Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
LageB

Välja segelbåt med djup eller grund köl

Rekommendera Poster

Jag är på jakt efter begagnad segelbåt i storleksklassen 30-33 fot  :)

 

 

Jag kommer att segla mest i Skärgården & Mälaren och att hitta naturhamnar kommer att vara viktigt för mig och därför har jag lite siktat in mig på en båt med grund köl.

 

Men, hur känsligt är det med 35cm är det egentligen? T.ex om jag har en båt som sticker 185cm istället för 150cm??

 

Vet att om man ska ta sig genom kanaler i Europa så kan det vara stor skillnad mellan 150 och 185cm. Men, om man nu håller sig till Skärgården och Mälaren - missar man verkligen så många naturhamnar eller ankringsplatser på dessa centimetrar? 

Redigerad av LageB

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om det inte handlar om en "prestandabåt" med en extremköl så står ju oftast köldjupet mot båtlängden vilket gör att kölen hamnar längre akterut där du ofta även har ett större djup i en naturhamn så det kvittar skulle jag säga om det bara är den aspekten som avgör.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om vi istället talar samma skrov, men olika köldjup.

 

En kortare köl ger sämre seglingsegenskaper och det finns enormt någa platser att ligga med en båt med normalt djupgående. Det finns båtar med höj- och sänkbar köl och någon enstaka gång har jag önskat att jag haft en sådan. Det händer inte ofta, inte ens varje år.

 

Om man verkligen vill komma åt de grunda vikarna eller ligga vid en sandstrand är nog en flersktovsbåt det enda alternativet för en seglare.

 

Mackey

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack Mackey & pseudonym   :)

 

Det är en Bavaria runt 30-32 fot som jag funderar på. Denna storleksklass finns ofta i två versioner på Bavaria. En grund "tandemköl" runt 150cm och (mera vanlig) fenköl på 185cm.  Fenkölen sticker ganska lodrätt så jag tror inte att fenkölen nedersta del kommer nämnvärt längre akterut jämfört med tandemkölen. Vi talar alltså om samma skrov, sama kölposition.  Endast djupet skiljer. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har inte seglat mycket moderna "strykjärnsformade" båtar, men det jag märkt är att det ofta är fören som tar i botten innan båten når land eftersom det inte finns något överhäng.

 

Många båtar har denna skrovform idag och de ligger i naturhamnar. De flesta har säkert normaldjup köl så det funkar bevisligen.

 

Med det sagt lämnar jag över till andra med mera erfarenhet av skrovtypen att ge råd och tips.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är du intresserad av att segla - djup köl.

Är du intresserad av att ligga i hamn - grund köl.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Överdriv inte värdet av en djup köl, är man prestandainriktad så ska kölen vara djup men kan man acceptera att en 8 timmars resa tar 9 timmar så är den grunda kölen ok.

Här på Vänern så är max 150cm ett bra mått, med 165cm ökar antal ställen inte man kommer in på radikalt. En långkölad båt bör gå grundare eftersom kölen fortsätter långt fram. Om man kan tänka sig ligga för ankar och det finns bra vikar så funkar det bra med jolle.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag skulle ha valt den djupare kölen och sedan utrustat båten med ett rejält peke med stege. Den extra längden gör mycket för möjligheten att nå land. Men så tillhör jag också det udda släktet som faktiskt kryssar, även på semestern. ;)

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det handlar inte om tid, åtta eller nio timmar. Det är rätt ointressant.

Det handlar om att en båt med grund köl kränger mer, driver mer i sidled och ger sämre seglingsupplevelse än en likadan med djupare köl. Är man sådan som gärna startar motorn så fort det inte blåser lagom hård slör så spelar det ingen roll - då är det bättre att ha en grund köl. Men är man sådan som uppskattar själva seglingen är det den djupare kölen som väljer. Som påtalats; 1,85 är inte speciellt extremt (om man inte ligger i Vänern kanske..?) så jag skulle helt klart satsa på "standardkölen".

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kan inte svara på varför man väljer att montera grunda kölar på Hunters båtar vilket gör dem till sämre seglare än om de haft djupare kölar - de får du nog fråga Hunter om. Kanske seglas det mycket i de stora sjöarna som är grundare..? (gissar bara...)

 

Fråga dig istället - varför tillverkar Bavaria båtar med en djupare köl om den grundare är lika bra..?

