Gå till innehåll
fredag 29 mars 2024
Florina

Vem tar konsekvens av utsläpp från reningsverken

Rekommendera Poster

Det är klart att detta inte ska sopas under mattan, men...

 

Min snabba bedömning (mer som en gissning) av vad det skulle kunna kosta att dubblera säkerheten i avloppssystemet i Stockholm ger kostnader runt 100 000:- kr/ invånare.

Någon som kan göra en bättre bedömning??

 

I det perspektivet tycker jag det var billigt att lägga 700:- kr och fyra timmars arbete på min toatömning som jag har använt de senaste tre åren. Jag är medveten om att det blir dyrare om man inte har tank från början, men för 100 000:- kr per familjemedlem får man en väldigt fin toalösning.

 

Det kostar inte att låta bli att bygga om, det kostar att släppa ut. Jag har svårt att se hur det ska gå till att övervaka detta, så i praktiken blir det nog gratis att fortsätta tömma toan i havet om man vill.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kostnad eller kostnad detta kan inte fortsätta, jag har ingen bedömning men det verkar vara en uppskattad siffra.

Kan man inte skilja systemen åt så inte skiten blir drabbad när breddning sker.

Om det inte sopas under mattan, men  Hur menar du då?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Kan man inte skilja systemen åt så inte skiten blir drabbad när breddning sker.

 

 

Det gör man ju också. Efter hand. Men det tar tid och det kräver ju att man gräver upp varenda gata för att lägga ett separat davattensystem.

 

I dag så släpper ju många fastihetsägare sitt regnvatten i avloppssystemet. Vid våltsamt regn klarar ju många avloppsreningsverk inte att ta emot allt regnvatten. Dessutom stör ju för mycket vatten i avloppet reningsprosessen.

 

Jag bor i en liten kommun med 9 500 innevånare. Vi har varit tvugna att bygga ut och bygga om reningsverk och avloppssystemen nästan i sin helhet för att klara anstormingen av "badgäster" Dvs Stockholmare, Örebroare, Boråsare och annat löst folks som absolut skall hit under den 6 veckor långa sommarsäsongen. Befolkningen mångdubblas alltså.

 

Nåt som jag personligen (och säkert de flesta) tycker är mycket bra för vår lilla kommun, även om jag själv inte direkt har någon ekonomisk vinning av detta. Men vi har ju fina tex livsmedelsbutiker året runt pga de 6 veckorna anstormning av badgäster (turister).

 

Detta har inneburit att nästan alla gator grävts upp och nytt vatten och avloppssystem inklusive nytt dagvatten dragits till i stort sett alla fastigheter. Sen blev vi dessutom tvungna att byta ut mycket av de gamla elledningarna pga den hantering de fick utså under arbetes gång.

 

Arbete pågick mycket intensivt under minst 10 år. Nu har vi ett våldsamt överdimensionerat avloppssystem 10 månade /år. Arbetet var inte gratis för skattebetalarna i kommunen, även om det utgick ett visst statsbidrag.

 

Skulle man göra samma arbete med avloppsystemet i Stockholm och i samma takt, skulle det bli fullständigt kaos i stan.

 

Hur samhällsinnevånarna upplevde den tiden här vet jag inte. Jag hade så fullt upp med att va med och gräva upp de gamla elkablarna och hantera dem samt lägga tillbaka dem plus nya så jag blev ju inte drabbad på det sättet som de vanliga innevånarna. Man får ju en annan förståelse när man jobbar med sådana projekt.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kostnad eller kostnad detta kan inte fortsätta, jag har ingen bedömning men det verkar vara en uppskattad siffra.

Kan man inte skilja systemen åt så inte skiten blir drabbad när breddning sker.

Om det inte sopas under mattan, men Hur menar du då?

Sopa något under mattan betyder att man ska dölja någo, ofta otrevligt eller generande.

 

Jag tycker absolut inte man ska dölja att det finns problem med våra avloppsystem, men...

...vi måste alla förstå att det är förenat med stora kostnader att åtgärda dessa problem.

 

Kostnaderna är så stora så jag tror de flesta är beredda att hålla med om att det inte är försvarbart att bygga om och komplettera befintliga system så att det aldrig kan hända en olycka.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så länge jag har varit med så skiljs ledningar i mark och i gatan med dagvatten = dagvattenbrunnar ock avloppsvatten = avloppsbrunnar kallas även gråvatten.

Problemet tror jag inte ligger i ledningarna utan att det inte finns skilda system på reningsverket.

Vi betalar för att rena avloppsvatten resp regnvatten.

 

"...vi måste alla förstå att det är förenat med stora kostnader att åtgärda dessa problem."

