Ledartavla

Tack alla för er hjälp! Jag har nu fått igång motorn. Jag kan inte svära på vad som vad felet. Men jag började med att lufta (igen) fast nu även på de ställen som ni hänvisat till. Märkte efter en stund att det inte kom upp bränsle till spridarna. Jag kollade sen matarpumpens filter, och det såg fint ut. Efter detta läste jag i tråden som excel319 länkade. Där stod det om att reglerarstången kunde fastna. Så jag kände på den, men tyckte inte den kändes så trög. Smorde upp den för säkerhetskull och fick den att gå smidigare. Till sist luftade jag även på insprutningspumpen (hade jag inte gjort innan). Där kom det rejält med luft! Öppnade luftskruvarna vid spridarna igen, och nu kom det bränsle! Gav ett startförsök men jag fick trycka på länge innan något hände! Men SEN! Då hosta hon igång, och gick sedan fint på alla möjliga varvtal. Stoppade och provstartade igen, och då gick det igång direkt. Så nu blir det att åka och köpa nya packningar för dem som gått fördärvade när jag skruvat! Men detta gör jag med glädje! Tack alla ni för er hjälp! Maringuiden är guld för mig som ännu inte är så novis på detta. mvh Hampus

Litet Dupont och Dupond: -Man skulle ju hellre säga att ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Frågan är ju då, om du inte skulle ta och ladda de andra batterierna separat på samma sätt, utomhus… med laddaren skyddad för vädrets makter… om det nu börjar lukta vätgas igen… Man kan ju aldrig säkert veta om det är någon cell i dessa som också håller på att ge med sig. Med en trasig cell i hela banken har ju sannolikt de andra batterierna påverkats negativt, det kan tänkas att dom kommit till skada. Du skrev tidigare att du hade mätt under tiden när solcellsladdningen var i gång, det är ju relativt värdelös mätning i det sammanhanget, det du ser i displayen är den högsta spänningen som du har i systemet, eller mer korrekt så höjer ju alla form av laddning systemspänningen. Det då uppmätta värdet säger ingenting om vad batteribanken har för spänning i vila, och då inte heller vad den lokala spänningen är i varje enskilt batteri. Om man har en MT5-display kopplad till solcellsregulatorn kan man ju få reda på vilken ström och spänning som panelerna ger, och vilken ström och spänning som går in i batteribanken… men inte heller det hade givit dig en hint om batterispänningen i vila.

Det kostar att ligga på topp!

Generellt tycker jag du skall lita på magkänslan. Vet inte hur du skall kontrollera kylningen men bör finnas en termostat. Om den inte öppnar blir motorn varm, kanske för varm men skvallerstrålen borde inte påverkas. Att ta ur termostaten och lägga den i en kastrull med vatten och se vid vilken temperatur den öppnar kan hjälpa i felsökning. Vet dock inte när den skall öppna, men det kanske går att googla.

Najs ! Mycket av det du skriver stämmer överens med mina erfarenheter. Det perfekta "släppmedlet" har jag ännu inte hittat, men det bästa är nog "krämvax" och det sämsta någon flytande släppmedelsgoja jag köpte i Båtbutiken. I hörnen använder jag Biltema Polyesterspackel/fin och en bricka av lämplig storlek för att släta ut till en fin radie. Hårt och bra men lossar lätt från formplywooden när man skruvar isär formen. Jag brukar låta "överhänget" gå rejält utanför formen (5-10cm) så rensågningen sker där det fortfarande är homogent och lika tjockt. Samma erfarenhet som du med gelcoatlagret. Egentligen skulle den sprutas på för att få jämntjock men 2-3 lager pensling funkar också. Men det är lätt att i sin iver efter jämnhet vid efterarbetet slipa igenom detta tunna lager (som du också märkt), vilket dock går att reparera "utifrån" sedan. Fast det hade varit snabbare/snyggare att redan från början lägga ett lager till i formen. Tror dina fortsatta projekt kommer bli riktigt bra och snygga. Tack för uppdateringen ! 😀 EDIT: Skickar med några bilder av ett tidigt projekt (peket till förra båten), där du bl.a. ser spacklingen. Tyvärr kom "vecket" fel i höjd gentemot resten av båten, men det var ingen som någonsin brydde sig om det sedan....

