Hur stort är ett roder?

[Kronvik 167]

Vår nyinskaffade Nimbus 26  från 1979 svänger inte särskilt distinkt vid stort roderutslag, vid nästan stillastående. Rodret har förra ägaren enligt utsago gjort om, då det varit nött av propellerströmmen. Jag vet alltså inte om det är originalstorlek. Vid normal körning fungerar rodret helt ok.

Min farbror som rört sig på havet med båtar med axel och roder hela livet, säger: "Gör rodret dubbelt större"

Finns det några tumregler så det gäller roderstorlek, och finns det någon nackdel med ett större roder?

[pseudonym 1 166]

Rodret ser lite kort ut på höjden? Då axeln pekar lite nedåt så träffar propellerströmmen rodrets nedre halva vilket ger sämre verkan tror jag. Skäddan (plattjärnet) mellan köl och roder kan ju sänkas en del och då ge plats för ett något större roder. Sedan gäller ju att ge ordentligt med gas för att det ska bli någon verkan av ändå.

[Kronvik 167]

Jag antar att skäddan är original för båten, och Nimbus 26 är väl allmännt sedd som en funktionell båt. Men så sant som det är sagt, en del av propellerströmmen ser nog ut att kunna gå förbi rodret nertill.

Ja, ordentligt med gas har jag provat på, men det resulterar bara i en fontän av vatten. Kan hända har styrutslaget varit för stort.

[RBack 92]

Alldeles för stora roderutslag kan göra så att rodret "stallar". Sådant beror lite på rodrets utformning, båtens fart, varvtal och andra små detaljer. Rodret kan alltså stalla vid lite olika roderutslag beroende på situation. Platta roder stallar snabbare än sådana med mer naca-utformade varianter.

Så när man kör sakta är det fördelaktigt att hitta det där maximala roderutslaget innan eventuell roderstallning sker.

 

Min båt är nära på hopplös i låg fart trots ganska stort roder . Att backa och svänga är ännu värre än hopplöst. Men när det letar sig mot 5-6 knop börjar den gira enligt beställning.

[Georg_Ohm 4 665]

Gör så här att du kontaktar Nimbus och frågar om roder + skädda till Nimbus 2600/2700 passar (kanske även 3000-modellerna?), och hur många förmögenheter ett sådant kostar. Möjligen, om hjärtsocken är av annan dimension kanske man får byta hjärtstocksgenomföringen också.

 

Det ser ut som om ditt nuvarande roder är helt platt? stämmer det? Jag hade i 21 år en Nimbus 2700 och det rodret är ju konvext på båda sidor och är längre, nedersta punkten på det roderbladet ligger några cm under propellerns lägsta punkt.

 

Om du skall förlänga ditt roder skall du göra det nedåt och kanske inte bakåt. Som det ser ut på din bild smiter en del av propellerströmmen under roderbladet och vill styra båten rakt fram istället för att vinklas av åt sidan med roderbladet.

 

Du har ju en fyrbladig propeller med rätt juste stigning, och du har säkert märkt att det är lättare att styra i låga farter och på backen åt ena hållet än åt det andra..? På min Nimbus var det lättare att lägga till långsides med sb-sidan mot bryggan än tvärtom...

 

Jag fick ju byta roder och skädda en gång på min 2700, då skadorna på det gamla rodret orsakades av "den akuta landhöjningen" så betalade försäkringsbolaget det mesta, men billigt var det inte ändå... och jag sparade ju inte det gamla rodret, det hade nog varit svårt att rikta och laga...

 

Jag sysslade aktivt med radiostyrda skalenliga modellbåtar på 1980-talet, var delaktig i en hel del manövertävlingar. Och man fick enligt reglerna göra avsteg från förebildens mått då det gällde rodret, detta fick förstoras ett antal procent. Men redan då upptäckte jag att man skulle ha rätt längd på rodret så att inte någon propellerström kunde smita ovanför eller under rodret.

Även längden bakåt eller den totala ytan påverkade ju, men inte lika mycket tyckte jag som rodrets höjd, och då roder med konvex profil, dubbelkonvexa funkar bättre, jämför med en flygplansvinge (som är konvex på ena sidan och konkav på den andra), än de som är helt platta. Alltså ett konvext roder ger "lyftkraft" å den sidan det svänger åt...

 

Det finns säkerligen vetenskapliga teorier om detta, och matematiska uträkningar som möjligen säger något annat än mina subjektiva erfarenheter. 

