Gå till innehåll
måndag 21 augusti 2017
Gaidin

Autopilot eller vindroder?

Rekommendera Poster

Gaidin    101

Jag har funderingar på om vindroder verkligen är guds gåva till långseglaren eller om man skall satsa på en bättre autopilot.

 

Fördelen med vindroder är att det är rent mekaniskt, vilket innebär noll strömförbrukning och enklare reparation. Nackdelarna är ju många men jag kanske tänker fel?

 

-De vindroder som lämpar sig för långsegling, exempelvis Monitor, verkar ju behöva överföring till rattstyrningen vilket innebär lite knölig installation.

 

-Vindrodret tar i princip bort möjligheten att ha dävert i aktern för gummibåt och är i vägen när man skall ner till jollen/badbryggan.

 

-En autopilot drar ju ström och går den sönder är det svårt med nöd/krigsreparationer.

 

Båten är en Najad 343, halvt långkölad med rattstyrning via wire och har en smula negativ akter. Det finns ganska gott om utrymme vid kvadranten på hjärtstocken så att montera autopiloten där borde inte vara något större problem. I dag sitter det ett Autohelmsystem med autopiloten monterad på ratten med en remdrift. Jag litar inte på den konstruktionen för långsegling utan vill i så fall ha en mer rejäl styrenhet, typ denna.

 

Någon som har haft liknande tankar och har lite erfarenheter? Går det ens att montera exempelvis ett Monitor på en båt med eftermonterad badbrygga?

 

Det finns lite olika varianter på vindroder och vad jag förstår är pendelservo det man skall ha men hur fungerar de andra? Är det helt meningslöst att ens titta på dem?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Vegabjorn    10

Har du inte funderat på Yrvins ? koncept Gummiband å snören

 

ska tydligen fungera på en långkölad båt ?

 

då räcker det med en bra Autopilot

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
bhemac    1 027

När man läser om långfärdsseglingar skrivs det en hel del om krånglande vindroder. Nya lager från USA, svetsar som brister mm. En kille jag känner är helt anti-el. Manuellt ankarspel, Reflexkamin mm och naturligtvis, ett Monitor vindroder. När jag senast såg hans båt var vindrodret borta och det satt en vindgenerator där istället. Genom bekanta hörde jag att han numera "bytt sida", han hade seglat några veckor på Nordsjön, när vindrodret hade krånglat så hade de kört den elektriska piloten istället utan problem. Han sålde vindrodret köpte en extra elektrisk pilot och vindgenerator för pengarna.

Milo Dahlmann gjorde väl ungefär samma erfarenhet.

 

Jag tror man ska fundera ordentligt och ta del av de som verkligen har erfarenhet av skillnaden tex på Cruisersforum.

Svagheten hos de billiga el.piloterna verkar vara plastkugghjulen. Hydrauliska piloter håller. Jag har läst om någon som hade wirestyrning men satte dit en hydraulcylinder direkt på hjärtstocken och en autopilot med hydraulpump (autopilot med hydraulpump kostar lika mycket som vanlig, elektrisk). Hydraulcylindern kopplas enkelt ur med en bypassventil. Denna lösning intresserar mig om jag skulle behöva byta autopilot.

 

El är knappast ett problem idag.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Mackey    677

Min erfarenhet av långsegling inskränker sig till att jag seglat från Panama till Tahiti på LAYA som jag tror att även du seglat på.

 

Det man hörde och läste var väl mest att vindroder går sönder, men det gör ju en del autopiloter också.

 

Jag tror mycket på bhemac:s förslag  med hydraulcylinder på kvadranten.

Hydraulik är robust och beprövad teknik.

Pumpen drar ström, men det kan man ju "tillverka".

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gaidin    101

Fick ett kostnadsförslag från Sailomat, ca 38000kr exkl montering. Priset är helt OK om funktionen uppnås, en bättre autopilot hamnar ju i samma härad.

 

Visst går det att tillverka el men inte i oändliga mängder, jag vill ju ha en frys också :)

 

Tänket de har på Laya är inte riktigt samma som jag har, de kör med elspis och generator och har därför mycket el, jag är mer inne på KISS (Keep It Simple Stupud).

