Ledartavla

Jag har tidigare, under en längre tid, hållit kurser för ett antal NFB-intyg, något som jag la på hyllan för några år sedan. En av de största förändringarna under den tiden var ändringarna av kursdeltagarnas fokus, framför allt gällande kursen för förarintyg. Tidigare var övningsuppgifterna med sjökort, passare och transportörer, olika typer av beräkningar osv väldigt populära, men på senare år var det mer intressant att resonera/diskutera vilken plotter som var bäst, touchscreen kontra knappar osv. Den egenskapen hos kursdeltagarna minskade rejält när det handlade om kursen för Kustskepparintyg, Utsjöskepparintyg osv., alltså sådana kurser som handlade mer om intresse. Visst samtalades det om plotter då också, men övningsuppgifterna och resonemangen kring dem var fortfarande mycket intressanta. Min uppfattning är att den digitala navigationen har hjälpt oss att våga oss på utflykter vi tidigare kanske inte vågat göra. Antalet sjömil i nya vatten har nog ökat och därmed även en del tråkigheter. Jag anser inte att plotterns intåg är eländes elände. Plottern har hjälp många att komma ut på sjön och framförallt längre ut på sjön, något som tidigare var nästan förbehållet vissa andra. Om vi ser till att inte fastna med blicken i skärmen så blir det mesta bra.

Det är inte båtens ålder som räknas utan året den sattes på europeiska marknaden. Och eftersom du ämnar ta in den i år och den brytgränsen gick vid sena 90-talet skall den CE-godkännas (vill inte kalla det CE-märkning, som är en lite missvisande benämning. Det är inte "märkiningen" som är det viktiga, det är det undertecknade CE-dokumentet överensstämmelseförsäkran). Ansvarig för detta är importören, dvs du. Eftersom den skall godkännas mot dagens CE-regler (de har uppgraderats genom åren) vad gäller emission, säkerhet o.s.v. och båten är "gammal" kan du få problem med t ex motorerna. Till modernare motorer brukar tillverkarna vid förfrågan kunna tillhandahålla protokoll och data för emissioner o.s.v., inte minst för att motorn ofta säljs även i europa. Men om de är gamla är det kanske inte helt lätt. Fanns motorn även i europa kan det dock gå att bygga om de delar som skiljer USA/europamodellen. Sedan finns biten med säkerhet, hållfasthet o.s.v. Eftersom båten är såpass skadad (orkan ?) att den lösts in av ett FB istället för att repareras så kommer den ju kräva omfattande reparation. Och om du väljer den enkla vägen att inte CE-godkänna utan blunda för lagkraven och bara köra och se glad ut (och räkna med att båten blir svårare att sälja en gång) så skall den ju ändå försäkras här. Många försäkringsbolag kräver CE-godkännande, helt enkelt för att det blir juridiskt strul om de behöver lösa in (och därmed äga) en för europamarknaden "olaglig" båt. En del försäkrar utan att fråga, men får du skada så kan det hela rullas upp och du blir utan ersättning. En uppförsbacke du har redan här är att båten varit så skadad att ett annat FB dömt ut den. Då kan ett grinigt bolag kräva mycket dokumentation och besiktningar på att reparationen gjort den (minst) lika bra som den var innan skadan. Utan att veta mer än det du skrivit skulle jag ändå avstått från denna båt, alla dagar i veckan. Man kan förblindas av det tillsynes låga priset, men när den är på plats i Sverige, reparerad och ombyggd för att klara dagens CE-krav (om det ens är möjligt) kommer den ha kostat mycket, mycket mer. Och då står du ändå med en gammal båt, antagligen udda på svenska marknaden och med ett förflutet som kan få potentiella köpare att gå därifrån - den dag du behöver sälja den.

Med viss kunskap om EUs fritidsbåtsdirektiv (CE-märkning) så skulle jag starkt avråda från att importera från utanför EU. Om inte annat är det stor risk du blir nekad försäkringsersättning den dag det händer något!

