Gå till innehåll
onsdag 24 april 2024
forgus31

Energi effekt och sånt

Rekommendera Poster

Vi har ju en tråd om elektrisk framdriving av våra segelbåtar. För att lättare räkna fram batteristorlekar oströmmar, spänning osv behöver vi stöta och blöta de elektriska enheterna och vad man menar med energi, effekt mm.

 

Energi eller arbete är vad nån gör som förflyttar något. Kraften multiplicerad med sträckan är alltså arbetet eller energin. Enheterna m och N (meter och Newton) m x N blir Nm som är synonymt med Ws alltså Ws Wattsekund eller Joule.

 

Man använder det metriska systemets storheter vilket ger enkel beräkning mellan elektrisk och mekanisk energi. Kraft mäts i N Newton som är tyngden x 9,81. T.ex vevar man upp en 10lvattenhink från en 10m djup brunn har man gjort ett arbete på 10x98,1 Nm synonymt Ws. Alltså skulle en motor behöva prestera 1 W i 981 ekunder eller 981 W i 1 sekund.Teori = utan förluster.

Frågor på det?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi har ju en tråd om elektrisk framdriving av våra segelbåtar. För att lättare räkna fram batteristorlekar oströmmar, spänning osv behöver vi stöta och blöta de elektriska enheterna och vad man menar med energi, effekt mm.

 

Energi eller arbete är vad nån gör som förflyttar något. Kraften multiplicerad med sträckan är alltså arbetet eller energin. Enheterna m och N (meter och Newton) m x N blir Nm som är synonymt med Ws alltså Ws Wattsekund eller Joule.

 

Man använder det metriska systemets storheter vilket ger enkel beräkning mellan elektrisk och mekanisk energi. Kraft mäts i N Newton som är tyngden x 9,81. T.ex vevar man upp en 10lvattenhink från en 10m djup brunn har man gjort ett arbete på 10x98,1 Nm synonymt Ws. Alltså skulle en motor behöva prestera 1 W i 981 sekunder eller 981 W i 1 sekund.Teori = utan förluster.

Frågor på det?

V står för volt (inte vatten...)

W står för Watt

A står för Ampere

VA står för Voltampere, nästan samma sak som Watt...

AH står för Amperetimmar, dvs hur många timmar ett batteri räcker med ett uttag av 1 Ampere...

Hk står för hästkrafter där 1 Hk motsvarar c:a 0,75 kW och 1 kW är 1000 W

Ett räkneexempel: 48 V x 100 A ger 4.800 W (eller VA) och motsvarar c:a 6,5 Hk

Ett räkneexempel till: 4 st 12 V batterier med vardera 100 AH som seriekopplats ger 48 V spänning och räcker 1 timme i ovanstående exempel (dvs efterhand som batteriernas spänning minskar blir effektuttaget mindre och mindre och till slut stannar ekipaget...)

Frågor på det?

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Många som inte kan skilja på effekt och energi....  politiker till exempel? Båtar på el vore ju bra?

 

Vi kan ju fundera över om det är realistiskt med att bilar går på el? Politiker talar ju om att vi ska ha, citat ”fossilfri fordonsflotta” relativt snart. Tja… kräver ny infrastruktur faktiskt, tror jag.

 

Bilar drar ju en del, ska du köra långt så höjer du hastigheten till över hundra km/h. Då ökar luftmotståndet och förbrukningen ökar. Elbilar har inte obegränsat med energi lagrat utan måste pluggas in?
Vi säger två fall, dels är du på väg till möte och stannar på macken för en korv samtidigt som du pluggar in bilen i SNABBLADDAREN. Den sägs ge dig några timmars räckvidd på endast 15 min?
 
Vi säger att bilen har ett batteri som lagrat 200 kWh ( det ska nog vara mer för att räcka men vi anar att du kör ”stadsbilsmodellen”) Okej, vi behöver ladda in ca 125 kWh säger vi. På 15 minuter. Det innebär att vi ungefär behöver dimensionera för 500kW överföringskapacitet ( vi antar att batterierna håller för det… och sladdarna till macken. ) Om vi antar att det finns ca 400 elmackar i Stockholms län så kan vi anta att det totalt krävs, som max, kanske 200,000 kW eller hälften av en kärnkraftsanläggnings reaktor. Tja? Alla laddar inte samtidigt. Och en del tar längre pauser. Det blir nog bra…
 
