Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024
Mackey

S P R Å K - P O L I S E N !

Rekommendera Poster

 

 

Insexnyckel.. finns visserligen men kallas oftast hylsnyckel..

Annars förstår man ju oftast vad som menas när nån skriver insex eller insekts-nyckel och bult.

Det där håller jag nog inte med om - eller också förstod jag inte.

En insexnyckel är ju en helt annan sak än en hylsnyckel och enligt mig sammanblandas de ytterst sällan. Den förstnämnda är för skruvhuvuden med invändig sexkantsskalle, och bara det. Finns ju f.ö. även intolv (inte att förväxla med torx). En hylsnyckel är en hylsa för utvändigt kantad skalle.

 

Däremot har jag hört många som kallar den förstnämnda för just "insektsnyckel" :blink:

 

Ja du ser!

Precis som jag sa.. misstolkas aldrig, bult ibland.

En sexkantig nyckel, mao. en sexkant-nyckel.. stoppar du in i insex-skruv-hål.. eller gropar är det väl.

Alltså i insex-skruv.

Även, feamförallt mindre maskin-proffsiga, handlare.. so. Biltema m.fl. kallar sexkantnycklar för "insex"

Insexnyckel skulle kunna vara ex. En lång insex-skruv "förlåt-bult".. somär böjd så att den kan användas att dra loss sexkant "bult" med.. om man inte bultat fast nit eller nåt..

Men som sagt.. alla förstår

 

Jo, men det var ditt påstående "Insexnyckel.. finns visserligen men kallas oftast hylsnyckel" jag invände mot.

 

F.ö. kan jag rekommendera http://www.avigsidan.comför den som gillar språkliga avigheter.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Samma sak med "LCD-display" - Liquid Crystal Display....display.

Och här kommer vi in på "lysdioderna".

Länge hette det bara "lysdiod" på svenska, men sedan x antal år blandar man in det engelska ordet, eller orden, och förkortningen; light emitted diode, LED, och många frågar sig då vad är det för skillnad på en lysdiod och en LED? tja ingen alls, samma sak..

Förvirrande för somliga...

 

 

...

 

Faktiskt..

Fast dom som "vi" använder som belysning är väl ett gäng dioder med olika färg.. likförbannat samma sak ju.?

 

Tror dom flesta tolkar förkortningen LED.. som typ

"Ljus som är Ekonomiskt som fan och Drar lite ström"

Så tolkar jag LED-belysningen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

 

 

Insexnyckel.. finns visserligen men kallas oftast hylsnyckel..

Annars förstår man ju oftast vad som menas när nån skriver insex eller insekts-nyckel och bult.

Det där håller jag nog inte med om - eller också förstod jag inte.

En insexnyckel är ju en helt annan sak än en hylsnyckel och enligt mig sammanblandas de ytterst sällan. Den förstnämnda är för skruvhuvuden med invändig sexkantsskalle, och bara det. Finns ju f.ö. även intolv (inte att förväxla med torx). En hylsnyckel är en hylsa för utvändigt kantad skalle.

 

Däremot har jag hört många som kallar den förstnämnda för just "insektsnyckel" :blink:

Ja du ser!

Precis som jag sa.. misstolkas aldrig, bult ibland.

En sexkantig nyckel, mao. en sexkant-nyckel.. stoppar du in i insex-skruv-hål.. eller gropar är det väl.

Alltså i insex-skruv.

Även, feamförallt mindre maskin-proffsiga, handlare.. so. Biltema m.fl. kallar sexkantnycklar för "insex"

Insexnyckel skulle kunna vara ex. En lång insex-skruv "förlåt-bult".. somär böjd så att den kan användas att dra loss sexkant "bult" med.. om man inte bultat fast nit eller nåt..

Men som sagt.. alla förstår

Jo, men det var ditt påstående "Insexnyckel.. finns visserligen men kallas oftast hylsnyckel" jag invände mot.

 

F.ö. kan jag rekommendera http://www.avigsidan.comför den som gillar språkliga avigheter.

Lite klumpigt kanske att nämna bara hylsan..