 

Vad jag vill komma till: kan du värdera vad dessa 2 stora utsläpps skador för miljön idag och för framtiden kostar?

Jag gillar en noll vision, vad gäller olyckor och skador. detta är en återkommande olycka som förekom för 12 års sen, inte bra. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns ca. 2000 km ledning för dag- och avloppsvatten i Stockholm varav ca. hälften är gemensamma för både dag- och avloppsvatten.

 

Ja, självklart betalar vi för att rena vattnet. Vart vill du komma Florina?

 

Någon annan som vet hur detta utsläpp påverka miljön idag och i framtiden och vilka kostnader denna påverkan kan förväntas ge idag och i framtiden?

 

Nollvisioner låter bra, är PK och är lätt att gilla, men är mycket krävande att uppnå. Generellt kan man räkna med att 80 % av kostnaden/ansträngningen går åt för att nå de sista 20 % av det man vill uppnå. Hur gärna man än vill finns det inte resurser till nollvisioner på alla områden om ens på något. Så hemskt är det!

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Frågan är inte så enkel att det bara är en fråga om att separera (duplicera) ledningssystemen. Det minskar visserligen risken för att behöva brädda, men istället blir det nya problemen som en följd av att dagvattnet i många fall släpps ut i det närmaste helt orenat. 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om dagvattnet ska släppas ut orenat - som oftast sker idag - eller inte är ju ett val man gör. Det går att rena dagvatten också och det görs också i anslutning till broar som ex.vis Essingeleden här i Stockholm.

 

Det man gör är att leda bort dagvattnet till dammar där partiklarna får sjunka till botten innan vattnet släpps ut. Ev. kvarvarande gifter som kan finnas lösta i vattnet renas dock inte.

 

Mackey

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tusentals kronor är väl att ta i. Ett par meter slang, T-koppling, nippel och ett tömningsbeslag pratar vi om. Och nårga slangklämmor?

Alltså, 1.500-2.000 kr för att förbättra miljön. Om det nu blir praktiskt möjligt att tömma är en annan fråga...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan någon förklara vad som händer på reningsverket med ledningarna när det når fram.

Är det skilda bassänger för dagvatten och avloppsvatten, och var ansluts en gemensam ledning för bassäng?

Kanske någon som förstår vad jag menar.

Om dagvattnet inte renas ordentligt och svämmar över vilket tydligen är vanligt då är det väl bättre att bara ta hand om avloppsvattnet i dessa ledningar. 

Jag är säkert ute och cyklar men i alla fall.

 

Ja, självklart betalar vi för att rena vattnet. Vart vill du komma Florina?

Om man inte renar dagvattnet ordentligt varför skall vi då betala för det ?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

I vår kommun går dagvattnet med självfall till närmaste ställe av havet och släpps orenat ut där. Det är ju i princip bara regnvatten.

 

Avloppet går med självfall till en pumpstation, som  pumpar avloppsvattnet vidare till nästa pumpstation osv tills det når reningsverket. Avloppsvattnet från vårt hushåll passerar - om jag inte mins fel - 4 st efterhand allt större pumpstationer innan det når reningsverket på Omholmen på Smögen.

 

Jag skulle tro att det är lika dant i de flesta kommuner.

 

Det vatten som bräddar i reningsverket eller i vissa fall redan i pumpstationerna är det regnvatten som fastighetsägarna släpper direkt i avloppsledningarna.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Motståndet verkar stort enligt dagens undersökning PB är det för att det känns svårt att hitta tillräckligt med närstående tömningsstationer och att man silar mygg och sväljer Kameler?  

Tänker på breddningen från reningsverken med avloppsvatten 30 milj liter är för mig en Kamel.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det har kommit ut nya uppgifter i pressen där man räknat på hur stort det totala utsläppet i Sthlms vattendrag var under fjolåret, alltså då man varit tvungen att släppa ut avloppsvatten blandat med regnvatten mm. Det handlar om 885 milj liter. Alltså långt mycket mer än de 30 miljoner vi förut pratat om. Om jag åter får referera till mitt lilla räkneexempel från i fjol då jag jämförde fritidsbåtarnas toautsläpp med breddningen från reningsverken:

För att få lite jämförelse siffror för oss fritidsbåtburna tar jag följande ränkneexempel:
-Vi antar att en toatank i en fritidsbåt rymmer i snitt 30 liter.
-30 miljoner liter avfallsvatten blir i så fall 1 miljon toatömningar.
-I Mälaren finns det, högt räknat, 10 000 fritidsbåtar med toatank.
-Om alla fritidsbåtar med tank tömmer i snitt 5 ggr/år rakt ut i sjön kan man hålla på så i 20 år för att komma upp i 30 milj liter.