Men om vi säger att jag laddar min elbil på natten då, sex timmar. Då funkar det väl? Antag att det finns i min kommun kanske 5000 elbilar ( kommunen har 80´ invånare så det är lågt räknat ) Vi kör så lite att endast 60 KWh ska återladdas i dessa. En sjundedels reaktor ska då återladda kanske 50 MWh eller så. Plus att de flesta husens ledningar antagligen behöver ses över, matningen från station definitivt eftersom alla uttag för laddning av bilar nu ska ha minst 10 kW på hela natten. Vad man direkt ser är ju att varken vindkraft eller solgenererad el kommer att räcka. Kärnkraft är det enda som funkar. Politiker kan avfärda detta enkla exempel som fel i min huvudräkning eller som alternativa fakta och jag ber om ursäkt för att jag huvudräknar fram sådana här provocerande fakta. 
  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Vi har ju en tråd om elektrisk framdriving av våra segelbåtar. För att lättare räkna fram batteristorlekar oströmmar, spänning osv behöver vi stöta och blöta de elektriska enheterna och vad man menar med energi, effekt mm.

 

Energi eller arbete är vad nån gör som förflyttar något. Kraften multiplicerad med sträckan är alltså arbetet eller energin. Enheterna m och N (meter och Newton) m x N blir Nm som är synonymt med Ws alltså Ws Wattsekund eller Joule.

 

Man använder det metriska systemets storheter vilket ger enkel beräkning mellan elektrisk och mekanisk energi. Kraft mäts i N Newton som är tyngden x 9,81. T.ex vevar man upp en 10lvattenhink från en 10m djup brunn har man gjort ett arbete på 10x98,1 Nm synonymt Ws. Alltså skulle en motor behöva prestera 1 W i 981 sekunder eller 981 W i 1 sekund.Teori = utan förluster.

Frågor på det?

V står för volt (inte vatten...)

W står för Watt

A står för Ampere

VA står för Voltampere, nästan samma sak som Watt...

AH står för Amperetimmar, dvs hur många timmar ett batteri räcker med ett uttag av 1 Ampere...

Hk står för hästkrafter där 1 Hk motsvarar c:a 0,75 kW och 1 kW är 1000 W

Ett räkneexempel: 48 V x 100 A ger 4.800 W (eller VA) och motsvarar c:a 6,5 Hk

Ett räkneexempel till: 4 st 12 V batterier med vardera 100 AH som seriekopplats ger 48 V spänning och räcker 1 timme i ovanstående exempel (dvs efterhand som batteriernas spänning minskar blir effektuttaget mindre och mindre och till slut stannar ekipaget...)

Frågor på det?

 

Jo det blev mycket rätt där men ett litet fel: H  (Henry)står för induktans (magnetspolar) vilket det är gott om i motorer. Nu tror jag inte vi behöver tränga så djupt in i motorn men timme betecknas med h (hour) ser snyggare ut som min fysiklärare skulle ha sagt. Vilken vacker kurva kunde han utbrista!

Kom gärna med mer exempel ur båtlivet. Det gör sånt här trams roligare när man föreställer sig det fulla batteriet och solglittrande fjärdar att tyst och rökfritt susa fram över. Nejvisst ja vi har väl segel! Helt utan lagerljud fladdra , asch dessa oljud, fram över vattnet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Många som inte kan skilja på effekt och energi....  politiker till exempel? Båtar på el vore ju bra?

 

Vi kan ju fundera över om det är realistiskt med att bilar går på el? Politiker talar ju om att vi ska ha, citat ”fossilfri fordonsflotta” relativt snart. Tja… kräver ny infrastruktur faktiskt, tror jag.

 

Bilar drar ju en del, ska du köra långt så höjer du hastigheten till över hundra km/h. Då ökar luftmotståndet och förbrukningen ökar. Elbilar har inte obegränsat med energi lagrat utan måste pluggas in?
Vi säger två fall, dels är du på väg till möte och stannar på macken för en korv samtidigt som du pluggar in bilen i SNABBLADDAREN. Den sägs ge dig några timmars räckvidd på endast 15 min?
 
Vi säger att bilen har ett batteri som lagrat 200 kWh ( det ska nog vara mer för att räcka men vi anar att du kör ”stadsbilsmodellen”) Okej, vi behöver ladda in ca 125 kWh säger vi. På 15 minuter. Det innebär att vi ungefär behöver dimensionera för 500kW överföringskapacitet ( vi antar att batterierna håller för det… och sladdarna till macken. ) Om vi antar att det finns ca 400 elmackar i Stockholms län så kan vi anta att det totalt krävs, som max, kanske 200,000 kW eller hälften av en kärnkraftsanläggnings reaktor. Tja? Alla laddar inte samtidigt. Och en del tar längre pauser. Det blir nog bra…
 
Men om vi säger att jag laddar min elbil på natten då, sex timmar. Då funkar det väl? Antag att det finns i min kommun kanske 5000 elbilar ( kommunen har 80´ invånare så det är lågt räknat ) Vi kör så lite att endast 60 KWh ska återladdas i dessa. En sjundedels reaktor ska då återladda kanske 50 MWh eller så. Plus att de flesta husens ledningar antagligen behöver ses över, matningen från station definitivt eftersom alla uttag för laddning av bilar nu ska ha minst 10 kW på hela natten. Vad man direkt ser är ju att varken vindkraft eller solgenererad el kommer att räcka. Kärnkraft är det enda som funkar. Politiker kan avfärda detta enkla exempel som fel i min huvudräkning eller som alternativa fakta och jag ber om ursäkt för att jag huvudräknar fram sådana här provocerande fakta. 

