Hur tänker kustbevakarna när de är ute på trafikövervakning? Försöker de sätta dit alla som tagit ett glas eller inte tänt lanternan? Eller ser de mellan fingrarna?
På sjön ska man vara nykter, ha tända lanternor när det är mörkt och hålla hastighetsgränserna. Det är minimikraven. Kustbevakningen och Polisen ser till att dessa regler följs. Båtnytt följde med Kustbevakningen en högsommarnatt för att höra hur de tänker. Var drar de egentligen gränsen? Det är fredagkväll mitt i sommaren och i Sandhamnsområdet är det ganska mycket båtar i rörelse. Besättningen på KBV 302, ett 20 meter långt övervakningsfartyg, mönstrade på klockan tio på fredag förmiddag och är i tjänst hela helgen. De jobbar, äter och sover ombord och stämningen är som den blir bland folk som tvingas leva nära inpå varandra. Familjär. Grabbig, men inte grov. Med sig har man också KBV 438, som är en Hydrolift S24 god för 60 knop som används som prejbåt. Besättningen bär, utöver självklarheter som flytväst, också skottsäker väst och pistol. - Vi brukar bära skyddsväst när vi gör fartkontroller och liknande. Man vet inte vem det är man stoppar. Befälhavare är Ingvar Magnusson. Han är äldst i gänget och började i Kustbevakningen 1971, då var inte den yngsta i besättningen född. Han har hållit till i skärgårdarna hela sitt liv och han har sett båtfolkets vanor förändras.
- Det har blivit värre nu med alla sjökrogar. Förr i tiden då åkte man ut och la sig i nån vik med sin motorbåt. Sen tog man sin snaps och sin sill och låg kvar där över natten. Men så är det ju inte i dag, nu kör man ju hem från krogen. Det är också betydligt fler båtar ute och farterna har blivit högre.
Plottrar ger nya faror
Ett problem som Ingvar Magnusson tydligt har märkt är effekten av att många har plotter ombord.
- Förr, när inte plottrarna fanns, var det ju bara yrkesfolk ute när det var mörkt och dåligt väder. I dag kör alla trots att de inte ser något, de bara lägger sina waypoints mitt i farleden och kör på. Den här natten ägnas åt trafikövervakning, något som egentligen är en mindre del av Kustbevakningens arbetsuppgifter. Hastighetsövervakning och lanternkontroll är prioriterat. Kustbevakningen får inte göra rutinmässiga alkoholkontroller, men om de misstänker fylla får de ta in personen till polis för kontrollblåsning. Man lägger fartyget väl synligt vid Sandhamn, det är viktigare att synas än att sätta dit någon. Martin Petersson ställer sig längst ut på piren med lasermätaren för att se om båtarna håller de 8 knop som är tillåtna. Han har jobbat vid Kustbevakningen sedan 1999 och stortrivs.
- Det här är världens bästa jobb. Men att beivra folk är inte alltid så kul, men det är nödvändigt ibland, folk måste lära sig. Allt eftersom kvällen övergår i natt märks det allt tydligare: De är inte ute efter att sätta dit någon, om de inte måste. Fria går alltid före fälla, om man inte tror att sjösäkerheten påverkas. Ett exempel: Tre välkammade killar med kursen lagd mot Finkrogen kommer in i åttaknopszonen i sin styrpulpetare. De kör 13 knop och blir invinkade. Efter stora problem att lägga till långsides med den lilla båten klättrar föraren upp på KBV 302.
- Vet du att det är åtta knop här? Du körde 13.
- Jag missade det.
- Hur mycket har du druckit?
- Tre glas vin. Efter ett litet samtal om sjövett där den välkammade ynglingen håller en väldigt låg profil får de åka vidare.
- Han verkade stadig och luktade inte, så det får passera, konstaterar Fredrik Bäckström. Hans åsikt går igen i hela besättningen. I första hand försöker de uppfostra båtförare som bryter mot lagen, i andra hand blir det anmälan. Men det finns så klart solklara fall när polisanmälan är det enda alternativet.
- Förra året hittade vi en båt som gick i cirklar men vi kunde inte se någon ombord. Då tänkte man: 'Åh, nej! Nu blir det eftersök och grejer', men när vi tog oss ombord så låg det en gubbe utslagen i sittbrunnen. Han blåste 1,9 promille, berättar Martin Petersson. En annan båt passerade genom den 10 meter breda Strömma kanal i 50 knop. Då finns det heller ingen anledning till rapporteftergift. Annars var det kanske det vanligaste ordet under kvällen, rapporteftergift. Det är alltså möjligheten att låta bli att rapportera mindre förseelser som bara skulle ge böter.
PRISLISTAN
För brott mot sjötrafikförordningen gäller följande bötesbelopp:
Hastighetsöverträdelser
1-5 knop: 1 000 kr
6-10 knop: 1 500 kr
11-15 knop: 2 000 kr
16-20 knop: 2 500 kr
21-25 knop: 3 000 kr
Brott mot sjövägsreglerna om lanternor, signal eller trafikseparering:
1 200 kr
Att ankra där det är förbjudet:
1 000 kr
Att utnyttja otillåtet område för
vattensporter: 1 000 kr
Otillåten förtöjning vid fyr, sjömärke
eller liknande: 1 000 kr
STATISTIK FRÅN SOMMAREN 2007
Perioden juni-augusti rapporterades följande i östra regionen.
Sjöfyllor: 64
Fortkörningar: 540
Lanternor: 59
Oljeutsläpp: Östra regionen har haft 75 inrapporterade misstänkta oljespill. Av dessa har olja i sjön kunnat konstateras i 54 fall. Av de konstaterade fallen har förundersökning inletts av åklagare eller Kustbevakningens förundersökningsledare i 30 fall.
KBV 302
Längd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 m
Bredd . . . . . . . . . . . . . . . . . .4,7 m
Djupgående. . . . . . . . . . . . . 1,2 m
Vikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 ton
Segelfri höjd . . . . . . . . . . . . . 12 m
Marschfart . . . . . . . . . . 20 knop
Toppfart . . . . . . . . . . . . . 34 knop
Motor . . . . . . . MTU 2 x 1 000 hk med vattenjet
Byggnadsmaterial: Aluminium
Normalbesättning: . . . . . . . . . .4
Byggt av Karlskronavarvet, levererat 1995
KBV 438
Hydrolift S24
Längd . . . . . . . . . . . . . . . . .7,35 m
Bredd . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,1 m
Djupgående. . . . . . . . . . . . . 0,65
Vikt . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 250 kg
Toppfart . . . . . . . . . . . . . 60 knop
Text och foto: Lars Guditz
Rekommendera Kommentarer
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Skapa ett konto
Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!
Registrera ett nytt kontoLogga in
Medlem på maringuiden.se? Logga in här.
Logga in nu