Redigerad av Peter_K
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om man tittar på ett sjökort över Bahamas så kan man förstå varför det är lönt för en amerikansk tillverkare att satsa på grundare köl. Storbritannien är ju nästan enda marknaden för dubbel/trippelköl som lär segla ännu sämre.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för alla svar. Jo, jag är medveten om att jag troligtvis får sämre seglings/kryssegenskaper. Exakt HUR mycket sämre finns det säkert många synpunkter på    :)   :rolleyes: men det var inte min fråga.

 

Vad jag undrade över var (ni som seglar i Stockholms skärgård och Mälaren) huruvida det verkligen skulle vara så begränsande om man väljer en djupare köl (185cm) ställer för den grundare kölen på 150cm. Det skiljer trots allt endast 35cm.  Kul att höra från folk som har erfarenhet med olika köldjup för att få en uppfattning hur stor skillnad det kan vara i praktiken.

Som sagt, jag vet att denna lilla skillnad i köldjup är enormt betydelsfull om man t.ex tänkt sig åka genom kanalaer i Europa. Personligen har jag dock svårt att se att det skulle göra nämnvärd skillnad om håller sig till skärgården... men, jätteroligt höra vad andra har för synpunkter och erfarenheter...   :)   

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om man tittar på ett sjökort över Bahamas så kan man förstå varför det är lönt för en amerikansk tillverkare att satsa på grundare köl. Storbritannien är ju nästan enda marknaden för dubbel/trippelköl som lär segla ännu sämre.

 

[OT] Om man pratar twinkeel så finns det gott om sådana båtar även utanför UK, tex Frankrike. Men de är dyrare att tillverka en med vanlig köl. Det finns även undersökningar som visar skillnaden mot enkelköl är väldigt liten, en enkelköl på en båt som går med rejäl krängning ger mindre projecerad yta jämfört med twinkeel som i det läget har en nästan vertikal kölyta. Rullningsegenskaperna blir också bättre med twinkeel. [/OT]

 

Medelvind "worldwide" är 7 m/s, enligt en meteorolog är den troligen betydligt lägre på Vänern. Han skulle kolla detta men har nog glömt det!

Men 7 m/s är inte så mycket att man normalt märker så mycket skillnad mellan djup och grund sjö. Men visst, öppet hav och 11 m/s då blir det skillnad. Sen är ju kölen bara en komponent av en ganska komplex maskin.

Tittar man på bilar så kan man välja en bekväm familjebil eller en sportbil sen får man ställa sig frågan hur vill jag ha det och hur använder jag bilen. Åka Lamborghini till jobbet året runt?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En grundare köl på samma skrov behöver ju då vara tyngre för att få samma rätande moment. En djupare köl kan man ju få ner tyngden och bättre seglingsegenskaper. För min del är svaret enkelt. Djup köl och roligare segling.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En grundare köl på samma skrov behöver ju då vara tyngre för att få samma rätande moment. En djupare köl kan man ju få ner tyngden och bättre seglingsegenskaper. För min del är svaret enkelt. Djup köl och roligare segling.

 

I detta fallet (Bavaria 30-32) så har tandemkölen samma vikt som fenkölsvarianterna. Men, tandemkölen har en bulb "längst ned" så merparten av vikten ligger lägst, medan fenkölen å' sin sida har sin lägsta vikt längst ned, pga av kölen smalnar av nedtills. Om detta fullt ut kompenserar för det rätande momentet i Bavarias fall vet jag ej. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

jag skulle säja att ett djupgående på 1,85 inte är särskilt begränsande, varken i Mälaren eller i skärgården. Det som kommer att vara avgörande om du kommer in mot land eller inte är snarare avstånd mellan stäv och framkant på kölen. Det är betydligt lättare att komma in i naturhamnar med en 36-fotare som sticker 1.75 än en 28-fotare som sticker 1,50. Egen erfarenhet.
Om det är normala skärgårdsklippor kan det mycket väl vara 1m djupare 50cm längre ut. Det blir alltså väldigt svårt att svara på din fråga om man bara tittar på djupgåendet och inte vet något om längden eller kölens placering.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack GroundControl. Som jag skrev i mitt inlägg #4 så "tror" jag att positionen på kölarna inte skiljer sig åt nämnvärt. Läst någon som bytt köl från den djupa fenkölen till grundare tandemkölen, att båten blev mera baktung vilket indikerar att den grunda kölen vart fall inte hamnar så mycket längre framåt/förut.  Det är nog svårt att svara på min fråga om tillgänglihet generellt. Kul att läsa om din erfarenhet om 28-fotaren vs. 36-fotare. Verkar troligt   :)

  

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Två saker...