 

Jo elbil har jag lärt mig lite om efter köpet av den lilla Vesslan, Citroen C Zero. Laddning tar tid i motorvärmaruttaget men 5-6 timmar så har 2300W sakta (bra för batteriet)fyllt upp det lilla 16kWh batteriet . Med snabbladdare knappa halvtimmen med tomt batteri. Eller bogserladdning ungefär samma tid!. Motorn matar tillbaka vid motorbromsning dvs man släpper gasen. Testat kort sträcka och det funkade Bra mot räckviddsnoja. Gäller att inte bli stående på motorväg, svänga av till mindre väg i tid. Nu gäller det att leta snabbladdare. Finns ibland vid Mac Donalds och Max. Visst infrastrukturen får ses över, nu går Opel Ampera först till Norge för vi har för dåligt utbyggt i Sverige och för dåligt med elbilssubventioner. 

 

Elbil är kul, tyst och bränsleuttaget hemma på garageväggen ger milkostnad på dryga kronan. 135Wh per km. 1,3 kWh. Jo om jag inte påpekat tidigare. Räkna om batteriernas Ah och spänning till Wh eller kWh. Då behöver man inte bry sig om spänningen när man räknar energilagring och förbrukning. Enkel räkneoperation. Ah gånger spänningen Volten ger Wh. 75 Ah och 12 V nästanr en kWh eller exakt 900W. 

 

Några fritidsbatterier räcker några minuter om jag drar ur 5kW och segar mig ut ur hamnen. 3 st i serie ger 36V och 2,7 kWh och motorn är på 40V tror jag. 5 kW kräver 2,5 kWh på 30 minuter. Krämar man ut allt så är dessa batterier snart slut och LiFePO4 får beställas hem. Då kan 80-90 % av kapaciteten nyttjas och sabbladdas vid tillfälle av laddstolpe. Nu är det dags att montera bamsegeneratorer för den som behåller dieselmonstret. Laddning och urladdning för LiFePO4cellen är 1C. dvs en 400 Ah cell jag spanat in kan laddas med 400 A!!. Det behövs så stora celler också. Min 15 kW motor tar vid 15 kW 375A och max för 400 Ahcellen är 400A kontinuerligt eller 800 A under en minut? kommer inte ihåg. lusläs data om  LiFePO4! Där finns viktiga uppgifter för dimensioneringen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Den gamla MD11C vi har snurrade rätt sakta med en för stor stigning oc stor propeller. med en mindre varvtalskänslig elmotor kan nog båten få högre fart med 15kW elmotorn men batterierna ska nog sparas på för resanns framtida behov så det blir lägsta styrfart kan tänka. 3kW kan ge rätt skaplig gångsträcka hoppas jag. Säg att jag slantat upp 45000 för 10-11 400 Ah 3,2V celler Då har jag ett riktigt trevligt batteri på 10x400x3,2 12 kWh ungefär. Men räcker det så särskilt långt? 1 l diesel innehåller nästan lika mycket (10kWh). Dock mer förluster när dieselmotorn ska driva fram båten. Teoretiskt vid 5kW och halvfart kommer 12 kWh att vara förbrukat på 2 timmar drygt. Jag gissar att det som vanligt är de små utgifterna som räddar kassan mer än de stora inkomsterna. Skit samma om jag seglar istället för motorerar. energi kvar är viktigt för speciella situationer och hamngång. Gissa om hamnar med klös i elektriciteten blir nästa hamn. Eller eget elverk. Att behålla monstret är nog vad de flesta tänker sig. Känner mig lite tvehågsen faktiskt. Samtidigt är det mycket batterier som ska rymmas så vem vet. Kanske ny motor.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Normal laddning/urladdning för LiFePO4 brukar ligga på 0,3C. En 20kWh batteri ska man helst laddas/urladdas med 6kW. Detta ger maximal livslängd >2000 cykler.

Här är en cell lämplig för ett 20kWh@48V batteri. https://www.ev-power.eu/Sinopoly-40Ah-300Ah/SP-LFP400AHA-Lithium-Cell-LiFePO4-3-2V-400Ah.html?cur=1

Det ska inte belastas med mer än 1200A dvs ca 60kW. Det ska heller inte laddas med mer än 400Ah = 20 kW.