Som jag uppfattat det finns tre huvudsakliga natur-toaletter. 1. Mulltoa, med omrörare och fläkt som ständigt är igång och långsamt luckrar upp innehållet. Ett stort massivt schabrak, som knappast lämpar sig för båt. Och dessutom är det tänkt att innehållet skall grävas ner och komposteras. 2. Separett. Marknandsföringen är att man strör lite mull över efter varje besök, och att det då skall förvandlas till kompost. Totalt lurendrejeri. En sån hade vi. En liten fläkt som inte torkar ut nånting. Lika mycket jobb som med ett gammalt utedass. Nej, mer. Rena skiten. Många är de som förtvivlat radat upp behållare efter behållare bakom huset, och inte vetat vart de skall gör av det. Jag föredrar en hederlig gammal spann, den är åtminstone lättare att tömma, utan att man får allt över armarna och fötterna. Jag gick till deras kontor i Göteborg och klagade, och fick till svar att vi skulle gå mindre på toaletten. 3. Förbränningstoalett. Ah, drömmen! Dyr. Men så effektiv. Bara aska kvar, inga bakterier, ingen lukt. Strö på krukväxterna. Eller varför inte på müslin? Denna toalett är ändå ganska smidig till formen. Dessutom sprider den värme omkring sig vid förbränningen, så den får samtidigt lite funktion av kamin, bra om man bor i båten under den kallare årstiden. Den behöver en skorsten förstås, men det är inget stort problem. Men om den fungerar energimässigt, även när båten inte ligger i hamn, så verkar den idealisk. Om någon vill vara först på arenan, och installera en i sin båt, så följer jag gärna med stort intresse hur detta artar sig.

Gjorde provet i Stockholm. De finns inte med när man söker efter provförrättare, de skickar provet för rättning någon annanstans, som tog ca 1 vecka att få veta slutresultatet. De kollade igenom provet efter man gjort den men kan inte ge slutresultatet, förutom att säga att det ser bra ut 😃 Proven görs på helger vid 16-tiden. www.sjosportskolan.se Går inte att göra provet på distans.

Airhead som nämnts innan är inte stor, den är typ samma storlek som vanlig båt toalett. Blir kompost och de som jag träffat och pratat med som har denna är lyriska och många installerar en sådan direkt igen i ny båt vid båt byte. Förbränningstoan är dock på tok för stor för en normalstor fritidsbåt.....eller en normalstort toa utrymme på 70-90 talet

En kombination av 1 och 2 som fungerar väldigt bra är Airhead. Enkel att montera och använda. Ingen lukt och väldigt lite underhåll kan bekräftas efter flera års användning.

Momsen är 25 procent, och det är på ALLT tills den är i Sverige, dvs även frakt och alla avgifter kring frakt och införsel i övrigt. Detta för att säljare i tredje land inte ska kunna sälja varan för nån krona som momsas, men sen tar betalt på riktigt via frakten som inte momsas. Så momsen är på allt för att täppa till den luckan.

Har tagit bort offtopic i tråden. Vi håller oss till trådens ämne. Vill ni diskutera stavning och personliga pronomen så går det bra att starta en tråd om det! Trevlig onsdag! //stavhammar

Går på gasol!

Jag skulle säga att elektroniska alternativ på inget sätt är sämre alternativ än papperskort. Att hävda motsatsen är ju bara stenkorkat. Som alltid så handlar det om redundans om man vill påstå att man är en "riktig" båtfarare. Det gäller papperssjökort (t.ex. reservsjökort i ruffen) såväl som elektronik (flera oberoende plattformar inkl strömkälla), eller en kombo av papper och elektronik. Ursprungsfrågan var väl huruvida det att titta på sjö, vind, vågor i kombo med sjökort i någon form och planering ( det TS kallar navigering) är något utdöende beteende. Nej tror jag. Men den grupp som tidigare navigerade med gula sidornas karta (för er som är av den generationen) har blivit större och gula sidorna nu ersatts med mobil/plotter/padda och bara tittande på plotter och följer strecket. Men de är nog fortsatt i minoritet.

Har en sådan i sommarstugan. Räknade någon gång ut att den drar ca 1 kWh per besök. Krävs mycket batterier för att klara en sådan…

Man får inte glömma att det ligger otroligt mycket politik och ekonomiska intressen i elektrifieringen som sker plus att det mesta i denna värld bygger på tillväxt/hålla bollen rullande Miljö är absolut inget som kommer i första hand hos de styrande även om de ibland vill få det att se ut så Kan vända snabbt Vad gäller priser så kan jag bara tala för motorbåtar där det gått ner ganska kraftigt i år Väldigt lite säljs och marknaden verkar stå still trots att många båtar nu ligger ute till vettiga priser

Klarade provet. Var totalt 26 frågor. 20 frågor var om skyltar/märken, varje bild hade ett nummer, sen en lista på betydelser som man skulle skriva in numret som passade för varje bild. 5 frågor där det fanns svarsalternativ. Bara 1 fråga där man behövde skriva svaret med egna ord. Man klarar provet utan att behöva kolla i boken egentligen om man läst igenom 2 gånger som jag gjorde för att förstå grunderna, och gick igenom övningsfrågor som jag fick ovan. Tog max 30min att göra provet. Tack Volvo_Penta för övningsfrågorna och er andra som svarat. För 700kr (200kr för boken, 500kr för provet) var det värt att ha lärt sig och få kanalintyget. Går att läsa igenom de ca 45 sidorna och göra provet på samma dag, men jag läste det på nån dag för att verkligen förstå och inte bara för att klara provet och glömma informationen efteråt.