- Även de djupare kölarna har bulb på Bavaria

- Och som svar på OT - nej, såklart är det obekvämt att åka Lamborghini till jobbet; men en Bavaria 30-32 är knappast att jämföra med en sådan heller, även om du har djupa kölen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag håller till i mälaren. Min båt sticker bara en meter så jag kommer in på de flesta platser. MEN, vad jag tycker är viktigare är att jag litar på att båten håller för en lättare grundkänning.

I mälaren har man ju noll sikt! Stora områden ligger inom tremeterskurvan på sjökortet och där vet man ju aldrig om djupet är 2,95m eller 3dm förens man gått på. Så struntsamma om din båt sticker 1,50 eller 1,85 om du inte vågar känna dig fram. Så förutom hur djupt båten sticker kanske du ska kika på hur känslig skrov/köl-konstruktionen är också.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tandemköl innebär ju en icke oväsentligt ökad våt yta som bidrar till att bromsa = sämre fart!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Rörande båtens djup så anser jag att jag är i överkant djup.. 1.50 långköl... hade nog gärna varit lite mer grundgående om möjligt...

 

Man får helt enkelt välj... jag valde en djup långköl, vissa hamnar som jag gick in i med fidra eller Fingal går jag helt enkelt välj bort...

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är inte så enkelt att man kan snacka om djup köl kontra grund köl, mer eller mindre krängning, bulb/vikt eller ej. Skrovformen har stor betydelse å seglets "tyngdpunkt" ,dess höjd över båten så att säga, samt lite andra faktorer. Å de samverkar alla.

 

Moderna "platta " skrov med höga fribord är initialstabila men kränger de mycket så minskar rätande effekten. Då behövs det en bulb/vikt som hjälper till å gör mest nytta just när båten lutar mycket.

 

En "klassisk" vinglasformat skrov är mera slutstyv istället å kölen kan vara grundare. Men det är klart att ju mer vatten skall skyfflas åt sidan vid krängning så stabilare blir det mot dynamiska svängningar. Å då spelar inte djupet så stor roll, mest arean.

 

 

Sen har vi det här andra effekten där missuppfattningarna florerar. Tänk är en segelflygplansvinge rakt ner i vattnet. När vingen dras framåt får man en "lyftkraft men nu står vingen lodrät. Så kraften drar båten mot lovart. Så en smal rackare till djup köl får båten gå högre  i vind å mindre yta, det blir som ett årblad,= mindre motstånd. Har man sedan ett skrov som mera ligger på vattne än i vattnet så blir den grop som båten gör i vatnet mindre, =behövs svagare motor- blir mer fart.

 Å extremfallet av detta är de där kappseglingsmonstren som kutar jorden runt med en massa asketer/självplågare ombord. På en båt med klassiska former, som tex Fingaln, kan vi glömma den här effekten.

 

Störst kursstabiliteten får man med en planka på högkant. Medan en planka rakt ner ger flygplansvinge effekten.

 

Sen har vi en annan sak istället, grundkörning samt hur båten uppför sig överhuvudtaget i krabb sjö, kryss  med grov sjö å andra trevliga inslag som vågorna ställer till. Skall båten "vaka" bra så är vi på västkusten med snipa å koster å sånt. Skall vi åka begr-å-dalbana å fort å skaka som fabian så är det jolle med en snabb djup fena under som gäller. Skall vi sedan köra på de osynliga vassa stenarna i Mälaren å segla bekvämt i skärgården, även längst ut så att säga i kuling, då är det det de gamla formerna som vinner.

 

Å slutligen 35 cm gör skillnad inte bara i Mälaren utan nästan överallt, men viktigast är hur långt det är från fören till kölen,som någon riktigt påpekat. I skärgården är det oftast branta klippor å då går det bra med djupare köl. i Mälaren äre fullt med bumlingar överallt å på sidan om så där vill man ha nått grundare å tåligare- Vår nuvarande båt går just 30 cm djupare än den förra å jag har upptäckt ett antal platser där jag inte kan passera numera. Men jag seglar bättre ute till Norrpada tex så det överväger.

 

Sedan finns det nått som heter jolle. Då kan jag ligga på svaj , ev en extra lång lina till land, å slipper vakna av att båten vridit sig å hugger mot en sten jag inte såg tidigare.