 

Kollar man på 100Ah@48V, lite mer rimligt prismässigt så är optimal laddning/urladdning 1,7kWh. Max laddning: 10kW, max urladdning: 15 kW (=21hkr). En vanlig elmotor i dessa sammanhang får under en minut överbelastas med 4 ggr dvs en matchande motor skulle kunna vara på runt 5hkr. Ur den kan man ta ut 10 hkr under ett antal minuter. Det är uppvärmningen som är problemet något som kontrollern håller reda på.

 

Nu är det några saker man ska veta.

  1. 48V är egentligen 51,2V. Det är 16 celler a 3,2V.
  2. Går man över de optimala värdena så förkortar man livslängden men inte lika radikalt som för ett blybatteri, plågar man batteriet så kanske man tappar några cykler fast å andra sidan klarar de flesta batterier betydligt fler cykler än vad som anges.
  3. För elmotorer brukar man säga att de ersätter 2-3 gånger större dieslar. De finns flera orsaker till detta men främst att man bara tar ut en del av motorns kapacitet. Mät bränsleförbrukningen och räkna, man blir ganska förvånad över hur liten effekt man egentligen använder.
  4. Ett LiFePO4 batteri ska inte tömmas till 100%. Men de flesta mätningar visar att batterierna ger 10% mer än spec så man kan räkna med att kunna utnyttja 100%

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tips hoppa gärna över detta långa inlägg! 

 

Bra Behemac! Jag fick ju skrämselhicka och gick ner på knä när jag plötsligt insåg effektiviteten i det  superbränsle som  drivit mina farkoster under mitt liv. 10 kWh i ett kg fossil. Hur såg de ut de högeffektiva varelserna som ruttnat till "kärnbränsle" och sedimentet vi tankar upp ur Nordatlanten t.ex. När man seglar förbi dessa kolosser till plattformar förstår man att det måste vara dyrbara droppar.  Vad kostar en plattform, (finns väl snart på begmarknaden)10 kWh eller 10000Wh blir alltså att 1g fossilbränsle innehåller 10Wh. Som en effektiv 18650-cell som driver en Tessla om så 12000 stycken av bästa sort. Hur ersätter man sån superenergi?

 

Samtidigt har jag ju erfarit att våran Citroen-Vessla med ett litet 16kWh batteri faktiskt fungerar att ta oss runt stan i rätt vida svängar. Anledningen är att vi laddar minst en gång per dygn. Det blir inte lätt att efterlikna detta på våra turer dvs stoppa i laddsladden varje kväll.  Då är batteriet halvfullt oftast och 2300W, 10A säkring 230V laddar klart gott och väl under natten. Ite drar vi oss heller för att sticka i laddsladden i varuhusets 230V kontakt för en halvtimme, särskilt som den sitter vid entren och är bästa lediga parkeringsplats! 

 

Jag har också lärt mig från åren med blyaccar att urladdning ska kompenseras med laddning. Direkt uta n dröjsmål. Stora batteribankar blir svårare och svårare att ladda ju längre man väntar. Suger el-musten ur hamnen med omnejd och blir jättedyrt att stärka upp elnätet. Vänta på snabbladdare byggs i hamnar blir en evig väntan? Laddning med vanlig bryggsäkring ska räcka de första åren med  elbåt!

 

Alltså blir min slutsats: Ska jag bygga ut till el i båten behöver det inte vara så enormt stort batteri vilket ju är bra för plånkan.  När tiden är mogen dvs infrastrukturen utbyggd, monterar man mer batteri i båten. Bra att ha det i beräkningen från början, vilken kapacitet på cell för att dubbla eller tredubbla batteriet. Motorbyte kan man ha med i beräkningen, t.ex öka ut med sseriekoppling. Tänker på vår 40V DC-motor som kanske ersätts av en AC 300-Volts. Man får väl ta på sig våtdräkten för säkerhets skull när man går ombord. Som på U-båtarna när man mekar batteri.

 

Båten ska klara att kraftfullt kunna ta sig ur en knivig situation i hårt väder. 15kW nån minut. Orka vänd upp mot vind utan att darra på rorkulten. för säkerhets skull räkna med 15 kW. Fullt ös eller 30 kW en minut varannan minut (tror jag battericellen tål).  Då har man reservkraft i värsta vändningen. Överdrivet men vad?. Bara för man kan om inte annat.

Ha energi att under några minuter gå till skyddad tilläggning. Segel och elmotor i kombination.

 

Slutsumman kan vi språka om. Hur stort batteri blir det om man ska ha ett par såna värstascenarior i reserv? Bara? att räkna!