 

 

Jo jag har noterat en sak till, det var att Nimbus skickade med ett "trimplan" en tunga att fästa på det nya rodrets överkant, och jag har sett detta på några uppallade nimbusar, kanske för att styra en vattenströmmen nedåt mot roderbladets ytor..?

[Thomas-1 310]

Hittade en historik över Nimbus 26 och efterföljaren Nimbus 2600.
Uppenbarligen en storsäljare på sin tid, men detta med manövrerbarhet i hamnar var nog inte dess bästa egenskap? Tror att rodret i Kronviks bild (trådhuvudet) är original för båttypen så flertalet av alla båtägare svor nog över usel manövrerbarhet men anpassade sig? Kanske de bara suckande konstaterade att höghus med inombordare kräver bra vindkoll m.m. vid båtfart nära noll knop??

Men inte ägaren för båten enligt bilden - hämtad ur länken ovan - för det fick bli en kostsam bogpropeller. (Gäller visserligen en Nimbus 2600 men ändå?)
Nånting i roder-konstruktionen är måhända sämre än vanligt, eller så hade båtägaren i fråga kanske mest dåligt tålamod när det gäller att ta hänsyn till vind och ström??

[Bosse 298]

Det är säkert så att man kan förbättra rodret, men att göra det så bra att det fungerar när som TS skriver"svänger inte särskilt distinkt vid stort roderutslag, vid nästan stillastående" är nog inte möjligt.

För att rodret skall fungera måste båten ha fart genom vattnet och/eller att man utnyttjar propellerverkan på ett bra sätt.

Vill man kunna svänga aktern vid stillastående så behövs en akterpropeller, gärna kombinerad med bogpropeller.

 

/B

[Georg_Ohm 4 665]

Det är säkert så att man kan förbättra rodret, men att göra det så bra att det fungerar när som TS skriver"svänger inte särskilt distinkt vid stort roderutslag, vid nästan stillastående" är nog inte möjligt.

För att rodret skall fungera måste båten ha fart genom vattnet och/eller att man utnyttjar propellerverkan på ett bra sätt.

Vill man kunna svänga aktern vid stillastående så behövs en akterpropeller, gärna kombinerad med bogpropeller.

 

/B

Just det!

 

Jag hade ju en 2700, även om rodret på den var annorlunda gällde det ju att ha bra snurr på propellern för att få styrverkan, visserligen kunde det räcka att ha motorn på tomgång omkring 800 varv per minut och manövrera fram-back med något extra gaspådrag för att få båten att påbörja en gir. Att försöka styra båten vid back gick ju nästan inte, den drog till sb, beroende på propellerns rotationsriktning, man fick vara nöjd om man med bogpropellerns hjälp kunde backa någorlunda rakt bakåt.

 

Även den båten fick en bogpropeller, för att lättare få med sig förskeppet i trånga hamnar och med sidvind, men jag prioriterade ett ankarspel som inköptes två säsonger innan bogisen.

Och tyckte väl att ankarspelet var det nyttigaste dyra extratillbehöret ombord.

Det fanns ju nästan inget att hålla sig i när man skulle dra upp ankaret, vi har maneter som simmar in med sina trådar i ankarlinan, det blir tungt för ryggen och ankaret är ofta kladdigt av bottensedimentet.

Med ankarspelet kunde ju båten manövreras samtidigt som ankaret lades ut eller togs in. Men detta behöver jag ju inte argumentera om i denna tråd.

 

Men det finns ju massvis med Nimbus 26 i våra vatten, och troligtvis nu på land, om du läser historiken så ser du att den fanns i olika generationer, kanske var det så att senare generation hade annat roder?

Kolla under andra uppställda båtar hur det ser ut, kanske har dess ägare modifierat eller bytt roder?

[Thomas-1 310]

Haha, trådämnet lyder ju "hur stort är ett roder"? Som upplagt för grundläggande teoretiska och smått naiva funderingar kan jag tänka. :-)

Stora fartyg har självfallet större roder än fritidsbåtar, ofta vägandes flera ton. Men ändå, var går gränsen för en given fritidsbåt? Vill man kunna backa helt sakta med en fritidsbåt så borde den kanske vika sig på mitten likt bildens flytande dumper?...

Men vad skulle då bli roder och vad skulle bli "själva båten" i ett sådant hypotetiskt fall? Kanske halva kölens vattenlinjelängd, bara en fundering?