 

Den andra typen av vindroder med ett extra roder som är helt frikopplat från ordinarie styrning, är det någon som har goda erfarenheter av det? Yrvinds teknik med gummiband är inte vägen för mig.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
bhemac    1 027

En hygglig autopilot hamnar prismässigt på ca hälften av kostnaden för ett bra vindroder. Den svagaste punkten är mekaniken som ska manövrera rodret men den är ofta samma som i en dyrare pilot. En sak som som vindrodren saknar är intelligens, det har autopiloten och kan anpassa kurskorrigeringarna beroende på på vind och sjö. Jag skulle definitivt överväga att helt byta till hydraulstyrning för att få den mest driftsäkra rattstyrningen.

Det sägs att en solpanel på 100W ger tillräckligt med ström för autopiloten, frysen däremot lär kräva minst det dubbla men en Allegro 33 kan ha 600W solpaneler. 

Som backup kan man ha ett diesel eller bensindrivet elverk (<10tkr)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
gusten1    3

Är det frågan om veckolånga överseglingar så är det i mina ögon vindroder som gäller. Naturligtvis är det bästa att ha både autopilot och vindroder. De flesta som har åsikter om vindroder verkar ha liten erfarenhet av att använda dylika. På min båt sitter en Aries som är mellan 30 och 40 år gammalt. Visserligen skulle det behöva bytas en del lager nu men det fungerar fortfarande utmärkt. Jag har även haft ett Monitor som fungerade minst lika bra. Monitor var enklare att koppla in så det användes även inomskärs. Det är en speciell känsla att se ett vindroder jobba utan att det surrar och drar ström. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gaidin    101

Efter att ha läst lite vad folk med erfarenheter av vindroder skriver så är det nog inget att snacka om. Vindroder är tydligen det bästa som hänt mänskligheten sedan man lärde sig göra bacon.

 

Frågan är ju vad man skall ha. Ett pendelservo som kräver anslutning till ratten, sittbrunnen är ju i mitten av båten så det blir lite lång lindragning. Alternativet är kanske att använda rorkulten (Nödstyrningen) vid längre överfarter och koppla vindrodret till den. Jag har ändå funderat på att använda den då man slipper ratten i den lilla sittbrunnen.

 

Alternativet, typ Hydrovane som har eget roder kräver ingen inkoppling till det befintliga rodret utan är helt fristående och kan då även användas som nödroder. De som använt dessa vindroder verkar vara nöjda men samtidigt så förespråkar de flesta ett pendelservo som ger mer kraft i styrningen.

 

Man skulle ju vilja provsegla lite... =)

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
missblue    4

Vi har med vår HR-352:a varit ute på långsegling under många år. Andra året efter att vi lämnat Sverige bestämde vi oss för att skaffa ett vindroder och det var av de bästa beslut vi tagit när det gäller utrustning ombord. Det som vi valde var ett Hydrovane, http://www.hydrovane.com

 

Med detta vindroder behövs inga linor eller block. Efter intrimning låser man ratten, vindrodret styr sedan med eget roder. På långa överseglingar har vårt Hydrovane styrt den mesta av tiden. Autopiloten har vi bara använt i de fall då vi har behövt gå för motor. Det är inte bara det att man inte har behov av el för styrning av båten det har också varit en stor trygghet att ha två av varandra oberoende system. Vi kommer nog inte att göra några atlantkrossningar längre men vill absolut rekommendera den som planerar att ge sig ut på långsegling att skaffa ett vindroder.

Jag har funderingar på om vindroder verkligen är guds gåva till långseglaren eller om man skall satsa på en bättre autopilot.

 

Fördelen med vindroder är att det är rent mekaniskt, vilket innebär noll strömförbrukning och enklare reparation. Nackdelarna är ju många men jag kanske tänker fel?

 

-De vindroder som lämpar sig för långsegling, exempelvis Monitor, verkar ju behöva överföring till rattstyrningen vilket innebär lite knölig installation.

 

-Vindrodret tar i princip bort möjligheten att ha dävert i aktern för gummibåt och är i vägen när man skall ner till jollen/badbryggan.