Dom kan ju ha olika utförande.. ofta insex... altså "vanliga hylsor" som man använder på sexkants-skallar oftast skruv eller mutter.

Det som vanligast kallas insex =sexkant.

Fast säger du sexkantnyckel.. så kanske du inte får en sexkantig nyckel.. å då e de ju bättre att säga insexsnyckel.. eller ännu hellre insektsnyckel.. så du inte får en "insex" om det är en sexkantig du vill ha..

PS. Har aldrig fått fel oavset vilket jag sagt.. har alltid förstått nar nån hållit i en insex-skruv.. å frågat -har du en insexnyckel..

Men för spraakpolisen är det väl ok?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hoppsan, tolvkantskurv/nyckel heter Torx.

Jättelätt att uttala

:D:(

 Att LED har slagit igenom beor nog på att det är kortare å lättare att säga än Lysdiod.

 

Å Ingemar.....nu är jag polis...Reefat sade inte i mossen utan "här ligger en begraven hund" Jo, jag bodde i Strängnäs när han sade det.

 

Peter_K vad menar du med CD-skiva?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

...

Varifrån har jag "köpt" båt-termerna?

Har ju aldrig seglat med någon som pratar båt-termer?

Det måste ha varit här jag "lärt mej"

....har inte tänkt på det förut, bara slagits av att jag "gör mej märkvärdig" med märkliga fack-uttryck.. som på något märkligt sätt blivit automatiska och självklara.. väldigt märkligt?

Jag tycker inte alls det är att göra sig märkvärdig att använda facktermer, de är ofta praktiska om alla inblandade är med på noterna. Annars kan det gå som jag beskrivit här, http://www.maringuiden.se/forum/topic/53260-att-g%C3%B6ra-bort-sig-i-sandhamn-eller-marsstrand/

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hoppsan, tolvkantskurv/nyckel heter Torx.

Jättelätt att uttala

 

Nej - det är olika saker.

Intolv har tolv anläggningsytor, Torx har sex.

Jag hade intolv i topplocket på min gamla Opel Ascona bl a.

 

post-53200-0-63234200-1487675551.jpg

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Peter_K vad menar du med CD-skiva?

 

CD-skiva..?

Compact Disc-skiva..?

Kompakt-skiva-skiva..?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Ja du ser!

Precis som jag sa.. misstolkas aldrig, bult ibland.

En sexkantig nyckel, mao. en sexkant-nyckel.. stoppar du in i insex-skruv-hål.. eller gropar är det väl.

Alltså i insex-skruv.

Även, feamförallt mindre maskin-proffsiga, handlare.. so. Biltema m.fl. kallar sexkantnycklar för "insex"

Insexnyckel skulle kunna vara ex. En lång insex-skruv "förlåt-bult".. somär böjd så att den kan användas att dra loss sexkant "bult" med.. om man inte bultat fast nit eller nåt..

Men som sagt.. alla förstår

 

Shit... nu rör du till det. Aldrig bult.

Bult och skruv är inte samma sak... bult är ogängad (om det inte är en vagnsbult...), https://sv.wikipedia.org/wiki/Bult

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hoppsan, tolvkantskurv/nyckel heter Torx.

Jättelätt att uttala

:D:(

 Att LED har slagit igenom beor nog på att det är kortare å lättare att säga än Lysdiod.

 

Å Ingemar.....nu är jag polis...Reefat sade inte i mossen utan "här ligger en begraven hund" Jo, jag bodde i Strängnäs när han sade det.

 

Peter_K vad menar du med CD-skiva?

Reefat sade många saker och använde varianter av uttrycken vid många tillfällen. Så jag tror både du och jag har rätt.

Att det sedan är skillnad mellan Intolv och torx är ju redan utrett. Men det är ju f.ö. lite OT då det inte är en språklig avighet....egentligen.

 

----------

 

Minns en kollega som gjorde ett datorprogram åt en billackerarkedja. Han råkade missa ett "d" i en hjälptext som ställde till det rätt mycket för användaren. Han menade inställning av färger på bildskärmen, men texten löd bilskärmen.