 

Med lite inskränkning i vidlyftigheterna i körsträcka kan jag tro på fortsättning av mina rosa eltankar. Halleluja! 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med den där liter bensin får man kanske ut 2,6kWh på propellern. Men visst är diesel ett bra bänsle det är bara det att det luktar, låter och vibrerar när båten ska röra sig.

Man ska nog börja med att mäta hur mycket effekt man egentligen behöver, det är oftast mindre än man tror.

Sen sjunker ju förbrukningen drastiskt om man minskar farten. Om man minskar farten från 5,5 till 4,4 knop halverar man effektbehovet. Går man ner till 3,5 knop är effektförbrukningen en fjärdedel.

Om man kör en timma i 5,5 knop kommer man 5,5M

På lika mycket energi kommer man 8,8M i 4,4knop eller 14M i 3,5 knop

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Egentligen borde jag väl inte känna något motstånd av skriva något i denna tråden...

Men det är andra som redan uttryck sig väl.

 

Lägger till iallafall en pedagogisk bild.

post-89760-42274_thumb.jpeg

Redigerad av Georg_Ohm
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En bild till...

post-89760-0-52571700-1485540957_thumb.jpeg

Redigerad av Georg_Ohm

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

I min ungdom hade jag ett par kompisar som gjorde motstånd på LM Ericsson. jag köpte en båt ihop med motståndsmännen, en Thorelljolle /Götajolle. Elsystemet var ett 75 Ah fritidsbatteri och 5W laddning från Johnson utombordare via likriktarbrygga. Ibland förstärkt med bilgenerator. Av med kåpan och på med generatorn och då blev det fart på elektronerna. 60 A fyllde snabbt batteriet under våldsamt jubel från motorn. En kul grej var att båtens fart kunde styras av generatorns manuellt reglerade  fältström. En stor reostat, redan då från skrotlådan även om den var liten på den tiden. Med noll laddning 6 knop. Med 60A blev farten kraftigt reducerad, knappa 2 knop trots full gas. Det var i slutet på 60-talet. Några solcellspaneler hade vi inte. Batteriet var nästan alltid tomt fast ma ansträngde sig efter bästa förmåga. Bilgeneratorn var t.ex ingen favvo bland ombordvarande.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Många som inte kan skilja på effekt och energi....  politiker till exempel? Båtar på el vore ju bra?

 

Vi kan ju fundera över om det är realistiskt med att bilar går på el? Politiker talar ju om att vi ska ha, citat ”fossilfri fordonsflotta” relativt snart. Tja… kräver ny infrastruktur faktiskt, tror jag.

Såg att mer laddstolpar är på  väg. c:a 20 minuter att ladda. Till sjöss får vi väl klara oss utan, eller varför inte en laddboj?  

 

Bilar drar ju en del, ska du köra långt så höjer du hastigheten till över hundra km/h. Då ökar luftmotståndet och förbrukningen ökar. Elbilar har inte obegränsat med energi lagrat utan måste pluggas in?
Vi säger två fall, dels är du på väg till möte och stannar på macken för en korv samtidigt som du pluggar in bilen i SNABBLADDAREN. Den sägs ge dig några timmars räckvidd på endast 15 min?
 
Den snabbladdartyp som Vesslan vill ha kallas Chademo och ger runt 30Kw och det tar max 30 minuter med nästan tomt batteri. En kvart i praktiken stämmer rätt bra då man har lite kvar när man laddar.
 
 
Vi säger att bilen har ett batteri som lagrat 200 kWh ( det ska nog vara mer för att räcka men vi anar att du kör ”stadsbilsmodellen”) Okej, vi behöver ladda in ca 125 kWh säger vi. På 15 minuter. Det innebär att vi ungefär behöver dimensionera för 500kW överföringskapacitet ( vi antar att batterierna håller för det… och sladdarna till macken. ) Om vi antar att det finns ca 400 elmackar i Stockholms län så kan vi anta att det totalt krävs, som max, kanske 200,000 kW eller hälften av en kärnkraftsanläggnings reaktor. Tja? Alla laddar inte samtidigt. Och en del tar längre pauser. Det blir nog bra…
 
Ja det är riktigt störande för elnätsägarna med de höga effekterna.De små bilarna son vår Vessla laddar man dock gärna under natten och i vanligt eluttag. Då märker man ingen skillnad på uttagets effekt. Ingen "väntetid"
 och batteriet är fullt när man åker till jobbet nästa morron. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lägger till iallafall en pedagogisk bild.

 

Pedagogisk vet i fasen. Det ser ut som den otäcke VOLT tänker utnyttja AMP med god hjälp av OHM.

I verkligen är en stor VOLT den verkliga vännen, ju större desto mindre blir AMP som då inte fångas i den elaka OHM's grepp.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Egentligen borde jag väl inte känna något motstånd av skriva något i denna tråden...