 

-En autopilot drar ju ström och går den sönder är det svårt med nöd/krigsreparationer.

 

Båten är en Najad 343, halvt långkölad med rattstyrning via wire och har en smula negativ akter. Det finns ganska gott om utrymme vid kvadranten på hjärtstocken så att montera autopiloten där borde inte vara något större problem. I dag sitter det ett Autohelmsystem med autopiloten monterad på ratten med en remdrift. Jag litar inte på den konstruktionen för långsegling utan vill i så fall ha en mer rejäl styrenhet, typ denna.

 

Någon som har haft liknande tankar och har lite erfarenheter? Går det ens att montera exempelvis ett Monitor på en båt med eftermonterad badbrygga?

 

Det finns lite olika varianter på vindroder och vad jag förstår är pendelservo det man skall ha men hur fungerar de andra? Är det helt meningslöst att ens titta på dem?

 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
CaptainKongo    41

På vår Hallberg Rassy 352 funderar vi på att installera ett Hydrovane. Som sagt inga linor eller vajrar. Fungerar även som nödroder. Ett stort plus är också att de kan monteras off-center, vilket gör att vi kan behålla vår badbrygga. Någon teknikstudent hade gjort ett examensarbete med deras vindroder och kom fram till att det inte spelade någon roll om man monterade det off-center. Styrförmåga m.m. försämrades inte.

 

Dock är detta vindroder dyrt, ca 50 000:-. Om vi införskaffar vindroder blir det ett sådant.

 

Vi har en bra autopilot ombord, så funderingarna går på att skaffa en dubbel uppsättning av alla delar till autopiloten istället. Blir billigare och vi har gott med ström samt solceller ombord.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
bhemac    1 027

ARC 2012 deltog 227 båtar men bara 20 av dem hade vindroder. 4% hade något problem, men de var relativt små. Många av autopiloterna var ganska gamla.  Bland autopiloterna hade 66% Raymarine. Anmärkningsvärt är att 35 båtar inte hade någon form av automatstyrning.

Säger inte det en hel del?
För 20-30 år sedan var vindrodren absolut bäst men det har hänt mycket på autopilotsidan sedan dess.
Man bör nog läsa lite mer på långseglarforum där det finns folk med erfarenhet av olika automatstyrsystem.
--
HR352 har väl hydraulstyrning?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gaidin    101

Att många som seglar ARC har elektronik i stället för mekanik säger nog mer om folk än om tekniken, autopilot är enkelt. Det är nog lite av en smaksak.

 

Jag tror nog att ett vindroder passar mig.

 

Missblue, upplever ni att det vid lite hårdare väder finns risk för att båten helt tappar kursen och lägger sig? Det vore ju ingen trevlig upplevelse att i grov sjö på andra tredjedelen av atlantkorsningen tappa spåret och få ett rejält nedslag.

 

Hur stora krav ställs på segeltrimmet?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
medoch    2

Hej vad man glömmer när man talar om vindroder är att när man seglar och har skotat rätt så får man fartvind och båten går ca:2 knop fortare

Och då kan inte vindrodret styra efter som den vinden kommer mer framifrån då får man minska segelytan

När det blåser ca: 4 meter och båten går ca: 6 knop så är det tråkigt att minska farten för att vindrodret skall fungera

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
gusten1    3

Hur bra styr ett vindroder när man länsar?

Svag vind och läns är den sämsta kombinationen för vindroder men med en bra installation, liten friktion, går även det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
gusten1    3

Hej vad man glömmer när man talar om vindroder är att när man seglar och har skotat rätt så får man fartvind och båten går ca:2 knop fortare

Och då kan inte vindrodret styra efter som den vinden kommer mer framifrån då får man minska segelytan

När det blåser ca: 4 meter och båten går ca: 6 knop så är det tråkigt att minska farten för att vindrodret skall fungera

Att relativ vind ökar är bara bra för kurshållning med vindroder. Däremot på undanvind är det en nackdel, men jag har aldrig upplevt att man behöver minska segelytan förutom för att trimma balansen.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
CaptainKongo    41

 

ARC 2012 deltog 227 båtar men bara 20 av dem hade vindroder. 4% hade något problem, men de var relativt små. Många av autopiloterna var ganska gamla.  Bland autopiloterna hade 66% Raymarine. Anmärkningsvärt är att 35 båtar inte hade någon form av automatstyrning.

