Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

All aktivitet

Detta flöde auto-uppdateras     

  1. Senaste timmen
  2. Vid upptagningen av båten i höstas hände följande med min VP MD11C. Startade och den gick upp i varv. Fick inte den att gå ner till tomgång och det gick inte heller att stoppa den med att dra ut stoppen. Motorn bara gick av sig själv. Ströp bränslet, men troligen är det en del diesel som den kan gå på en stund. Hade det varit en traktor så hade man ju bara lagt i en hög växel, så hade den dött av orkeslöshet. Men överbelasta en båtmotor går ju knappast, den "skyfflar" ju bara vatten. Misstänker att det är något med varvtalsregulatorn. Skall ge mig på att fixa detta inför kommande sjösättning. Men jag finner ingen instruktion om hur hantera detta på nätet. Någon som har ett tips på instruktioner så mottas detta med stor tacksamhet.
  3. Idag
  4. På stormfronten har jag inget att tillägga. Visserligen uppväxt med båt, men inte semester i båt, så ingen gav sig ut annat än dagar med bra väder, inom kanske en halvtimme från hemmahamn. I vuxen ålder började jag så pass sent att det finns utmärkta väderprognoser. Rör man sig i båt i svenska vatten ska man inte råka ut för storm eller liknande som fritidsbåtsförare. Då har man helt enkelt slarvat med planeringen. Det finns inga ursäkter där. Värsta jag varit ute i var hösten 2020 när vi körde upp vår nyköpta segelbåt från Rönnäng till Hunnebo. Då var det runt 12-14 stadigt och 18+ i byarna. Inget jag hade ens funderat på att ge mig ut i normalt, men vi hade inte mycket att välja på datummässigt. Det som gjorde det acceptabelt var att vinden var rakt östlig, så vi kunde få väldigt mycket lä bakom land för det mesta. Hade vinden varit västlig hade det varit 2-3 m våghöjd, och fullkomligt outhärdligt. Vågorna var bara måttligt jobbiga där det öppnade sig österut, som när vi korsade mynningen till Gullmarsfjorden. Men det var nog inte mycket över metern i våghöjd, även om det var branta vågor. Blött blev det... Med undantag för tromber. Såna kan uppstå vid i övrigt hyfsat väder utan nån direkt förvarning, men pga den höga vattentemperatur som krävs är det främst i slutet av sommaren och tidiga hösten som de kan uppstå, även om det kan bildas en del även på våren.
  5. Kan vara bra att testa installationen enligt bruksanvisningen.....😎
  6. Jag såg ju en häpnadsväckande felöversättning, direktöversättning, häromdagen. Det rörde sig om ett spårburet elektriskt lokaltrafikfordon. Inte det vedertagna ordet "spårvagn" inte heller det nyimporterade ordet "tram" utan "gatubil"... det heter "Street Car" på amerikanska. GS kommer inom överskådlig tid inte att använda ordet "Tram" ledningen, ja alltså företagsledningen, trycker att det är TRAMs. Mera stormar, tyfoner och orkaner???
  7. Knappast nån avgörande skillnad mellan kapellväv i samma prisklass. Dessutom är det mycket sannolikt att tillverkningsmetoder, materialförsörjning och annat förändras så mycket över nåt årtionde att samma produkt inte ens är jämförbar med sig själv i äldre version. Och där kan det så klart gå både åt det bättre och åt det sämre hållet. Sen kan ett inarbetat varumärke köpas upp och användas till en helt annan produkt. Det är inte alls ovanligt. Man ska aldrig vara märkestrogen som konsument och blint köpa samma, utan inför varje köptillfälle kolla marknaden, läsa tester (om såna finns), kolla priser, leta omdömen och helt enkelt ta reda på vad som troligtvis är bäst för stunden. Bra kapellväv verkar kosta mellan 350 och 400 kr/m vid bredd ca 150 cm.