Det tog ett tag innan han förstod vad de talade om, eftersom hjärnan ju läser vad den tror skall stå där. Och han visste vad som skulle stå så han såg under lång tid inte det borttappade d:et, trots påpekande. De ändrade och ändrade inställningen men inte sjutton blev det annan färg ur färgspruteroboten.....

Redigerad av IngemarE

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Minns ni ShowView, en kod som skulle hjälpa till att spela in rätt program vid rätt tid.

 

Oss hjälpte det inte ett skit!

 

Vi kom till skärmbilden för inpelning med ShowViw och där stod det

 

ShowView Nej

 

Vi kämpade på med jämna mellanrum för att ändra Nej till Ja, men tröttnade ofta ganska snart i brist på nya uppslag. Det blev inknapning av starttid och sluttid med lite marginal och vi blev ganska duktiga på det innan vi en dag fick fram en meny på engelska.

 

ShowView No.

 

No. är ju förkortning av number så när man stod på "ShowView Nej" var det bara att trycka in siffrorna.

 

Tack masinöversättning utan koll!

 

Mackey

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Ja du ser!

Precis som jag sa.. misstolkas aldrig, bult ibland.

En sexkantig nyckel, mao. en sexkant-nyckel.. stoppar du in i insex-skruv-hål.. eller gropar är det väl.

Alltså i insex-skruv.

Även, feamförallt mindre maskin-proffsiga, handlare.. so. Biltema m.fl. kallar sexkantnycklar för "insex"

Insexnyckel skulle kunna vara ex. En lång insex-skruv "förlåt-bult".. somär böjd så att den kan användas att dra loss sexkant "bult" med.. om man inte bultat fast nit eller nåt..

Men som sagt.. alla förstår

 

Shit... nu rör du till det. Aldrig bult.

Bult och skruv är inte samma sak... bult är ogängad (om det inte är en vagnsbult...), https://sv.wikipedia.org/wiki/Bult

Precis.. bara förtydligade efterso dom flesta här skriver bult när dom skruvar. Insex när dom menar sexkant och sika när dom menar en specifik produkt baserad på pu..

Å melitta...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Förutom ordlistan SAOL så finns ordboken SAOB.
Ofta intressant att slänga in en ordsökning där, ords betydelse-glidning kan följas bakåt i tiden.


Exempelvis ordet "bult" ger som synes i länken fem sökträffar, har bara kollat den första.
Haha, jag struntar nämligen i vad andra menar med t.ex. ordet bult eftersom jag "vet" att det är en grov gängad skruv.
För mig går alltså gränsen mellan skruv och bult nånstans mellan M5 och M8. (Förmodligen för att skruv kan dras med (slag-)skruvmejsel medans bult kräver nycklar med hävarm vid åtdragning??)

Kul och nyttig forumtråd, tack Mackey!
Alltid bra om vi kan komma överens och definiera ordbetydelser så exakt som möjligt.  :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bultar saknar väl gängor, skruvar har gängor.

Vem har sett exempelvis en gängad kolvbult?

 

Nåväl.

Jag såg som hastigast att någon ville har ett "Bord i ruffen på 20fot".

Nu vill jag definitivt inte chickanera någon trådskapare, eller som moderna allvetande ungdomar säger "dissa någon"...

 

Men visst vore det häftigt att få plats med ett bord på tjugo fot, vad blir det? nånstans omkring 590cm?

Tänk vad mycket folk man kunde bjuda ombord på kräftskiva..!

 

Hänsyftningsfelen kan ju bli grandiosa, inte kunde man väl ana att trådskaparen ville ha tips (med ett "p") på lämpligt bord i en 20 fot lång båt?

 

Nu gjorde ju inte språkpolisen någon utryckning eller ingripande, istället fick trådskaparen en massa fina tips på (korta) lagunbord och andra finurliga lösningar. Denna fråga bordlades ju inte direkt heller!

 

Annars är ju "insektsnycklarna" populära, men det kanske är en övergående fluga?

 

...

Redigerad av Georg_Ohm

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Oj, missade torx å 12-kant, sorry.

Bättre sent än aldrig att rätta till det.