 

Om vi i stället sätter in siffran 885 miljoner liter i exemplet hamnar vi på ca 600 år av båttoatömningar. Nu haltar en del fakta i mitt räkneexempel, stadens utsläpp handlar inte enbart om toalettavfall, det är stora mängder regnvatten också. Men även om man prutar bort en hel del så handlar det om ofantliga mängder i jämförelse med fritidsbåtarnas utsläpp. 

Vi har fått vår toatömningslag och jag som båtfarare i Mälaren är gärna med och bidrar till en renare dricksvattentäkt genom att tömma min tank i de tömningsstationer som finns. Men jag vill gärna att fokus riktas från att stämpla oss fritidsbåtsägare som stora miljöbovar när vi i det stora sammanhanget bara står för en mycket liten del av problemet. 

Och ja -jag förstår att kommunerna i Stockholms län inte orkar med att bygga bort problemet hur som helst över en natt, det handlar om mycket arbete och pengar. Men likförbaskat är och förblir man miljöbovar tills man löst det. 

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Finns inget tvång att bygga om bara att släppa ut!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det har kommit ut nya uppgifter i pressen där man räknat på hur stort det totala utsläppet i Sthlms vattendrag var under fjolåret, alltså då man varit tvungen att släppa ut avloppsvatten blandat med regnvatten mm. Det handlar om 885 milj liter. Alltså långt mycket mer än de 30 miljoner vi förut pratat om. Om jag åter får referera till mitt lilla räkneexempel från i fjol då jag jämförde fritidsbåtarnas toautsläpp med breddningen från reningsverken:

För att få lite jämförelse siffror för oss fritidsbåtburna tar jag följande ränkneexempel:

-Vi antar att en toatank i en fritidsbåt rymmer i snitt 30 liter.

-30 miljoner liter avfallsvatten blir i så fall 1 miljon toatömningar.

-I Mälaren finns det, högt räknat, 10 000 fritidsbåtar med toatank.

-Om alla fritidsbåtar med tank tömmer i snitt 5 ggr/år rakt ut i sjön kan man hålla på så i 20 år för att komma upp i 30 milj liter.

 

Om vi i stället sätter in siffran 885 miljoner liter i exemplet hamnar vi på ca 600 år av båttoatömningar. Nu haltar en del fakta i mitt räkneexempel, stadens utsläpp handlar inte enbart om toalettavfall, det är stora mängder regnvatten också. Men även om man prutar bort en hel del så handlar det om ofantliga mängder i jämförelse med fritidsbåtarnas utsläpp. 

Vi har fått vår toatömningslag och jag som båtfarare i Mälaren är gärna med och bidrar till en renare dricksvattentäkt genom att tömma min tank i de tömningsstationer som finns. Men jag vill gärna att fokus riktas från att stämpla oss fritidsbåtsägare som stora miljöbovar när vi i det stora sammanhanget bara står för en mycket liten del av problemet. 

Och ja -jag förstår att kommunerna i Stockholms län inte orkar med att bygga bort problemet hur som helst över en natt, det handlar om mycket arbete och pengar. Men likförbaskat är och förblir man miljöbovar tills man löst det. 

 

Men vilka är miljöbovarna egentligen? I mångt och mycket är det ju brister i enskilda fastighetsägares system för omhändertagande av dagvatten inom den egna fastigheten. Fördröjningsmagasin mm.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

För oss som älskar sjön är det ju naturligt att vi inte vill sprida vår skit?

Inte vill vi dra oss undan vårt ansvar bara för att andra gör det?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det har inte så mycket med enskilda fastighetsägare att göra. Problemet är att det fortfarade finns stora delar av städer som har kombiledningar där spill- och dagvatten går tillsammans till reningsverket. Dagvatten ska inte komma till reningsverket över huvud taget!

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är ju så här att man börjar i det lilla och långsamt påverkar attityder och handlingsmönster?

Ibland tror jag man ger sig på enkla lösningar och mindre (försvarslösa) intressegrupper...

 

Tog ju många år innan kryssningsfartyg fattade att man inte skulle släppa ut skit inomskärs.

Våra båtars toaletter är givetvis en droppe i havet. Men ett steg i rätt riktning?

 

Likadant på land. Man förbjuder dubbdäck på särskilt drabbade gator. Men huvuddelen av utsläpp är från tung trafik... Som har mycket större ekonomisk påverkan. Då dröjer det.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack Mambo för ett klargörande hur stort detta problem är!!!!

 

Känns fel att man börjar med myggen istället för Kamelerna.

Och framför allt inte använder sig av någon självkritik från kommuner och landsting och använder båtfolket som strykhund för utsläpp som man borde själv bli bättre på???????