Men förmodligen avgör i alla verkliga motorbåtsfall propellerströmmens ostörda sidoavlänkning över roderytan - vid normal framfart?
Rodret måste i praktiken vara optimerat för att klara hög fart framåt utan överdrivet vattenmotstånd, dessutom inte sticka för djupt vid eventuell grundstötning.
[Vid låg hamnfart nära noll knop blir rimligen all slags nedstuckna vertikala brädor (roder) ju totalt maktlösa! För utan en fart- eller propeller-strömning längs roderytan finns ju ingenting alls att avlänka/sidostyra? (Alltså om den vertikala brädan inte självt tillför energi genom att röra sig relativt båten, kanske genom att aktivt paddlas likt fiskfenor eller Venedigs berömda gondoler etc?)
Tänker att roderarea som inte ligger i fritt strömmande propellervatten - utan bara i båtens eget strömmande fartvatten - är bortkastad vid hamnmanövrer i de flesta fall! (Som Pseudonym nog också tänkte sig i inlägg #2 ovan, möjligen med skillnaden att för mig framstår ökad roderarea "lodrätt neråt"riskabel - alltså mer rätvinkligt i linje med propelleraxelns akterut neråtlutande jetstråle - praktiskt sett tveksam. Risken för bortslitet roder vid grundstötning ökar väl ju djupare rodret sticker under båtkölen?)]

Vete katten, men alltid kul att fundera litet på olika ytterlighets-fall, typ min "mariniserade" traktordumpers jääätteroder nedan!? ...

 

Redigerad 12 Januari , 2017 av Thomas-1

[neptun 13]

Hej,

en segelbåt eller en långsam motorbåt kan ha ett relativt stort roder, men ett stort roder på en snabb båt kan nog ge spännande giregenskaper  .Hälsningar Magnus.

Haha, trådämnet lyder ju "hur stort är ett roder"? Som upplagt för grundläggande teoretiska och smått naiva funderingar kan jag tänka. :-)

Stora fartyg har självfallet större roder än fritidsbåtar, ofta vägandes flera ton. Men ändå, var går gränsen för en given fritidsbåt? Vill man kunna backa helt sakta med en fritidsbåt så borde den kanske vika sig på mitten likt bildens flytande dumper?...

Men vad skulle då bli roder och vad skulle bli "själva båten" i ett sådant hypotetiskt fall? Kanske halva kölens vattenlinjelängd, bara en fundering?

Men förmodligen avgör i alla verkliga motorbåtsfall propellerströmmens ostörda sidoavlänkning över roderytan - vid normal framfart?
Rodret måste i praktiken vara optimerat för att klara hög fart framåt utan överdrivet vattenmotstånd, dessutom inte sticka för djupt vid eventuell grundstötning.
[Vid låg hamnfart nära noll knop blir rimligen all slags nedstuckna vertikala brädor (roder) ju totalt maktlösa! För utan en fart- eller propeller-strömning längs roderytan finns ju ingenting alls att avlänka/sidostyra? (Alltså om den vertikala brädan inte självt tillför energi genom att röra sig relativt båten, kanske genom att aktivt paddlas likt fiskfenor eller Venedigs berömda gondoler etc?)
Tänker att roderarea som inte ligger i fritt strömmande propellervatten - utan bara i båtens eget strömmande fartvatten - är bortkastad vid hamnmanövrer i de flesta fall! (Som Pseudonym nog också tänkte sig i inlägg #2 ovan, möjligen med skillnaden att för mig framstår ökad roderarea "lodrätt neråt"riskabel - alltså mer rätvinkligt i linje med propelleraxelns akterut neråtlutande jetstråle - praktiskt sett tveksam. Risken för bortslitet roder vid grundstötning ökar väl ju djupare rodret sticker under båtkölen?)]

Vete katten, men alltid kul att fundera litet på olika ytterlighets-fall, typ min "mariniserade" traktordumpers jääätteroder nedan!? ...
roderprincip.jpg
 

 

[Kronvik 167]

Tack för alla inlägg!

"svänger inte särskilt distinkt vid stort roderutslag" är ju relativt, och med det menar jag ju att det inte svänger så effektivt som jag tycker att jag kunde vänta mig.

 

 

Pseudonym: Rodret ser lite kort ut på höjden? 

 

Sant. Det vore knappast någon dum idé att förlänga rodret litet för att få en större del av propellerströmmen att svänga båten.

 

RBack: Alldeles för stora roderutslag kan göra så att rodret "stallar".

 

Eventuellt är det faktiskt så att rodret stallar, så att det blir en luftficka bakom det, och det skulle ju förklara varför det blir en fontäneffekt då man gasar och svänger vi låg fart eller stillastående.

Som förstagångsägare till båt med axel och roder känns det ju naturligt att styra rodret dikt för största möjliga styrverkan, men det kan ju hända att ett mindre roderutslag skulle ge bättre styrverkan. Rodret har för övrigt en hyfsad form, med rundar framkant och relativt vass bakkant.