 

Bult versus skruv. En grov cylindrisk metall, diam ca 25 mm, ca 10 cm lång,  med 6-kant huvud samt lite fin gänga i andra änden,ca 2 cm,  sitter på stora maskiner- traktorer- mfl...är det en bult eller skruv. De flesta säger nog bult i det läget. Storleken kan ha betydelse. När man menar bult är det nog så att det medger oftast en vridning, rörelse, skruv är alltid åtdragen. Annars behöver man inte ha en.

 

M10, M12, M14 kallar jag fortfarande för skruv. M16...där börjar jag tveka.

 

Vad säger ni annars om slingerbult?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Ruskpricken: Hehe, jo uppåt M16 skulle jag definitivt välja ordet bult. Särskilt om det är en lång skruv/bult, och kanske extra särskilt om den inte är gängad hela vägen??

Bildgooglade "long bolts and nuts", gott om träffar men kanske är engelskans ord "bolt" nåt annat än svenskans ord bult?
Kollade också adjektivet "bulta" hos SAOB, tycks förr i tiden ha haft med buller, hamra, ändra form att göra? Typ klassisk bullrande nitning av t.ex. fartygsskrov.

@ Georg_Ohm inlägg #74: Jo, en kolvbult skulle nog aldrig kunna kallas en kolvskruv. Men det är nog ett s.k. fixt uttryck och sådana tenderar att leva kvar extra länge?

Förresten, vadå "kolvbult", är ju egentligen ett slätt rör som hålls fast med segersäkringar. Pressas nog på plats ljudlöst snarare än bultas bullrigt. Ordpolisen inom mig vaknar, ihåliga bultar utan vare sig skalle eller bullrigt motnitad ände. Kolvpinne, kolvrörpinne?? :-)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@ Ruskpricken: Hehe, jo uppåt M16 skulle jag definitivt välja ordet bult. Särskilt om det är en lång skruv/bult, och kanske extra särskilt om den inte är gängad hela vägen??

 

Bildgooglade "long bolts and nuts", gott om träffar men kanske är engelskans ord "bolt" nåt annat än svenskans ord bult?

Kollade också adjektivet "bulta" hos SAOB, tycks förr i tiden ha haft med buller, hamra, ändra form att göra? Typ klassisk bullrande nitning av t.ex. fartygsskrov.

 

@ Georg_Ohm inlägg #74: Jo, en kolvbult skulle nog aldrig kunna kallas en kolvskruv. Men det är nog ett s.k. fixt uttryck och sådana tenderar att leva kvar extra länge?

Förresten, vadå "kolvbult", är ju egentligen ett slätt rör som hålls fast med segersäkringar. Pressas nog på plats ljudlöst snarare än bultas bullrigt. Ordpolisen inom mig vaknar, ihåliga bultar utan vare sig skalle eller bullrigt motnitad ände. Kolvpinne, kolvrörpinne?? :-)

Annars... om man inte förstår vad avsändaren menar, inte har lust att fråga.. kan man ju alltid kolla karlebo handbok eller nån anna tidskrift som följer gängse standard.. :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När vi ändå snöat in på skruvar och bultar - när lekmän använder facktermer blir det ofta fel och det kan bli förvirrat. Jag reagerar när man kallar en bräda för en planka, till exempel. Plank är 2'x8' eller större; kan bli fel på uppläggningsplatsen när någon frågar efter en planka...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För att undvika missförstånd så kan det vara lämpligt att följa det som kallas yrkesjargong. I min värld är bult något med sexkantskalle och skruv något med rund skalle. Insex heter unbraco osv.

En kolbult är en kolvbult och inget annat. Samma med Utbult.

 

Yrkesjargong är viktig i fartygen. SB är ena sidan av fartyget, har inget med höger eller vänster att göra tex. Stackars sleven (kockeleven), "Lägg de färdigstekta äggen åt SB" sa 1:e kocken, inte så lätt att förstå när man kommer från inlandet. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

När vi ändå snöat in på skruvar och bultar - när lekmän använder facktermer blir det ofta fel och det kan bli förvirrat. Jag reagerar när man kallar en bräda för en planka, till exempel. Plank är 2'x8' eller större; kan bli fel på uppläggningsplatsen när någon frågar efter en planka...