Jag tycker att vi alla skall dra vårt strå till stacken men jag skulle vilja se hur kommuner och landsting planerar och ekonomi på de åtgärder för att minska dessa stora mängder som man släpper ut i östersjön/ mälaren eftersom man har lagfört varje båtägare en kostnad av ca 5000 kr från 1 april utan att se till att det finns tillräckligt med tömnings stationer.

 

Finns logiken????   Jag hittar inte den.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad säger ni om 1,2 miljoner liter gråvatten från nyttotrafiken i östersjön.

Det är ingen lag mot det.

Finns logiken även i det?????? 

Nä det är nog fritidsbåtarna som blir bovarna?????

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Vad säger ni om 1,2 miljoner liter gråvatten från nyttotrafiken i östersjön.

Det är ingen lag mot det.

Finns logiken även i det?????? 

Nä det är nog fritidsbåtarna som blir bovarna?????

 

Nu ska man komma ihåg att i det fallet handlar det om internationellt vatten där inte svensk lagstiftning gäller. Det är bara FN som kan fatta ett sådant beslut.

Det har väldigt lite med våra badvikar mm att göra.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man får förstå politikerna som tycker det är enklare att klämma åt de båtägare som har toalett än att sätta press på t.ex. kryssningsrederierna och fylleresearrangörerna.

Det ger mer publicitet och ett intryck av handlingskraft utan att man behöver sätta sig in i frågan eller anstränga sig.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur ska politikerna sätta press på "kryssningsrederierna och fylleresearrangörerna" som tömmer på internationellt vatten?

Jag tror politikerna skulle vara ytterst intresserade av ett svar på den frågan.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur ska politikerna sätta press på "kryssningsrederierna och fylleresearrangörerna" som tömmer på internationellt vatten?

Jag tror politikerna skulle vara ytterst intresserade av ett svar på den frågan.

Hamnavgifter? Rabatt om ni tömmer i hamnen t.ex. Centralt belägna kajplatser för båtar som inte släpper ut i havet. Att hitta på avgifter har väl aldrig varit ett problem.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Samtidigt slåss kommunerna för att få dit tex kryssningsfartyg, de generera mycket pengar.

Det rätta är nog att jobba för att få ett förbud som gäller internationellt vatten. Annars kommer dessa fartyg att fortsätta tömma men gå till hamnar i andra länder.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Samtidigt slåss kommunerna för att få dit tex kryssningsfartyg, de generera mycket pengar.

Det rätta är nog att jobba för att få ett förbud som gäller internationellt vatten. Annars kommer dessa fartyg att fortsätta tömma men gå till hamnar i andra länder.

Givetvis vore det bättre att få till en internationell överenskommelse, men försök övertyga Ryssland om det! Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

Gissar att kostnaden för att lagra gråvattnet tills man kommer i hamn inte är så stor att den skulle påverka valet av mål särskilt mycket, det gäller ju att ha attraktiva upplevelser att sälja. Och finlandstrafiken flyttar ju knappast till Danmark.

Kanske en nedsättning av hamnavgiften med ett belopp per utpumpad kubikmeter?

Mottagningskapaciteten kanske är ett problem, men det går väl att hantera.

Men enklare att stifta en lag mot småbåtar och sedan förnöjt somna om.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lagen för fritidsbåtar gäller också bara i svenska farvatten, så de där politikerna kan inte hindra dig från att tömma bajstanken på internationellt vatten heller...

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Postad (redigerade)

Börjar det låta tjatigt med ordspråket om mygg och kameler? Våra kära lagstifftare tycker tydligen inte det i alla fall.

Verkar inte vara kvaliteten på lagarna dom är ute efter utan snarare kvantiteten.

Redigerad av Ivan65

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fartygen har garanterat sewage tankar med tillräcklig kapacitet. Men hamnarna har kanske inte tillräcklig kapacitet. Men vi har en, vid det här laget, ganska gammal överenskommelse om att minska utsläppen i Östersjön där bla båttoaletterna innefattas. Vi har förbud mot utsläpp på våra nationella vatten, det är i alla fall en början. Förr eller senare kommer ett förbud för den internationella delen. Sen är ju inte Sverige bara Östersjön även om det kan verka så i diskussionerna.

Som båtägare vill vi ju ha rent vatten, det känns ju bra att vi kan säga att vi gör vad vi kan kan istället för sandlådementaliteten "Varför ska jag ha mössa när inte Olle har?". 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En artikel i GP idag i detta ämne. "Lyxkryssare dumpar avlopp i havet". Fler bestämelser/lagar på gång.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Skapa ett konto på maringuiden.se. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Medlem på maringuiden.se? Logga in här.

Logga in nu

×
×
  • Skapa nytt...