 

Georg_Ohm: Gör så här att du kontaktar Nimbus och frågar om roder + skädda till Nimbus 2600/2700...

 

Äh. Man är ju inte miljonär heller.

-Det ser ut som om ditt nuvarande roder är helt platt?

Mitt roder är konvext.

-Om du skall förlänga ditt roder skall du göra det nedåt

Just det, som Pseudonym redan sa

-Du har ju en fyrbladig propeller...

Ja, vänstergående, så den borde gå bättre att svänga till...babord? drar litet styrbord då man backar, tror jag det borde bli.

 

Thomas-1: ...detta med manövrerbarhet i hamnar var nog inte dess bästa egenskap? 

Manöverbarheten är i sig inte ett problem, då båten redan är förseddd med bogpropeller.

 

Bosse: Vill man kunna svänga aktern vid stillastående så behövs en akterpropeller...

Nu var det ju inte det som var grejen. 

 

Georg_Ohm : Kolla under andra uppställda båtar hur det ser ut, kanske har dess ägare modifierat eller bytt roder?

Bra tanke, men Nimbusen är unik där jag bor, det är ingen dussinbåt i Österbotten, själv hämtade jag min från Sverige i September. Därav också min begränsade erfarenhet av den egna båten. Jag vet ju inte om rodret är likt originalet.

 

Thomas-1: Haha, trådämnet lyder ju "hur stort är ett roder"? Som upplagt för grundläggande teoretiska och smått naiva funderingar kan jag tänka. :-)

Ja, tanken var ju att locka fram alla konstiga typer. Det funkade ju! Jag tror Dumpern sjunker före din teori kan prövas, särskilt för att flakets stora sidoyta bör komma under vattenytan för att ge önskad styreffekt.

 

Varför skakar inte svansen på hunden? Kanske för att rodret är mindre än båten?

 

Neptun: ...men ett stort roder på en snabb båt kan nog ge spännande giregenskaper

Där är det! Frågan jag faktiskt ställde! Men VILKA spännande giregenskaper?

[Georg_Ohm 4 665]

Hej igen!

Ok inte vanligt med nimbusar Österbotten, men du kan ju ändå titta på andra båtar och se hur rodren ser ut på dessa, hur stor roderarean är relaterat till båtens storlek och fartområde, samt propellerns placering eller snarare centrering i rodrets höjdled. Kanske du då kan få någon input på hur det kan se ut eller hur det inte borde se ut.

 

Sedan förstod jag nog inte heller det där med dumpern.

Jag har kört Hägglundsbandvagn både i det militära och efter det, en trevlig upplevelse, dessa är i viss mån amfibiska, jo dom flyter, men man rekommenderas att undvka "simmning" utan heller "vadning" med banden i kontakt med botten. Men simmande är ju "roderverkan" trots midjestyrningen inte speciellt bra, den liksom går på tvären, och har hög tyngdpunkt i vattnet, så jag har svårt att tro att en midjestyrd båt skulle vara mer lättmanövrerad är en med traditonellt roder. Eller jag fattade nog inte parallellen om det nu fanns någon.

 

När jag kollade Zipwakes hemsida idag, så fanns det olika bilder där man monterat dessa interceptorer, alltså en typ av trimplan. Det fanns exempel på båtar i fartsegmenetet 30-40 knop, som bara har ett roderblad smalt som ett svärdsblad, svårt att värja sig för det fakrum att dessa måste vara sabla svåra att manövrera i låga farter.

 

Det finns även tudelade roderblad, mest för kommersiella båtar. Där det yttre bladet vinklas ut litet till vid gir.

De bästa grejerna är väl de Azipoder eller vad dom heter, som bland annat finns monterade under Vägverkets bilfärjor, som medger att färjan kan manövreras åt precis vilket håll som helst, ungefär som en kundvagn på Ica, men detta är väldans dyrbara grejer och faller utanför frågeställningen. Det gör ju även Volvo-Pentas framåtriktade drev med propellrar som kan riktas åt alla håll och styras med programmerbar joystick där även bog- och häckpropellrar kan samverka. Men då är det ju ingen sport att manövrera i trånga hamnar.

 

Men denna båttyp, Nimbus 26, halvplanande, med rak axel och traditionellt roder är inte direkt lättmanövrerad i låg fart, det är ungefär detsamma för likartade båttyper.

Jag upplevde detta som en mardröm de första säsongerna, men övning ger färdighet, efter hand kommer man på båtens nycker. Det gäller att manövrera litet, vänta och se och känna vad som händer och sedan manövrera litet till.