Säger inte det en hel del?
För 20-30 år sedan var vindrodren absolut bäst men det har hänt mycket på autopilotsidan sedan dess.
Man bör nog läsa lite mer på långseglarforum där det finns folk med erfarenhet av olika automatstyrsystem.
--
HR352 har väl hydraulstyrning?

 

 

Nej, HR 352 har vajerstyrning (iaf min). HR 35 Rasmus har hydraulstyrning.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Azguz    67

Du måste fundera på när det ska användas. Ska du segla några timmar inomskärs eller ska du passera stora korsningar på flertalet tiotals timmar?

Vindroder kräver även de lite tinker tanker så inomskärs när man snarare vill hålla rak kurs är det inte så bra.

 

Har du ratt skulle jag fundera på hydrovane. Linor fungerar bättre mot rorkult.
 

Läs boken "segla med albatross". De var duktiga elektriker och de hade ett och annat att säga om elektroniken till båtar.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Azguz    67

Fick ett kostnadsförslag från Sailomat, ca 38000kr exkl montering. Priset är helt OK om funktionen uppnås, en bättre autopilot hamnar ju i samma härad.

 

Visst går det att tillverka el men inte i oändliga mängder, jag vill ju ha en frys också :)

 

Tänket de har på Laya är inte riktigt samma som jag har, de kör med elspis och generator och har därför mycket el, jag är mer inne på KISS (Keep It Simple Stupud).

 

Den andra typen av vindroder med ett extra roder som är helt frikopplat från ordinarie styrning, är det någon som har goda erfarenheter av det? Yrvinds teknik med gummiband är inte vägen för mig.

Har ett sailomat 800 men nu är seglen avriggade och båten ska upp :P

 

På de där lapparna måste du lägga en lina med låg töjning(dyrare polyester eller dyneema) samt en del block... Du kan inte ha glidblock utan det måste vara kullagrade block så det blir några laxar till på priset...

 

Såhär i efterhand hade jag varit intresserad av att se hur ett hydrovane hade fungerat.

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Azguz    67

 

Hur bra styr ett vindroder när man länsar?

Svag vind och läns är den sämsta kombinationen för vindroder men med en bra installation, liten friktion, går även det.

 

Jag tog mig från Gotland till fastlandet över natten med sailomat draget till rattstyrning. Gick och la mig 1 h i taget, stälde klockan, checka till etc. Höll kursen. Det blåste inte mycket då. Kanske gick 1-3 knop till och från. Detta var också på läns med endast genuan uppe.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
bhemac    1 027

 

 

 

Nej, HR 352 har vajerstyrning (iaf min). HR 35 Rasmus har hydraulstyrning.

 

En bekant med Rasmus har wire, men även om det inte ser ut så kan den vara utbytt.

--

Läser man så verkar de nyare linjära drivenheterna vara minst lika pålitliga som hydraul. Men dyrare.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Azguz    67

Det man ska ha i åtanke med linjära drivenheter är att de begränsar roderutslaget en hel del.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
missblue    4

På det kan jag svara att vårt Hydrovane styr bättre på läns och med svag vind

än vad vi gör med handstyrning.

Hur bra styr ett vindroder när man länsar?

Svag vind och läns är den sämsta kombinationen för vindroder men med en bra installation, liten friktion, går även det.

 

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
bhemac    1 027

Det man ska ha i åtanke med linjära drivenheter är att de begränsar roderutslaget en hel del.

Till hur mycket?

Runt 30° åt vardera sidan brukar räcka, större utslag är oftast inte effektivt - mer än för oss som har lång köl och som vill kunna styra när man backar. Fast det använder man väl inte autopiloten till ...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Azguz    67

 

Det man ska ha i åtanke med linjära drivenheter är att de begränsar roderutslaget en hel del.