 

Summa sumarum? Tja, man måste väga för å nackdelar å dra en linje hur man vill ha det, kompromiss som alltid med en båt. Å står man inte bara ut med någon av nackdelarna får man skaffa annan båttyp. Det fanns en anledning till att tex  Mälar 30:an  var populär å orsakerna till det. Idag vill folk ha det bekvämt å då duger inte de båtarna längre å ingen vill slipa å fernissa.

Personligen skulle jag aldrig välja en båt med strykjärnsform eller IOR regel eller platta skrov med höga fribord. Hur båten uppför sig i skitväder är viktigast för mig. Den skall tåla mer än skepparen ombord. Det ger en väsentlig trygghet.

 

Vill man både ha kakan å ... samt en del andra fördelar, ( å nackdelar med, fast de är få, mest priset å fördomar) så återstår som Peter_K skrev en katamaran.

Lycka till.

:)

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Valde mellan grund och djupp.. inte jättedjup.. 1.85.

Träffade dom som köpt den andra med grung kök.

Deras observation.

Gick inte att segla i mitvind.. knappt halvvind p.g.a. avdrift.

Rodret sticker 3 dm djupare än kölen..

Dom hade "varit på" lite vid flera tillfällen med rodret..

Dlm tyckte det hade varit bra om kölen tog i istället.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du har rätt; ruskpricken. Rätande moment är så mycket mer än kölvikt och hävarm, skrovformen spelar stor roll. Men nu är det två identiska båtar med olika köl vi pratar om, och då är det bara detta som skiljer.

Någon katamaran har jag väl inte föreslagit?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du har rätt; ruskpricken. Rätande moment är så mycket mer än kölvikt och hävarm, skrovformen spelar stor roll. Men nu är det två identiska båtar med olika köl vi pratar om, och då är det bara detta som skiljer.

Någon katamaran har jag väl inte föreslagit?

 

Men Peter - det har du väl visst gjort - eller - läs bara nedanstående inlägg.  :ph34r:​ 

 

Om vi istället talar samma skrov, men olika köldjup.

 

En kortare köl ger sämre seglingsegenskaper och det finns enormt någa platser att ligga med en båt med normalt djupgående. Det finns båtar med höj- och sänkbar köl och någon enstaka gång har jag önskat att jag haft en sådan. Det händer inte ofta, inte ens varje år.

 

Om man verkligen vill komma åt de grunda vikarna eller ligga vid en sandstrand är nog en flersktovsbåt det enda alternativet för en seglare.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så här var det väl? :unsure:

Mackey
 

Jag har inte seglat mycket moderna "strykjärnsformade" båtar, men det jag märkt är att det ofta är fören som tar i botten innan båten når land eftersom det inte finns något överhäng.

Många båtar har denna skrovform idag och de ligger i naturhamnar. De flesta har säkert normaldjup köl så det funkar bevisligen.

Med det sagt lämnar jag över till andra med mera erfarenhet av skrovtypen att ge råd och tips.

Peter


It's not fake!

It´s alternativ truth.

​Maringuiden is the most secure and safe forum ever, it´s grat. It has a wall, a great wall...

 

Redigerad av Mackey
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns väl tester där man jämfört samma båt med olika kölalternativ?

 

Kattor är pratiska med många fördelar men jag kunde inte förlika mig med känslan. Kan vara fel på mig men jag vet flera som upplevt samma sak.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du har rätt peter_K, du skrev inte katamaran, du skrev flerskrov......

Det kan vara en trimaran åsså.

Men nej, visserligen samma båt men då jag ansåg att det behövdes lite mer att tänka på så....förlåt o det störde någon.

Å om vi bara skall titta på just den Bavarian så är diskutionen onödig så till vida att båten är en typ som jag kallar bobåt. Hur den seglar, med eller utan  lång köl skall jag inte uttla mig om för då får jag på käften av de redan frälsta. Men jag skulle i så fall välja den djupare kölen, om jag skulle välja alls.

 

Svar till behemac, tror mig ana varför du upplevde en viss känsla, kunde inte förlika dig med den. Testa en trimaran så kommer du känna dig hemma.

 

Med risk för att jag får på nyllet å avleder tråden, (igen?), så är det skillnad i betende på katamaran å trimaran. Vill ni kan jag dra det samt en intressant historia i en annan tråd. Finns kanske kvar annars i nån gammal tråd sedan anno dazumal....

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, Ruskpricken - jag har inte skrivit något alls om varken katamaraner eller flerskrov, det var Mackey och inte jag som nämnde det (även om det skojas lite om det genom att ändra i citatfunktionen).

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...