Om det blåser ogynnsamt eller är strömmt försöker man ligga stilla en stund i hamnbassängen för att se vad som händer, och försöker använda dessa erfarenheter när man sedan närmar sig bryggan. Att kolla flaggor i land och segelbåtarnas vindexar är också ett bra tips.

 

...

[RBack 92]

Man får väl skaffa/konstruera ett ledat DMR-roder. http://www.rudderpower.com/index.html

 

Det troligen platta och relativt lilla originalrodret på min båt har av någondera föregående ägare ersatts av ett större hembygge. Det är inte optimalt. Den effektiva naca-formen (konvex symmetrisk "vingform") är starkt förenklad och består av simpla platta plåtbitar som bildar en något "trubbigare spets" framför roderaxeln och en lång avsmalnande bakåt.

 

Har smått funderat på att någon gång göra ett litet experiment och "fylla ut" rodret (de platta ytorna) så att det blir mer hydrodynamiskt och välvt.

[Bosse 298]

Bosse: Vill man kunna svänga aktern vid stillastående så behövs en akterpropeller...

Nu var det ju inte det som var grejen. 

 

Du behöver nog läsa på lite om roder och propellerverkan.

 

Vi näst intill stillastående eller stillastående så är det inte bara rodret som svänger båten utan mest propellern. Om du lär dig hur propeller och roderverkan påverkar din båt så kan du under gynnsamma omständigheter rotera din båt runt sin egen axel såsom om du kört ner ett spett i botten, men bara åt ett håll höger eller vänstervarv beroende på om du har vänster eller gängad propeller. Under mindre roliga förhållanden, stor påverkan av vind och ström, kan det bli hart när omöjligt att manövrera utan bog/akterpropeller, hur stort roder du än har.

 

7B

[ChristerN 2 302]

Tänk på att med ett större roder blir påfrestningarna större på roderaxeln, framför allt vid backning.

[Kronvik 167]

Då man svänger i en trång hamn, skulle man ju önska att båten svänger före det tar i bryggan...

Jag surfade litet igår, och hittade bland annat  http://www.rudderpower.com/ som RBack också föreslår. Intressant info på den sidan. Något ledat roder blir det inte till inkommande säsong, men kanske en liten förlängning neråt bakom skäddan, bara ett par centimeter, och en rejäl förstoring framåt, så man får litet roderyta (balansyta) framför axeln också, och kanske litet rundad framkant, så hela rodret får litet av en form som ett D. Enligt rudderpower skulle det vara bra.

Kanske ett par såna modifikationer skulle kunna öka rodereffekten märkbart, utan alltför mycket negativa effekter.

Nimbusen är riktigt trevlig att köra som den är, men bra kan väl bli bättre?

[Georg_Ohm 4 665]

Då man svänger i en trång hamn,.....

...Nimbusen är riktigt trevlig att köra som den är, men bra kan väl bli bättre?

Ja som jag skrev till dig i tidigare inlägg... dessa båtar beter sig så här, det är dessvärre rätt normalt.

Jag vet ju inte vad du hade för båt innan nimbusen, kanske en mindre båt med utombordare eller drev?

Sådana är ju i de flesta situationerna lättare att manövrera. Båtar med rak axel och traditionellt roderblad är knepigare.

Har man dessutom relativt höga fribord och en del sidvind är ju lyckan total.

Särskilt de första säsongerna med min 2700 men även senare då den fått bogpropeller, var jag ändå på drift i diverse hamnar och stod väl för underhållningen där, kan tänkas.

Det har ju hänt x flera att jag fått vända i hamnen, gå ut igen och göra nytt försök.

 

Två episoder jag minns väl är när vi en gång skulle tanka och fylla vatten, och lägga till långsides pontonbrygga i ett strömt sund, Havstenssund i norra Bohuslän, strömmen rakt mot oss, vinden likaså, som dessutom riktades mellan bergen. det var lugn i helskotta att på ett snyggt sätt komma till bryggan, det blev en hård tilläggning med hjälp från land. Strömmen ville liksom trycka båten bort från flytbryggan.

 

Minst en gång har det vara svårt att lägga till på Vinga, även här ett sund med stark ström vissa tider.

Här lägger man oftast till på traditionellt sätt med fören mot bryggan, och det förekommer en hamnbassäng, samt en längsgående brygga.