Till hur mycket?

Runt 30° åt vardera sidan brukar räcka, större utslag är oftast inte effektivt - mer än för oss som har lång köl och som vill kunna styra när man backar. Fast det använder man väl inte autopiloten till ...

 

Bäst hänvisat till tillverkarnas installationshänvisning:

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0CB8QFjAAahUKEwjXi-O1jZLIAhXG2ywKHeamBXY&url=http%3A%2F%2Fwww.raymarine.eu%2FWorkArea%2FDownloadAsset.aspx%3Fid%3D3605&usg=AFQjCNH1n2YtbsFukySXrh9dz_qjFmqnnw&sig2=0m9nzkDhLLlp6JkbsGgKEw&bvm=bv.103627116,d.bGg

Max 35 grader, men det är inte vid färd det bör beaktas. För linjära drivenheten är fast installerad. Vill du ha tillgång till mer roderutslag i hamnen så har du inte det. Det här är lite omskrivet av folk som gjort installation av dessa. Det är det man får ha i åtanke. Vill man ha mer utslag i hamnen så har du inte det om du inte kan nå kvadranten lätt och kroka loss drivenheten då, men det är det väll få som har...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
bhemac    1 027

Metoden att ha riktigt stort roderutslag för att kunna styra när man backar med en långkölad båt gäller nog mest mindre båtar. Det börjar bli stora krafter på rodret vid större utslag. Normalt för lite större flytetyg är max 30°

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
hasse_A    26

Vi har ett Hydroivane på vår Allegro 33'a. Det är av naturliga skäl monterat "off center". Det styr fint på alla bogar förutom när vi använder gennaker och vindriktningen är rakt akterifrån.  D.v.s. i lätt vind. Med spirad genua och samma vindriktning har vi aldrig upplevt några problem. Då styr vindrodret. Just på ren läns snirklar hon dock lite grann.

Vi har autopiloten kopplad till vindrodrets rorkult. På så sätt styr man med vindrodrets balansroder. Då kan man ha den minsta autopiloten. Vi har en Raymarine ST1000+. För att styra på huvudrodret skulle man behöva en betydligt större pilot som också drar mer ström. När vi seglar gennaker på platt läns använder vi autopiloten i stället för vindflöjeln men utnyttjar balansrodret på Hydrovane. Det funkar perfekt och med förhållandevis liten strömförbrukning.

Vi har en hackbräda för grovtrimning. Hackbräda är fantastisk i många situationer.

Vi gjorde nyligen en överfart av Biscaya från Cork till Baiona. 6 dygn styrde vindrodret. Vi tog aldrig ur rorkulten ur hakbrädan en enda gång. Trimmade endast relativ vindriktning på vinrodret.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Gaidin    101

Tack Hasse_A för en bra redogörelse.

Hydrovane verkar ta betydligt mindre plats på akterspegeln är exempelvis Monitor och Sailomat.

 

Att använda en rorkults-AP på vindrodret var ju en riktigt bra idé, en sådan pilot är ju relativt billig och kan även fungera som reservpilot vid stiltje?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
forgus31    123

Detta med att låta en liten autopilot styra genom vindrodrets servostyrning låter ju som en bra variant som kanske kunde utvecklas till en mer kompakt enhet. Utesluter vindflöjeln kan jag tänka mig att det skulle kunna bli mer som en klump man fäster stadigt på nedre delen av akterspegeln. Den uppstickande delen för styrlinorna och autopiloten skulle kunna gå innanför akterspegeln. Eller "klumpen" integrerad i befintligt roder.

 

Möjligheten finns att styra en jättebåt med en liten strömsnål autopilot genom att utnyttja energin i det strömmande vattnet.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
bhemac    1 027

Tekniken att använda en autopilot för att styra ett vindroder under motorgång är en mycket vanlig teknik.

Ett vanligt roder kan förses med en trimtab och på så vis bli ett servoroder. Det finns flera tekniker, den mest kända är Flettnerroder. Tekniken används på flygplan.

Nackkdelen med alla servoroder att de blir långsamma i låg fart.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Registrera ett nytt konto i våran gemenskap. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu










×