Men det är andra som redan uttryck sig väl.

 

Lägger till iallafall en pedagogisk bild.

 

post-106994-0-17538200-1485621609_thumb.jpeg

 

Det var en tänkvärd bild. 

 

Jag stal den, sparade den på min hårddisk och döpte filen till Georg_Ohm´s Lag     :P

Redigerad av Thallatha

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vi har ju en tråd om elektrisk framdriving av våra segelbåtar. För att lättare räkna fram batteristorlekar oströmmar, spänning osv behöver vi stöta och blöta de elektriska enheterna och vad man menar med energi, effekt mm.

 

............................

 

Frågor på det?

 

Nej

 

Funderade ju på en elmotor till min Storfidra om den gamla Volvo Pentan skulle paja.

 

Nu fick det problemet en annan lösning.

 

Jag är inte nån beräknande typ, så hur stor batteribank jag i så fall skulle ha, lär ha blivit - så många batterier jag fått plats med.

Härom dan nåde nivån på oljetanken den punkt när värmaren inte längre får nått bränsle, så en liten tur på diagonalen i Nya hamnen på Smögen blev dagens båtutflykt och fylla på drivmedel. "Hela min veckopeng" rök med och väl så det.

 

Tänk på den tiden man hade havsfidra och tanken var på 20 liter. En mängd som ofta räckte ett par somrar och man kunde slå i så där 10 liter för att fylla tanken, när det var dags för att ta upp båten.. :)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Här är det väl någorlunda bra ställt med elkunskapen.

Jag deltager även i andra diskussionsforum, där man friskat blandar storheter och enheter, och undrar hur många volt strömmen skall vara...

Edvin Greig, den norske elektrikern (Rolv Wesenlund) i "Picassos äventyr hade inte gjort det bättre.

-It's only the fuses, the sikkrings has gone...

 

Jo bilden med med "den otäcke VOLT" har jag stulit från en amerikansk sajt.

Jag tänkte elektrifiera en kitcar, en MG-replika med plastkaross på vw-bogtenplatta. Det finns färdiga kit med elmotorer och reglerutrustning att köpa i USA. Men detta projektet skulle bli svårt att typa här hos oss, batteribanken skulla väga mer än vad konstruktionen tål, om man iallafall vill kunna köra några mil.

Det är förövrigt i stort sett samma komponenter som används till framdrivning i båtar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tänk på den tiden man hade havsfidra och tanken var på 20 liter. En mängd som ofta räckte ett par somrar och man kunde slå i så där 10 liter för att fylla tanken, när det var dags för att ta upp båten.. :)

 

 

Jag hade en båt med 7hk Vire och hade gått för motor en ordentlig sträcka dagen innan i bleke. Åkte in till Fyrudden för att handla och la till precis bredvid macken. När vi handlat färdigt så tänkte jag att det var lika bra att fylla upp tanken när vi ändå låg precis bredvid, utöver motorgången dagen innan så var det ju ett tag sedan jag tankade.

 

Jag fick i fyra liter! Mackägarens kommentar "ja ja, det är ju skönt med full tank" kändes i nacken när jag gick in för att betala....

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det blir kanske antagligen en elektrisk utombordare kommande säsong till gummibåten, eftersom min gamla Honda har fastnat, kolven sitter fast i cylindern. Har sprutat in diesel idag i tändstiftshålet, får se om det hjälper.

Men den dagen jag kan byta ut min KAD43 mot elmotor och batteribank med samma effekt och räckvidd skulle jagvilja uppleva.

Men man får väl då bygga passande kraftverk längs kusterna då alla skall snabbladda med hög effekt.

Calanders i Munkedal har ju byggt en el-båt, vill minnas att det var en Westfjord 26 fishing som blev elektrifierad, av elekriska ålar eller kanske av växelströmming...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Energi = Det som finns i bränsletanken eller batteriet.

Effekt = Hur fort bränsletanken eller batteriet töms.

 

En OT-reflektion...

Dagens (segelbåt)liv är fientligt mot el-drift.

 

Varför?

Jo, många som seglar idag har inte resan som målet utan så snart det blåser i fel riktning, för lite, för mycket eller det är något annat som gör att segling blir det minsta lilla jobbigt går motorn igång.

 

Detta går inte ihop med eldrift, så innan eldrift blir så spritt att elnäten på marinorna överbelastas så har nog marinorna byggts om.

 

Om vi ska hushålla med de flytande energirika bränslena är det nog lämpligast att köra el-bil och dieselbåt under en överskådlig framtid.