Här styr man upp båten så att man ligger på tvärs i sundet och försöker driva på tvären, när man kommer fram två båtbredder innan ledig plats ger man ett ryck med reglaget och går in mot utvald plats med omkring 5 knop, och sedan full back 50 cm innan man når bryggan. Något nervöst. behöver jag skriva att man skall ha hängt ut "puttifrånkorvarna" i god tid innan denna manöver?

Att sedan hamnkaptenen på plats skriker ut felaktiga order, gör inte direkt saken bättre. Han ger samma "tips" oavsett man kommer in i en fem meter lång stryrpulpetbåt eller en 38 fots motorseglare, eller då en 26 fot Nimbus, vi vet ju att olika båtar beter sig väldigt annorlunda.

[RBack 92]

Egna båtens akter drar styrbord vid back. Det är perfekt eftersom jag normalt svänger (måste svänga) i den riktningen ut från bryggplatsen. Det tar trots allt nästan hela hamnbredden (landomgärdad långsmal hamn med brygga och båtplatser längs vardera långsida) innan jag fått svängt så mycket att jag kan börja veva över till babordsgir och ge fart framåt och ta mig ut.

... som i början av filmen...

 

Med nordlig vind har jag problem. Då svänger inte båten. Den driver bara sidledes längre in i hamnen och längre in bland båtarna. Dessutom har jag många rattvarv mellan någorlunda roderutslag. I början av båtsäsongen (september säsongen 2016) var det dessutom luft i hydrauliken med mera rattande som följd. Jag har sicksackat allt längre in i hamnen utan att få båtskrället upp mot vinden. Till slut fick jag lov att svänga i andra riktningen (det gick hyfsat lätt) och backa ut ur hela hamnen - vilket i sig inte var någon räkmacka med tanke på dessa båtars styrförmåga i den riktningen.

 

Nästa gång det är nordlig vind måste jag testa ta tag i akterbojen och "dra ut båten" genom att hålla i bojöglan och gå längs relingen. Då ska den per automatik vrida sig rätt inne i hamnen. Om jag orkar vill säga. Är man ensam så är det väl många moment och metrar mellan alla tampar, reglage och boj. 

 

Lite om zickzackandet här: http://backinblogg.blogspot.fi/2016/09/sjalvfornedring-med-hjalp-av-bat.html

[Bosse 298]

Egna båtens akter drar styrbord vid back. Det är perfekt eftersom jag normalt svänger (måste svänga) i den riktningen ut från bryggplatsen. Det tar trots allt nästan hela hamnbredden (landomgärdad långsmal hamn med brygga och båtplatser längs vardera långsida) innan jag fått svängt så mycket att jag kan börja veva över till babordsgir och ge fart framåt och ta mig ut.

... som i början av filmen...

 

Med nordlig vind har jag problem. Då svänger inte båten. Den driver bara sidledes längre in i hamnen och längre in bland båtarna. Dessutom har jag många rattvarv mellan någorlunda roderutslag. I början av båtsäsongen (september säsongen 2016) var det dessutom luft i hydrauliken med mera rattande som följd. Jag har sicksackat allt längre in i hamnen utan att få båtskrället upp mot vinden. Till slut fick jag lov att svänga i andra riktningen (det gick hyfsat lätt) och backa ut ur hela hamnen - vilket i sig inte var någon räkmacka med tanke på dessa båtars styrförmåga i den riktningen.

 

Nästa gång det är nordlig vind måste jag testa ta tag i akterbojen och "dra ut båten" genom att hålla i bojöglan och gå längs relingen. Då ska den per automatik vrida sig rätt inne i hamnen. Om jag orkar vill säga. Är man ensam så är det väl många moment och metrar mellan alla tampar, reglage och boj. 

 

Lite om zickzackandet här: http://backinblogg.blogspot.fi/2016/09/sjalvfornedring-med-hjalp-av-bat.html

Varför håller du på och meckar så där, bygg ett bättre större roder så kan du svänga tom. när båten står still

 

/B

[RBack 92]

 

Egna båtens... 

 

Varför håller du på och meckar så där, bygg ett bättre större roder så kan du svänga tom. när båten står still

 

/B

 

 

Nej, jag ska ha större propeller

[Bosse 298]

 

 

Egna båtens... 

 

Varför håller du på och meckar så där, bygg ett bättre större roder så kan du svänga tom. när båten står still

 

/B

 

 

Nej, jag ska ha större propeller

 

Lösningen är både reversibel propeller OCH backslag, då blir det grejor.

 

/B

[Kronvik 167]

Jag kom på det! Midjestyrt! Som dumpern. Det tog länge innan poletten trillade ner. 

Bara att kapa båten ungefär på mitten, så kan man svänga hela aktern med motor och propeller och allt! Hydraulstyrning också.