Nej. Men det finns olika tolkningar och skolor om detta, inte minst vad som är definitionen på "utrymme". Olika skrifter förtäljer att man måste ha minst ett skott emellan o.s.v. men det har funnits (och finns) många skolor och "tolkningar", där många av dem lägger mycket krut på att tala om hur illa det kan gå om man inte följer just deras version. Inne i en batterilåda är givetvis inte lämpligt om huvudbrytaren är av större modell, men i samma "utrymme" i ett maskinrum är ju en helt annan sak. Går man till Transportstyrelsens CE.-handbok så står där: "Huvudbrytaren ska vara placerad så nära batteriet (batterigruppen) som det är praktiskt möjligt och så att batteriets pluspol är lättåtkomlig" Tolkningen av denna text är snarare att det är en fördel om den sitter så nära som i samma "utrymme", men får inte sitta så nära att den skymmer eller försvårar in/urkoppling av batteriets poler. Själv har jag en ny CE-godkänd båt där batterierna sitter i en egen balja, men direkt på skottet ovanför sitter hela raden av huvudbrytare.

Jag tycker man kan ta hänsyn tid tid på året, beläggningsgrad och förväntad inströmning av båtar. Om vädret är sådant att förtöjning långsidan ger en bättre upplevelse och det är få båtar vid bryggan, så tar jag med en akterförföjning från bojen och förtöjer sedan långsides. Skulle det komma fler båtar så det är risk att det blir trång, så drar jag ut båten och gör en vanlig bojförtöjning. Detta gäller naturligtvis bara om enda anledningen till förbudet mot långsidesförtöjning är att fler båtar ska få plats.

På Käringön gör det ”fina folket” som de vill för de kan ändå inte läsa skyltar.

Säger som du: oj va dyrt.

Så är det naturligtvis, men jag måste räkna med att tiden inte finns och därmed måste leja bort det. Vill få ihop en kalkyl där jag kan jämföra vad jag landar på med olika alternativ.

Jo, jag har också ett gasfärdat enbent stolstativ, inköpt hos Hjertmans... tja... inte direkt värdens bästa stativ. Jag har lokaliserat ett "gnirpande" ljud i bussningen mellan det yttre och det inre röret. Här, mellan dessa teleskopiska rör är det för mycket spel, men om det var bättre passning, snävare tolerans skulle det nog inte fungera. Jag fettade in det övre röret och sköt ihop stativet så långt det gick, och lät det expandera, visst det blev tyst, i flera dagar...

Oj vad dyrt... Jag lägger inte ens en fjärdedel av den summan genom gds-arbete. Sexcylindrig dieselmotor i en båt på (29) 31 fot. Högt räknat, mellan tummen och pekfingret. oljefilter, bränslefilter, luftfilter, 11 liter olja till motorn, 3,6 liter drevolja (säljs i enlitersflaskor) 1000kr. Drivremmar (vartannat år) 600 kr. Drivknutsbälg och avgasbälg 1500 kr (vartannat år) vatten nästan gratis, glykol 200 kr. Offeranoder 270 kr. Propelleraxelfett 100 kr (en tub räcker i flera år) Kompressorolja, 250 kr, (räcker i flera år)... Destillerat vatten till batterierna, 50 kr. Sedan blir det ju alltid litet småprylar, packningar, slangklämmor, skruvar och muttrar, väldigt högt räknat på 500kr. I våras tillkom reglagevajrar, för 700 kr, men dom skall väl hålla i minst tio år. Bottenfärg omkring 4 liter, 750-900 kr, beroendet på världsmarknadspriset på koppar. Båtvax, 210 kr Rubbing 100 kr Rengöringsmedel till högtryckstvätt, 250 kr, räcker i minst tre år, samt till biltvätt och annat. Rengöringsmedel ABNET konc. 5 liter 750 kr (räcker i flera säsonger). Upptag med kranbil, transport med densamma x 2 och sjösättning... hemligt.... men säg 9000 kr... så låter det bra. Vinterförvaring 0 kr. Ett antal kWh vintertid kanske runt 500 kr, elen har blivit dyr. Biltransport vintertid mellan hemmet och hamnen inklusive trängselskatt, 0kr Kostnad för hjälp med vintertäckning, en middag med efterrätt. Kostnad för hjälp att på våren vika ihop presenningar, kaffe med wienerbröd och "dammsugare". Med andra ord kan man ju tjäna en bra hacka genom att lära sig göra underhållsarbeten på båt och motor själv.