 

Men 2'x8' är väldigt stort! ;)

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Angående yrkesjargong och sjötermer tidigare i tråden.
Visst kan man säga staket istället för mantåg och gummikorv isf fender om man har "landfolk" ombord men hur låter lä och lovart? Vindsidan och ?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Utsida.

Baksida.

Höger sida (dom flesta.. vad jag vet att höger sida på en bil är den högra sidan i bilens färdriktning räknat oavsett vilken sida man tittar från. Så upplever jag att dom flesta betraktar båt och tillhörande prylar på båten åxå..)

Vänster.

Den sida, i mån av plats, man helt solar på.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Blåser det tillräckligt när man seglar kan lä och lovart bytas ut mot nere och uppe. :) 

 

Mackey
 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Journalister har ju också en förmåga att röra till det.

Nyligen var det en större brand vid Kvilletorget, där brandmännen sprang upp och ned på "kranar", senare åkte dom upp och ned ned i dessa "kranar" enligt lokalradions reporter.

Alla vet väl att brandmäns (och -kvinnors) främsta arbetsredskap förutom strålrör, är en stege i någon form. Mekaniska eller hydrauliska stegar monterade på lastbilschassin kallades förr för "maskinstege" idag heter dessa "stegbil" hur svårt kan det bli?

Det är inte ovanligt att dessa stegar har en räddningskorg i toppen där brandmän, och brandkvinnor, kan åka upp och ned, och ta med sig räddade personer, nedåt.

Sedan finns det en annan typ av "högfordon" med räddningskorg monterad på en lång ledad hydraulisk arm, som kan vinklas in över hustak, kallas på svenska för "hävare" men inte sällan felaktigt för "Sky-lift" som liksom Jeep, Vespa och Frigolit är registrerade varumärken.

För att krångla till det ytterligare finns det ett kombinerat räddnings- och släckredskap, en hävare med stegpaket på sidan, det ryktas att man kallar sådana för HÄST, HÄvare-STege... Men här blir det alldeles för svårt för vanliga journalister.

 

Sedan var det rökdykarna som fick sina "gastuber" fyllda med syrgas.... Det är säkerligen ett suiciduppdrag för en rökdykare att bege sig in i en brinnande byggnad med syrgas i en trycksatt behållare på ryggen. Likom vanliga vattendykare har rökdykarna vanlig luft i sina behållare, som ibland kallas för "flaskor".

 

När jag ändå konfabulerar om räddningstjänsten och icke tekniskt kunniga journalister kan jag väl få nämna den stora och tragiska spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen för en himla massa år sedan. I skenet av roterande blåljuskäglor står då SVTs utsända reporter, Elisabeth Höglund på Vasaplatsen i direktsändning, och ställer den intelligenta frågan varför alla landets spårvagns- eller möjligen spårvägsolyckor händer i just staden Göteborg...? Tja, det är ju väldigt tråkigt, men å andra sidan hade denna stad då, liksom idag väldigt få, ja faktiskt inga tunnelbaneolyckor överhuvudtaget. Och vi hade då liksom nu norra europas största spårvägsnät då till längd och passagerarkilometer, idag till passagerarkilometer. Sedan kan man ju tycka att det var otur att det hände en och annan olycka med spårburna fordon blandade med andra fordonsslag, och fotgängare med hörlurar. Samt fallskador inne i vagnen dä spårvagnsföraren tvingas farobromsa för vilsna bilister eller för suicidala cyklister.

 

Men det är nog inte tillrådligt att reta upp sig för alla fel. Jag såg nyligen en tysk film som utspelade sig någon gång i mitten av 1950-talet, och man hade lyckas väldigt bra med att återge rätt tidsanda. Men... minst en Folkvagn hade skärmblinkers, dessa kom med 1960-års modell, alltså efter den tyska industrisemestern 1969.

Snacka om dålig research!