Fanatiskt bra!

 

Nä.

Tack för alla förslag. 

I mitt fall blir det troligen att förstora rodret litet enligt mitt förra inlägg. Det borde ge bättrad styrförmåga. Erfarentheten får lov att ge resten som behövs.

Och som Georg_Ohm gissade, har jag haft drev på förra båten. Men drevet saknar jag inte!

 

[Georg_Ohm 4 665]

Med drev blir det ju. Som på dumpern, midjestyrt, men midjan hamnar väldigt långt akterut.

 

Nä att gå från båt med drev till båt med rak axel och roder renderar de funderingar du har uttryckt här, inte svårt att gissa det. Jag gorde samma resa, tor och retur, så nu är det drev igen. Nä man behöver inte gilla allt, så är det.

[Faderullan 692]

Som före detta dumperförare så förstår jag den idén.

Och när jag tänker efter så är det kanske den perfekta lösningen för finländare med långa båtar eftersom det hotas med skatt på båtar över nio meters längd eller motorer över 53 hkr. Genom att dela den långa båten så har man ju plötsligt två båtar, låt vara att de är sammankopplade med en dubbelled men de är båda under den kritiska längden! Har man en motoreffekt under 106 hkr kan man ju dela upp den mellan båtarna också.

När Replotbron byggdes umgicks jag en del med gubben som körde byggets bogserbåt. Hans teknik vid manövrar i trängsel var små roderutslag men många växlingar mellan fram och back och mycket gas. På det sättet kunde han vända båten på ett utrymme obetydligt längre än båtens längd. Fast han hade ju övat året runt i fyrtio år eller så...

 

[Kronvik 167]

Det borde faktiskt funka. Jag såg en instruktionsvideo, och utnyttjar man att båten drar åt ENA hållet då man backar, så kan man uppenbarligen vända snyggt genom att ge fullt roderutslag åt  ANDRA hållet, och omväxlande ge gas bakåt och framåt, vilket, utan att man rattar överhuvudtaget, gör att båten vänder runt på en femöring. Torde funka bäst i vindstilla väder.

 

Skall övas!

[Bosse 298]

Det borde faktiskt funka. Jag såg en instruktionsvideo, och utnyttjar man att båten drar åt ENA hållet då man backar, så kan man uppenbarligen vända snyggt genom att ge fullt roderutslag åt  ANDRA hållet, och omväxlande ge gas bakåt och framåt, vilket, utan att man rattar överhuvudtaget, gör att båten vänder runt på en femöring. Torde funka bäst i vindstilla väder.

 

Skall övas!

Hmm, försökte inte några av oss, jag själv tex. berätta för dig att att du skulle lära dig att utnyttja roder och propellerverkan redan i förra veckan. Men ok, ut och öva.

 

/B

[Kronvik 167]

Ja, Bosse, så sant. Det var inte relevant då heller. Frågan som tråden skulle gå ut på var inte om jag kan eller inte, utan om det är någon nackdel med ett större roder.

Nu har dock denna tråd förvanskats till midjestyrda båtar och min, enligt allmän opinion, oförmåga att manövrera min båt. Skoj det med, men som sagt, det var inte det som var meningen.

 

Jag har bogpropeller, och kan således vända båten på tidigare nämnda femöring. Om jag kan få bättre roderverkan, kunde jag kanske vända i hamnen utan att köra i bryggan, och dessutom utan att använda bogpropellern.

Somliga tycker att det inte är cool att använda bogpropeller, så för att imponera på dem... och så vidare.

Egentligen är det nu det, att jag gärna vill förbättra båten där det går, och bättre manöverförmåga är ju... Ja, bättre.

 

Ifall nån undrar, så har jag inte (ännu) kört i bryggan under mina försök vända i hamnen.

Redigerad 16 Januari , 2017 av Kronvik

[Bosse 298]

Ja, Bosse, så sant. Det var inte relevant då heller. Frågan som tråden skulle gå ut på var inte om jag kan eller inte, utan om det är någon nackdel med ett större roder.

Nu har dock denna tråd förvanskats till midjestyrda båtar och min, enligt allmän opinion, oförmåga att manövrera min båt. Skoj det med, men som sagt, det var inte det som var meningen.

 

Jag har bogpropeller, och kan således vända båten på tidigare nämnda femöring. Om jag kan få bättre roderverkan, kunde jag kanske vända i hamnen utan att köra i bryggan, och dessutom utan att använda bogpropellern.

Somliga tycker att det inte är cool att använda bogpropeller, så för att imponera på dem... och så vidare.

