spegelblank Kosterfjord. Vi mötte inte eller kom ikapp någon båt inne i Kosterhavet, men kom ikapp en större motorbåt norr om Ramsö (dom gick på insidan av den förrädiska bôen på 0,9 m som ligger omkring 200 meter norr om norra Ramsös udde). Den båten hade AIS. Sedan var det tre segelbåtar som kom norrifrån ute på Kosterfjorden, alla hade AIS. Så mötte vi tre segelbåtar när vi närmade oss Klippakären, två av dessa hade AIS. Mellan Bissen och Store Snart mötte vi en tysk mindre segelbåt med AIS, så två norska Bavarior, den ena hade AIS. När jag kollar Marine Traffic så säger den appen att det ligger sex ”plesure craft” här (och tre fiskebåtar) men det stämmer inte, enligt min AIS i plottern är det nio fritidsbåtar av knappt 20 båtar i hamnen. Det beror ju på att Marien Traffic med fler liknande webplatser uppdateras av radiomamatörer… vad jag minns från tidigare diskussioner, och sådana radioter är inte så vältaliga härikring. Så jag tycker iallafall idag att jag har fog för mitt subjektiva tyckande att AIS på fritidsbåtar blivit vanligare. Kanske beror det på att tekniken blivit mer lättillgänglig då det finns plottrar och VHF med inbyggda AIS transpondrar, så man behöver inte joxa med att koppla in andra apparater, svarta lådor, som ibland är gula som min är…. MMSI 265756610
  29. 1 poäng
    En bild eller två skulle nog underlätta. En från sidan åtminstone.
  30. 1 poäng
    Trasig impeller? Stopp någonstans? Dålig termostat? Skit i sjövattenfiltret?
  31. 1 poäng
    Tack för era kommentarer. Efter att ha läst lite fler trådar kring olja och optimax så verkar det ju vara bra att fortsätta med DFI oljan som även mange249 skrev. Jag vågar inte chansa /C
  32. 1 poäng
    Jag tycker det ser ut som en Örnvik 481 GTS.
  33. 1 poäng
    Åter igen - det finns inget båtregister i Sverige.
  34. 1 poäng
    Varför inte limma givaren på insidan av skrovet? Då slipper du byta eller reparera givaren.
  35. 1 poäng
    En besättningsmedlem på fördäck som pekade… men rorsman visste inte om det var fritt vatten eller inte som pekades ut.
  36. 1 poäng
    Sitter slangarna rätt monterade. Pumpen har en hög- och en lågtryckssida. Om slangarna sitter skiftade orkar in pumpen trimma ut drevet under belastning.
  37. 1 poäng
    Eller så var båten utrustad med ett bra framåtseende ekolod!
  38. 1 poäng
  39. 1 poäng
    Hej allihopa jag har löst problemet, det var denna säkringen som problemet var, själva säkringen såg hel ut men fungerade inte så genom att byta denna säkring fungerade allt som vanligt. Tack för all hjälp!!!!
  40. 1 poäng
    Jag hånar iaf inte ankarspelet i sig! Jag har två stycken ett i fören och ett i aktern men för min säkerhetsskull så är båda ankarna säkrade under färd så jag måste masa mej till ankaret för att lossa säkringen när jag ska ankra. Förliga ankaret måste jag hjälpa lite i början för att kunna ankra. Ankaret i aktern sköter sig själv. Men oavsett vilket ankare jag vill använda så förbereder jag ankaret i god tid innan ankring på fritt vatten. När jag tar upp ankaret så står jag oftast så att jag har uppsikt över hur ankarspelet sköter sig och det inte följer med en massa konstigheter ner i kättingboxen. Ligger sällan i gästhamn, men dom få gånger jag gör det så halar jag in ankaret från förarplatsen, så att det hänger vid ytan och drar upp sista biten på fritt vatten och säkrar ankaret. Skulle inte chansa på att åka i marchfart utan att ankaret är säkrat mot oavsiktlig ankring.
  41. 1 poäng
    Det var dyneema i akterstaget på vår förra båt. Säkert praktiskt och så, men det lät hela tiden som om en helikopter flög i formation med en. I alla fall när akterstaget var spänt. Jag försökte med olika varianter av vikter och flödesbrytare runt staget, men inget hjälpte mer än på marginalen. Nuvarande båten har enbart stålvajer och det är helt tyst.
  42. 1 poäng
    Just det problemet är absolut inget att skämmas över att fråga om hjälp för att lösa. Nu har du ju fått hjälp, men som kuriosa kan jag bidra med en lösning som alls inte är exakt, men som säkert skulle duga i nio fall av tio. Låt den nedre delen av tanken vara en halvcirkel, ganska lätt att räkna på. Ersätt den övre delen av tanken med något som du kan räkna ut arean på och som samtidigt påminner lite om en halvcirkel. Det skulle kunna vara en treangel, men lättare och mera rätt blir det om du ersätter överdelen av tanken med några rektanglar som alla är lika höga, men som blir kortare och kortare ju högre upp de ligger. Så ser en äkta matematisk lösning ut, men då har man oändligt många rektanglar och får ett exakt svar. Tillägg: Så här, fast snyggare, menar jag.
  43. 1 poäng
    Skam den som ger sig. Lite ny info. Det här är min båt på 50-talet i Båstad. HG2189.
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...