 

Om ni vill finna felstavningar, särskrivningar och hänsyftningsfel, läs annonserna på Tradera och på Blocket, jag har antytt det förut. Här gäller det ju att stava rätt så att varan man vill sälja kan hittas av köparna. En gång var jag i ett akut behov av en fungerande luftkyld Folkswagenmotor, och av en slump fann jag en "WV-motor" på Tradera, eftersom ingen annan hade hittat den var det inga andra budgivare, så den blev billig.

Och att bjuda på en vara på en nätauktion tycks numera heta "att buda" suck!

 

Nu är jag på jakt efter snygga lanternor med kapsling i rostfritt, gärna Hella Marine från sent -70 tal, men jag använder även sökordet "lantärna" både i singularis som i pluralis, chansen är då större att finna sådana.

 

...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Blåser det tillräckligt när man seglar kan lä och lovart bytas ut mot nere och uppe. :)

 

Mackey

 

Det var någon som myntade utrycket "nautiskt nonsens" om terminologin ombord.

 

Liksom landbaserade fordon kan ju även båtar framföras baklänges, backas.

Och jag har ju hört fördäcksgastar som gett order, vilket Gud förbjude, som lyder "backa bakåt"... Inget tycks vara självklart längre.

 

Det är ju inte så lätt för landkrabbor och andra lägre stående arter, att veta vad "låringsvis" och "kranbalksvis" är för något, eller ens att det är riktningar ut från den egna båtens skrov, i horisontallinjen...

 

Att sedan påmönstrade landkrabbor kommer med sitt gepäck stuvat i resväska är en annan sak man måste vänja dem av med. Stora och mindre uppackade, helt eller delvis tomma resväskor är fantastiskt svårstuvade ombord. Bättre är det med mindre eller mellanstora mjuka ryggsäckar. Men inte större fjällvandrarryggsäckar med aluminiumram. Och fjällvandrarna skall även lämna sina oftast gröna grovmönstrade gummistövlar i land. Det finns nog inga skodon som kan dra med sig så mycket jord och grus ombord på ett båtdäck som just sådana stövlar.

 

Sedan bör man lära påmönstrade gäster eller tillfälliga besättningsmedlammar att det är förenligt med kölhalning i gryningen om man äter chips då man befinner sig på ett teakdäck. Det finns speciella oljor att behandla sådana däck med. Feta potaiscips eller smulor av dessa missförgar torra teakdäck.

 

Krukväxter, eller som vi säger på göteborgska "trän" är också förbjudna ombord. Möjligen kan dispens lämnas för mindra balkonglåda till skeppare på husbåt med gröna fingrar, ja skeppare med gröna fingrar på husbåt, eller hur det nu blir för att undvika hänsyftningsfel...

 

Men visst, vi kör med devisen:

Spotta i lä och sitt i lovart!

 

...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Att komma ombord med en resväska innebär även otur. 

Rökdykarna körde syrgas förr, idag luft. 

När media pratar dykning så heter det syrgasflaskor, vid det här lagt borde man lärt sig att det är luft, nog måste en massa dykare påpekat detta genom åren?

 

Yrkesjargong är precis som det låter, ett språk för yrkesmän. På en fritidsbåt, i synnerhet med landkrabbor, kan man mycket väl använda ord som höger, vänster och puttifrånpåsar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Förr sades det även innebära otur att ta med kvinnor och kyrkans folk ombord. Och det var ju förenligt med direkt livsfara att ge sig ut på sjön fredagen den trettonde, men det är en seanre form av skrock.

När prästen skulle hämtas i land och seglas ut till högmässan i kyrkan eller kapellet på någon ö utan landförbindelse, var man noga med att detta skeddi i en speciell iallafall inte i en båt som användet till fiske, fiskelyckan var ju ändå förbrukad i båtar som hade haft kyrkans folk som passagerare. Troligtvis såg man annorlunda på detta i hamnarna runt Genesarets sjö....

 

Jag kan väl tycka att man skall hålla på traditionerna, Arne Weise och dopp i grytan på julafton, för att anspela på en viss "Svensson".

Språket förändras ständigt, men de grundläggande nautiska termerna tycks bestå, och dem skall vi vara rädda om.