Jag har läst alla inlägg med kloka kommentarer. Jag är så som många på detta forum tillräckligt gammal för att ha seglat på den tiden då sjökort och kompass var det enda som fanns att tillgå. I alla fall för de stora flertalet familjeseglare. Jag tänkte inte på det då, men på den tiden hade vi ingen backup i båten alls faktiskt. Trots att det rimligen var betydligt större risk då att sjökorten skulle blåsa överbord än att all elektronisk navigationsutrustning på vår båt idag skulle lägga av samtidigt. Så småningom köpte man nya sjökort och då lät vi nog de gamla ligga kvar i båten som reserv, om vi inte hade dem hemma som planeringsverktyg, minns faktiskt inte. Kanske hade vi en orienteringskompass liggande som vi till nöds skulle kunna använda om båtens kompass hade gått sönder. Som många har konstaterat är det mycket klokt att tänka på att ha reservsystem ifall något skulle sluta fungera. Jag jobba inom IT och backup, redundans, och single point of failure är begrepp jag jobbar med varje dag och tar med mig även på fritiden. Vi har papperssjökort i båten. Men de används mer och mer sällan. Har inte använt dem på flera år. Jag skulle idag inte tveka att åka till nya ställen utan att springa till bokhandeln och köpa nya kort. Vi har backup så vi klarar oss ändå tycker jag. Vi har kartor på åtminstone 4 mobila enheter (telefoner och plattor). Vi använder Navionics till det även om jag har Eniro på en platta också. GPS mottagare finns på 3 av dessa enheter och alla har WiFi så vi normalt använder GPS-mottagaren från båtens plotter eller AIS-transiver. Så även där finns redundans. Jag har även en laptop med OpenCPN och även där finns nedladdade sjökort. Datorn och alla mobila enheter har batteribackup. Vi har också generator ombord. Känns ganska tryggt. Nu glömde jag nästan båtens plotter som också har både sjökort och gps-mottagare. Sedan är det ju så att alla system har för och nackdelar. Tidigare använde vi papperskort för att få en bra överblick, men med plattor och dator tycker jag överblicken är minst lika bra om inte bättre där. Papperskorten tog vi också med oss upp på klipporna för att bestämma rutt tillsammans med grannbåten, men det gör vi också med platta nu för tiden. Många hävdar att telefoner och plattor är känsliga för solljus vilket jag inte tycker är så farligt på moderna enheter. Däremot tycker jag att papperskort kan vara känsliga för mörker. Inte minst i samband med sämre syn. Möjligheten att zooma är också begränsad även med ett bra förstoringsglas. Den största risken och "single point of failure" som jag ser idag är GPS / Glonass. Det finns redundans i det också, men utanför min kontroll. Skulle dessa system försvinna skulle vår framfart bli märkbart påverkad. Vi har kompasser (en fluxgate, en styrkompass och en syftkompass) men att snabbt ställa om det att bara styra på dem skulle märkas. Men även här är de elektroniska hjälpmedlen till stor nytta, till exempel är det väldigt smidigt att ta ut en kurs på en dator eller telefon jämfört att med att slänga upp papperskort och gradskiva. Var och en gör på sitt sätt och det är helt ok. Jag har som sagt papperskort i båten, men skulle inte tveka på att åka utan. Skulle jag närma mig vatten där våra papperssjökort tar slut så skulle jag inte vända ....

Å andra sidan var väl hans mål att komma till Indien? 😉

Bra. Men jag anser ändock att en Plotter och mobilen med Eniro, ger mig den säkerhet jag behöver, för att snabbt fastställa vart jag befinner mig och vart jag är på väg. Vitsen med plotter, och mobilen är att DU SER och får en omedelbar kontinuerlig bekräftelse på vart du är. - Ni som är duktiga på pappersnavigation. Bind för ögonen t ex 20 minuter i en skärgård. Och låt någon annan föra båten frammåt, gärna med några kursavvikelser. Hur lång tid tar det att fastställa er position, låt säga med 100 meters noggrannhet? Jag behöver kanske en halvtimme, eller mer om det inte finns kardinalmärket, avvikande formationer på öar, land mm, för att börja ana vart jag befinner mig. Har jag tur missar jag både stenar o skär under tiden. Hur långt är det till det konstiga skäret o s v. I tjocka, dåligt väder, mörker, kastvindar, och/eller en stressad situation, kommer man inte långt med syftkompass och papperssjökort har jag blivit varse om många gånger. Det kan ju även hända att båten kränger mm. - Nä gubbs. Använd dagens teknik! Och gå en modern navigationskurs. .