Jag svarade i en annan tråd om mina servicekostnader. Jag har då rak axel på en D4. Där försvinner kostnaden för drevet men tillkommer service av backslaget, vilket inte brukar vara så dyrt. Drev är i allmänhet mer servicekrävande och betydligt mer stöldbegärliga och, tycker jag, krånglar oftare. Min motor har gått ca 1100 timmar på 12 år. Det känns inte speciellt mycket men det som spelar roll är dels hur motorn gått (hårt eller lugnt) och hur den är servad. Så en motor som är dokumenterat välservad skulle jag inte tveka att köpa. Ja, i det stora hela. Möjligen kan såna saker som kräver torrsättning, där kostnaden slås ut på bägge motorerna, göra kostnaden per motor något lägre.

Jo jag har tänkt tanken också, dock har han bara ägt den sedan maj så så mycket underhåll kan han inte ha missat.

Det är väl bara lägga till mellan bojarna och de längmedliggande båtarna, eller för den delen lägga sig längs med utanpå om det är fullt. Jag menar om inte dom som lägger sig sådär visar hänsyn, varför ska via andra göra det?

Står tändningen rätt?

Om detta bara gällde för radiostyrda segelbåtar vore allt lugnt.

Tack, Ingemar, får svaret!

Ja Ainars. Ett felaktigt batteri tar med sig de andra i fallet så att säga.

Ja, det är så klart möjligt, verkar inte vara toppkvalitet. Nej, jag har inte riktigt lokaliserat det eftersom det mest sker när man ligger i 25 knop och studsar över vågorna. Jag anar att delarna helt enkelt sitter ihop dåligt, men lite fett är nog alltid bra. Mitt ska vara gasfjädrande men det innebär bara att det trycks uppåt av sig själv när man justerar, inte att det fjädrar på något sätt. Jag ska ta isär det hela vid tillfälle, jag misstänker också ett det är två rördelar som glappar för mycket (pga dålig kvalitet, gissningsvis). Precis! Det här är alternativet. Jag startade en separat tråd om ett för att de om de är värda investeringen, men inga svar än 😢 Det finns också svenska http://www.seatsuspension.systems som har hyfsat rykte men de säljer bara till båttillverkare. Sen har vi X-craft och Öhlins också som men de är svindyra.

Absolut. Troligen cellkortis i ett batteri, och det fungerar då som ett 10V-batteri. Det kommer då naturligtvis dra ur sina 12V-kompisar.

Jag använder naturligtvis klibbduk men den tar inte slipdamm i skruvhål, porer och hörnor! Det gör dammsugaren med den lilla runda borsten monterad. Fett och smuts tvättar jag av före slipning för att inte gnugga in det med slipklossen.

Ursäkta att det var lite drygt, hoppas det mest var kul och att du fann vad du sökte 🙂

Båttillbehörsaffärer har såväl teak som teakfanér. Inte billigt men… Finns en firma som heter Erlandsons trade som har mycket sånt. Aldrig handlat där men kollat då-och-då på deras webshop. Teaklister brukar jag köpa på Biltema.