Styrbord-Babord, beslå, belägg, förhala, dragga, fendra ut, fendra in, håll ut, håll in, bär av, lägg ett sping.... Alltså de grundläggande kommandona till för och akterdäcksgastarna vid ankomst eller lämnande av hamn.

Sedan kan jag ju tycka att uttyck som "vi siktade haveristen på styrbordsbogen kranbalksvis på en kabellängd" är högtravande och direkt nutiskt nonsens som knappt förstås ens av de inbitna.

 

Fender, eller fendert, tycker jag är väl inarbetade namn på "puttifrånkorvarna", nu dinns det kanske inge direkta motsvarigheter på land, på landgående fordon, men ite fasiken bytar man namn på bilar, motorcyklar, mopeder, velocipeder och andra på land förekommande gummihjulsförseddan köksredskap!?

 

Jag satt föresten fast på "kryss-tvåan" alltså X2000, jag själva tåget heter bara X2 med underlittera på olika enheter... Iallafall någonstans vid Olskroken, bara några minuters färd från Göteborgs centralstation, meddelar lokföraren att det är stopp en stund, "eftersom en dvärg sinalerar rött ljus".

Och genast tänker man sig att Glader, Butter, Blyger eller någon annan av de sju småvuxna figurerna från sagan står mitt på spåret med en röd lykta, eller hur?

Järnvägskunniga vet däremot att det inom stationsområden och bangårdar liksom industrispår och liknande finns något som heter "dvärgsignaler"...

 

Förtroendet för SJ och aktuell lokförare blev inte bättre då han efter tre fyra omotiverade stopp ute på linjen innan Hallsberg återigen tog upp mikrofonen och meddelade att han hade problem med datorerna ombord, så nu måst "vi" starta om våra datorer. Ok, jag hade ju bara en läsplatta, men jag såg olika affärsmän och -kvinnor avsluta sina arbeten i word och exel och sedan köra crtl-alt-del.....

 

Konduktören på Ringliniens vetranspårvagn på Lisebergslinjen ropade ut "Några nypåstigna" efter stoppet i Brunnsparken.... En ung kvinna undrade då hur konduktören kunde veta det, för det hände ju sent i går kväll....

Samme konduktör skulle förklara, på engelska, för några Sydafrikanska turister att dom skulle gå av på hållplatsen innan Liseberg för att komma till Världskulturmuseet, nämligen på "Cross Roads" (Korsvägen) tja det blev väl inte helt lyckat. Bättre att gå av på "Whale-Duck", korsningen mellan Kungsportsavenyn och Vasagatan, ja hållplatsen heter "Valand"...

 

Nä det gäller alltså att använda rätt språk, ombord på båtar, snabbtåg eller spårvagnar..... eller på sådana här diskussionsforum!

 

...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För att "nautiskt nonsens" skall ha något värde så är det intressant att veta vad bakgrunden till de olika uttrycken är.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hr Ohm...

"Dom skulle gå av på hållplatsen innan Liseberg för att komma till Världskulturmuseet"

Och när dom kom till Liseberg tänkte dom "Aha, vi skulle gått av vid förra hållplatsen"

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Eller slås av tanken... gäller mej i alla fall.. när jag seglat själv med min första enorma farkost, vega.

Navigerade då med endast kompass, sjökort, passare osv.

Insåg vilket mekande och stress det kunde bli bland kobbar och grund.... med en vega... tillgång till motor.. färdiga sjökort å allt.

Jag slogs av.. hur fan gjorde dom förr.

Stora ekbåtar.. inga sjökort.

Inga prickar.

Inga fyrar.

Ingen motor.

25 gubbar skulle göra exakt en och exakt rätt, fast olika, saker vid komando...

Då va de fanemej inte tid att börja ropa..

-du där uppe i masten..

-inte den masten... den

-inte duuu!!

-dra i det där snöret!!!

-inte det snöret!!!

Då hade dom gått på grund, inte kommit ut, blivit rammade eller vad som för länge sen..

Klart som f att allt,precis allt och alla varianter av dllt hade exakta egna kommandon, eget språk och helt egna ord och begrepp.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...