 

Jag har själv varit inne på eldrift nu vid motorbytet, men nej, det funkar inte tillräckligt bra för oss som vi vill använda båten. Jo, med en dieselgenerator hade det funkat. Nu blev det i alla fall en vanlig dieselmotor.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hallå Lintott, jag gjorde nästan samma resa, fast i Arkösund, fick i sådär 2 liter.....hängde på låset kl 8 på morognen när macken öppnade......skämdes nästan. Så länge min gamla trotjänare tuffar vidare så lär jag inte kunna motorera varken billigare eller miljövänligare.

 

Sen glömmer ni goda gubbar bort att LiFe So4 kommer från gruvorna i Afrika som kineserna har köpt å Litium är redan en bristvara. Det går bara inte att tillverka tillräckligt många baterier.

Sticker ut hakan å säger att på sikt är endast vätgasdrift det enda möjliga å möjlig redan med dagens teknik, å nej, det är inte en bomb i kölsvinet som nån uttryckter i en tråd. sätt upp en massa solpaneler i Sahara å sedan skicka flytande väte i samma tankbåtar som nu kör oljan.

 

Eller sticker ut hakan ännu mer å säger fussion, oups, där fick kärnkraftfienderna hicka. problemet med den är behållaren. Det är ungefär som han som uppfann välrdens starkaste syra som kan fräta genom allt. Bra. Å hur han han tänkt förvara den?

 

När det gäller att starta mtorn så orkar ingen elmotor i världen å batterierna räcker inte till.  Men vi kan ta toa avfallet å kompostera i mulltoan ombord å köra motorn på biogas, det blir som gasoltruckarna på 60 talet.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med risk att hamna utanför ämnet men då några redan pratat vätgas och problemen med lagring av densamma, (för samma energimängd som 50 liter diesel går det åt 700 liter vätgas trycksatt till 700 bar såg jag någonstans på nätet...)

Med det i bakhuvudet verkar det som Audi håller på med i Tyskland där de producerar vätgas och tillsätter koloxid så de får vad de kallar e-diesel som ett intressant spår.

http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/har-gor-audi-diesel-av-vatten-6393918

Ska bli intressant och se om det blir något av det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med risk att hamna utanför ämnet men då några redan pratat vätgas och problemen med lagring av densamma, (för samma energimängd som 50 liter diesel går det åt 700 liter vätgas trycksatt till 700 bar såg jag någonstans på nätet...)

Med det i bakhuvudet verkar det som Audi håller på med i Tyskland där de producerar vätgas och tillsätter koloxid så de får vad de kallar e-diesel som ett intressant spår.

http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/har-gor-audi-diesel-av-vatten-6393918

Ska bli intressant och se om det blir något av det.

 

Vätgas har en lång väg att vandra innan den kan bli rationellt kommersiellt utnyttjad även om det forskas mycket. Det finns färdiga paket för bilar men logistiken (produktion/distribution) haltar ännu.

http://www.nyteknik.se/fordon/rekordfard-med-flytande-vate-i-tankarna-6414799

Många problem återstår att lösa.

Klippt ur wikipedia/Väte

Flera olika sätt att använda vätgas i motorer är under utveckling, men flera av sätten har komplikationer. Om man bara har vätgasen i en trycktank skulle man inte kunna frakta större mängder gas åt gången. Om man istället fraktar vätet i flytande form kommer det behövas en så stark behållare att behållarens tyngd ger problem på bilens energiförbrukning och dessutom behöver man släppa ut lite av vätgasen då och då så att behållaren inte exploderar. Ett alternativ är att frakta vätet i form av natriumborhydrid (NaBH4) som med vatten bildar vätgas. När väte förbränns bildas i princip bara vatten som till skillnad från utsläpp av koldioxid inte har någon förstärkande verkan på växthuseffekten. Den totala miljöbelastningen avgörs dock av vilken primärenergi som används vid framställning av vätgasen. Vid produktion av vätgas med naturgas eller olja som råvara förekommer dock koldioxidutsläpp.

Vätgasens främsta nackdelar är förknippade med lågt energiinnehåll per volymenhet (ca en tredjedel jämfört med biogas) vilket ger upphov till stora kompressionsförluster vid högtryckslagring och -distribution, att den ger upphov till vätgasförsprödning vilket ställer höga och kostnadskrävande materialkrav vid lagring, distribution och användning av vätgasen, att den är lättantändlig, har ett stort brännbarhetsområde i luft och brinner med osynlig låga vilket ur olycksrisk- och säkerhetssynpunkt ej är gynnsamt. Vidare krävs det utveckling av i princip hela kedjan: produktion, lagring, distribution och användning.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vätgasbilar och andra vätgasfordon finns och har funnits länge, men inte kommersiellt. Nu har Toyota och Hyundai och vätgas finns att tanka på några ställen, bl.a. Stockholm/Arlanda, Göteborg, Malmö och Sandviken.
 