  8. Det är fullt rimligt att koppla fordon med plats i stället för fordonens färdmedium. Busstation har nämnts, och där heter det inte "vägstation" eller "asfaltstation", flygplats heter inte "rullbaneplats" eller "luftplats". Färjeterminal heter inte "havsterminal" eller "vattenterminal". Tågstation är dessutom kortare. Det finns egentligen inget som är till "järnvägsstationens" fördel bortsett från att det var det vanligaste ordet förr. Men språket förändras. Det som förr hette "dekal" kallas i dag oftast "klistermärke". En "vagn" heter i dag "bil". "Reamotor" blev "jetmotor". Och så vidare...
  9. Jag tryckte in vanligt fett i gummislangen innan jag petade in vajern. Iallafall min gummislang var rätt tajt mot reglagekabeln, grejen med gummislangen är att den mynnar över vattenytan, vattenlinjen, så att det inte blir någon vatteninträngning. Det besvärligaste är ju den lilla skruven som sitter i drevets framkant, den som håller en hake som håller fast reglagekablens hölje. Det är nog tum-mått på den, men 11mm ringnyckel med spärr brukar vara bra att ha då.
  10. En järnvägstatiopn var iallafall förr i tiden en administrativ byggnad tillhörande en specifik järnvägslinje eller -linjer. En busstation är ju oftast en någorlunda obemannat större busshållplats eller knutpunkt för olika busslinjer. Det finns även "båtstationer".... som förr kallades för färjeterminaler, det var inte så himla längesedan. Jag LEDer ju diskussionen utanför ämnet, men det kan ju blåsa även på järnvägsstationer. Det är väl egentligen det att när det redan finns ett etablerade ord som då det som ligger oss närmast, lysdioden, men språket skall ju vara dynamiskt och det blir mer angliofierat eller amerikaniserat, Railway station på dom Brittiska öarna och Train Station i USA. Och då LED... ledljus är ju bra att ha i mörkret för att se var man sätter fötterna ombord, små lampor som inte bländar, förvisso kan man ju då har lysdioder som led ljus, dom är ju LED, light emitted diode om jag nu stavade rätt. Kanske orden storm, orkan, kuling och vad den nu kan vara byts ut mot sina brittiska/amerikanska motsvarande ord, där det kan bli fel om man "directtranslatar".
  11. Det var ju himla obra. Men det finns firmor som fortfarande marknadsför den. Ish is nicht så bra i tyska språket är, men det verkar ju som om väven fortfarande tillverkas... Men det kanske rör sig om en nyare produkt som av miljöskäl inte är lika motståndskraftig...??
  12. Du testade aluminium, var missnöjd och gick tillbaks till aluminium? Var det händelsevis en annan metall i nåt av fallen?
  13. Den stegen hade jag reklamerat. Men nu finns det ju väldigt många andra stegar än Båtsystems...😛
  14. Vad är felet med ordet tågstation som ett sätt att skilja den från t.ex. en busstation?
  15. Jag har haft två av båtsystems kasettstegar, en på badbryggan i aktern och en på ett peke i i fören. Efter några avstamp mot stegen i vattnet bakom båten har den tryckt in röret ovanför det som stöder stegen och håller stegen lite utåt. Jag har på den senaste båten istället valt båtsystems stege som hakas fast med små fästen, den stegen är väldigt stadig, jag tar hellre obehaget att stuva undan stegen vid avgång från berget.