Egentligen är det nu det, att jag gärna vill förbättra båten där det går, och bättre manöverförmåga är ju... Ja, bättre.

 

Ifall nån undrar, så har jag inte (ännu) kört i bryggan under mina försök vända i hamnen.

Äh, knuffa lite på en eller annan brygga har väl de flesta gjort tror jag. Finns tom. en klubb för detta, dom som är med har en schackel i örat, ju större/finare schackel ju dyrare brygga. En bekant till mig, nu hädangången, hade en rejäl en, i guld

I mitt första inlägg föreslog jag ju faktiskt en akterpropeller, så huruvida det är coolt eller inte skiter jag i, man skall utnyttja alla tillgängliga resurser för att uppnå bästa möjliga resultat. Tyvärr brukar större roder sällan ge önskat förväntat bättre resultat. Men OK, det pratades ju faktiskt i tråden om att det ev. kunde finnas ett uppgraderat roder som tillbehör.

 

På min Storö 34:a hade jag iofs två roder men dom var stora som A4 blad ungf. I hamn var det bara att släppa ratten och styra med maskinerna, men hade nog gärna haft en bogpropp också. 

Men men, ut och öva med din båt under olika förhållanden så får du snart kläm på det.

 

Lycka till

/B

[Capttellus 5]

Kronvik

 

Utgår ifrån att du redan är känd med din båts manöverduglighet då du verkar ha övat en del redan, därav märkt att ditt roder är litet.

Jag har själv sett många rodervarianter i mitt liv då jag spenderat större delen till sjöss i handelsflottan. Det som påverkar mest är som sagt propellerns rotationsriktning. Framför allt när du slår back. Om din båt lyfter häcken åt BB när du slår back, så utnyttja det. För att inte komma "ur kurs" kan du ge en "kick" framåt då och då med fullt roderutslad. Det handlar dock om små nätta kickar för att du inte ska få kavitation runt rodret och bara pumpa luft. Du har ju stor propeller så det krävs inte mkt. Det du gör då är att du styr "häcken" på båten, inte fören. Du har pivotpunkten nästan mitt i båten vilket underlättar när du vill rotera runt din egen axel så att säga.

 

Att tänka på är som tidigare påpekats, att rodret "lyfter" häcken. Det bildas alltså undertryck på den sidan som inte "ser" propellern när du ger utslag. Detta lyfter båtens akter. När du gör fart genom vattnet är din pivotpunkt långt förut och desto fortare du kör desto längre fram är den. Du sladdar liksom genom vattnet. Märks klart när man manövrerar fartyg med bryggan längst fram, så som färjor och kryssningsfartyg.

 

Åter till ditt roder. Om jag skulle modifiera det, så skulle jag satsa på att lägga ca 5 cm (svårt att avgöra från bilden) framför hjärtstocken ist. Du får då bättre strömmning genom att rodret kommer närmre propeller vattnet, och där med bättre lyft i rodret. Samtidigt avlastar du hjärtstocken iom att trycket över rodret fördelat jämnare. Detta är ganska vanligt på modernare segelbåtar och större fartyg. En form i plyfa och lite epoxy så har du större yta på ditt roder.

 

Lycka till, Johan 

[Georg_Ohm 4 665]

Det borde faktiskt funka. Jag såg en instruktionsvideo, och utnyttjar man att båten drar åt ENA hållet då man backar, så kan man uppenbarligen vända snyggt genom att ge fullt roderutslag åt ANDRA hållet, och omväxlande ge gas bakåt och framåt, vilket, utan att man rattar överhuvudtaget, gör att båten vänder runt på en femöring. Torde funka bäst i vindstilla väder.

 

Skall övas!

Det tekniken trodde jag var allmänt känd. Funkade bra på Nimbusen, ävensom det där med "femöringen" mer tenderade att blir en femkrona,

Full fart bakåt i två sekunder gjorde att aktern flyttade sig omkring 10-15° åt sidan.

Men då hade jag en propeller med ganska hög stigning, ungefär som trådskaparens.

Denna teknik funkar sämre på nuvarande båt eftersom den har ett reglage med elektronisk fördröjning mellan växellägena, men det funkar om han har tiden med sig. Denna båt har dessutom duopropeller, som då enligt reklamen och kanske enligt propellerteori vara neutral mot skovelhjulsefekten, men inte då... den drar åt styrbord vid back.

Sedan kan jag tänka mig att tekniken också fungerar bättre i en båt med varvvillig bensinare, än i en med en trög diesel.

 

...

Redigerad 17 Januari , 2017 av Georg_Ohm