Läs lite mer om vätgasdrift och vätgasbilar;

http://www.vatgas.se/

http://www.nyteknik.se/artiklar-om/V%C3%A4tgasbil

http://teknikensvarld.se/sa-fungerar-vatgasbilen-232295/

http://teknikensvarld.se/sverige-far-branslecellsbilen-toyota-mirai-i-sommar-282651/

 

Viktigt att tänka på är att vätgasframställning - precis som laddning av elbilar - kräver utbyggnad av Sveriges energiproduktion i stor omfattning. Om alla bilar i Sverige körs på el eller vätgas krävs ett par kärnkraftverk för att producera den el och/eller vätgas som behövs.

 

Man kan använda andra energikällor, men det leder oftast till CO2-utsläpp och då är det ju inte så stor vits.

 

Utan att vara helt exakt så...

Solceller kan funka, behövs ca. 100 km2. Kanske inte så realistiskt.

Vindkraft, ca. 2000 vindkraftverk till behövs i Sverige (idag finns ca. 3000 st). Kan absolut funka.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Är införstådd med problematiken kring både lagring och framställning av vätgas. Tycker dock att projektet med e-diesel är intressant då de framställer vätgas med hjälp av sol/vindenergi och sedan dopar de den med kolväten (koloxid) vilket ger syntetdiesel med samma egenskaper som vanlig diesel.Samtidigt bör det ju vara koldioxid neutralt.

Lagringen löst problemet med att framställa vätgas återstår...

 

"Audi har utvecklat en teknik för att göra syntetisk diesel av "grön" el, vatten och koldioxid."

Redigerad av TheBarrels

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Syntetisk diesel är inte så nytt som man kan tro.

 

Flera pilotprojekt med framställning av syntetisk CO2-neutral diesel har genomförts i Sverige, men eftersom "vanlig" diesel fortfarande är för billig finns det ingen kommersiell lönsamhet i detta ännu. När bränslepriserna går upp mot 20:- kr per liter så finns tekniken i stort sett färdig att ta i bruk. Det är bra!

 

Det vanligaste är att man förgasar biobränslen till kolmonooxid och vätgas, renar gasen och omvandlar den till syntetisk råolja (en process från tidigt 30-tal tror jag). Syntetisk diesel tillverkas av den syntetiska råoljan.

 

Fördelen med att tillverka ett flytande bränsle är framför allt att det passar i dagens fordonspark (båt, bil, lastbil, buss, flyg, mm.), att det är lätt att transportera och att det funkar i befintlig infrastruktur.

 

Länkar till några syntetiska dieselprodukter och/eller projekt.

Lite vetenskapligt från KTH.

Ecopar

Choren

Framtidsbränslen har gått i KK.

Energifabriken

 

 

Läs mer om just Audis e-diesel här;

http://www.nyteknik.se/teknikrevyn/har-gor-audi-diesel-av-vatten-6393918

http://teknikensvarld.se/audi-tillverkar-diesel-utan-raolja-181709/

 

Det är i stort sett samma sak, fast annorlunda...

 

Mackey

Redigerad av Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En ny enhet Wp och kWp har dykt upp. Har aldrig sett den tidigare men det verkar var samma sak som W eller kW. Nån som reflekterat över fenomenet som verkar finnas mest på amerkanska sajter. 

Står p:et för power blir det power på power, extra mycket power. Tycker det är störande för mig som estet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En ny enhet Wp och kWp har dykt upp. Har aldrig sett den tidigare men det verkar var samma sak som W eller kW. Nån som reflekterat över fenomenet som verkar finnas mest på amerkanska sajter. 

Står p:et för power blir det power på power, extra mycket power. Tycker det är störande för mig som estet.

 

P:et står nog för "Peak", alltså ett beräknat nominellt toppvärde som sällan och helst inte bör uppnås?

[sol, vind och vattenkraft har ju tyvärr sin "ryckighet" vad gäller utbudsidans maxeffekt beroende på aktuellt väder/årsklimat i olika geografiska områden. Så förmodligen behövs den "nya" effekt-enheten (WP=WattPeak?) i detta sammanhang för att enklare hantera saker som stormar ur vindkraftsperspektiv (och möjligen även snösmältning ur vattenkrafts-säsongsperspektiv?]

 

Vete katten men gissar alltså att den fysikaliska storheten effekt P (arbetshastighet) nu även fått en egen under-enhet (måttskala) för dessa extremfall?

[Förmodligen bör enheten Wp eller kWp petimeternoga betecknas med nedsänkt "p" för att tydliggöra dess underordning. (Men datorers tangentbord saknar tyvärr lättillgängliga knappar för detta så därför blir det nog ofta "Wp" - eller ännu värre "WP" !?)]

 

Redigerad av Thomas-1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...