  16. Jag pratade igår med en vän till mina föräldrar, han är 97 år, spikrak i ryggen, bra kondition, spelade tennis tills han var 79år, och har kristallklart minne. Han berättade att de allra flesta båtarna i hamnarna på Hisingen klarade sig bra under septemberorkanen -69, det var värre på fastlandssidan, GKSS-hamnen i Långedrag exempelvis. Den dominerande vindriktningen var ju "som vanligt" SV, eller SSV. Men vinden kantrade ju åt olika håll över tid. Nu tänker jag på vokabulären "mojna" och "bedarra". Jag vet inte dom orden används i övriga landet?? Båda betyder iallafall att vinden avtar. Och om vinde kantrar så ändrar den riktning. Man kan inte säga att "det mojnar på" det är ungefär lika fel som att säga "backa framåt". Man brukar heller inte alltid säga att det "mojnar av" eftersom det är självklart att vindstyrkan avtar, men behöver inte ha tilläggsordet "av". Och det där men meter per sekund och "sekundmeter"... det är väl ingen som anger en hastighet på landsväg med "timkilometer"... Lika jäkla dumt som ordet "tågstation". Det blåser tydligen nya vindar i SAOL. När vinden ökar kraftigt har jag hört att somliga säger att "det brassar på" men jag har aldrig hört att infödda Bohuslänningar säger så. Ja så berättade nu 97åringen att han varit tvungen att sluta spela bridge. Dom han spelade, som är några år yngre, med hade blivit snurriga och höll inte ordning på korten... men det har ju ingenting med "stormar och orkaner" att göra. "Men det var en annan gång, vi seglade en rutten gammal kutter från Shetlandsöarna mot Lysekil. Det blåste upp till en helsikes orkan mitt på Skagerack, alla masterna blåste av, skepparn slog i en tretumsspik i däcket och på den seglade vi hem. Eftersom jag var yngst ombord fick jag sitta bredvid med en hammare, utifall vi behövde reva...."😀
  17. Jag har provat aluminium i två år i Stockholms Skärgård, det blev bara en gul beläggning på anoderna, det såg inte ut som de offrades alls . De sista åren har jag gått tillbaka till aluminium.
  18. Jag bytte på mitt 290-drev. Bara att dra ur den gamla, smörja slangen med lite WD40 och sen i med den nya. Tog inte många minuter att få dit den, förutom att få den till att fästa i reglaget 🥵. Akterut var det hur lugnt som helst. Ja, det är ju den däringa 11 mm bulten som håller plåten som spärrar kabeln in i drevet. Den är lite fepplig 😉
  19. Jag fortsätter att tanka min båt med HVO100, jag hoppas på prissänkning så att fler tankar HVO100.
  20. Tyvärr finns inte Markilux längre, nu används Sandatex eller Sunbrella.
  21. Visst finns det säkert veka kassettstegar - också. Men med 32mm som grövsta rördimension kan man nog inte beskylla t ex den första jag länkade till att vara "vek". Inte heller har jag upplevt den jag har monterad under peket som "vek", även om jag får erkänna att jag var lite fundersam när min bekant på 125kg klev på den för att ta sig upp på båten....
  22. Hur får du till det om du hamnar ofrivilligt i vattnet?
  23. Jag tycker att kasettstegar är alldeles för veka. Jag köpte istället en stege man hakar i beslag på badbryggan eller peket. Det blir helt stumt när du har hakat fast stegen, det är så åtminstone jag vill ha det.
  24. Dräneringshålet är inte i slangen, utan i plastanslutningen. Det är två spår i den. Det ena för O-ringen. Det andra sitter dräneringshålet i.
  25. Skaffade tolken och testade linjeringen och den var bra. 👍 Har nu bytt bälgar samt monterat ihop drevet igen utan några större problem. Dock lyckades jag inte hitta dräneringshålet på vattenslangen som måste vara riktad nedåt enligt manualen. Såg på lite videos att den kan bli igensatt och svår att hitta, men jag lyckades ändå inte hitta det. 😊 Misstänker att dräneringshålet används för att kvarliggande vatten ska kunna rinna ut vid upptagning av båten, så att det inte fryser och går sönder? Då är det ju isf inget problem nu utan jag får leta lite mer när jag tar upp båten i höst igen. Dock konserverar jag med glykol på hösten, så även om det blir stående vatten så fryser det inte. Nästa steg blir att starta motorn och se att vatten kommer ur drevet som vanligt samt att jag kan få drevet att snurra med växel i, sen är det bara att fortsätta med resten på båten inför sjösättning om en månad. 😁
  26. Nä, trycker bara på upp eller ner som du visar med pilarna. Ska kolla igen, det var kanske för kallt eller något när jag provade senast
  1. Ladda in mer aktivitet
×
×
  • Skapa nytt...