Självcirkulation i värmesystem

[toaen 510]

Jag funderar på att installera en en av de minsta Glembringkaminerna IG 92/6 isolerad och med slinga för vattenburen värme, i min båt.

 

Funderar på om det går att bygga ett systtem med självcirkulation?

 

I min gamla havsfidra hade jag en Ge-Hå/POD-värmare. Till den begagnade värmaren jag köpte för en billig peng, fanns det ett expantionskärl med en cirkulationspump. Pumpen fungerade inte, men när jag lyfte ur den blev det en viss cirkulation ändå.

 

Jag hade fått en värmare och lite delar från en kompis och till den hörde två runda burkar. den ena var ett expantionskärl och den andra var nåt som jag har för mig kallades för cirkulationsdom. När jag bytte ut det rostfria expantionskärlet med cirulationspump till de två andra burkarna, blev det en mycket bättre cirkulation i systemet.

 

Är det nån som vet hur en cirkulationsdom fungerar?

 

Andrs synpunkter i ämnet?

 

Funderar på att montera kaminen enligt bifogad bild.

 

tommy

[oceanis 2]

Allt är ju möjligt men för att självcirkulation skall fungera så brukar det vara så att pannan ligger lägst i systemet och att man har väldigt grova rör. Så fungerade ju gamla pannor i hus för i tiden.

Jag är inne på min andra båt med vattenburet värme system och jag tror aldrig i livet att det skulle fungerat i min båt utan cirkpump. Även med cirkpump var det pyssel att få till. Om du nu ändå skall lägga ner arbete så skall du se till att det fungerar. Du måste ju ha ett antal konvektorer för att få ut värmen i båten där du vill ha den och då måste du tvinga vattnet att gå dit. En pump kostar nästan inget och den tar inte så mycket ström att du behöver oroa dig för det.

Per

Senast ändrad av oceanis | 08 januari 2010 | 09:58

[neptun 13]

Skulle satsa på en cirkulationspump, dom drar lite ström och går ganska tyst. Det gäller att bli av med den värme som pannan producerar, pumpen underlättar även luftningen av systemet.Vattenburen värme diskuterades mycket på sailguide, mr guitar med flera.

Hälsningar Magnus.

[Eilean 3]

Instämmer med föregående skribenter. Sätt i en pump. Bra cirkulation är A och O för att pannan skall avge sin effekt, annars blir det tråkigheter.
Var dessutom noga med att få tillräckligt med element i förhållande till pannans effekt.

Angående GeHå och en 'cirkulationsdome' så är jag uppvuxen med en sådan i familjens skärgårdskryssare.
På den tiden hade man inga referenser och trodde att det oväsen som pannan hade när den gick var något normalt.
Ljudet kunde närmast liknas vid en bakfull gris som spyr och upprepades med jämna mellanrum.

Egentligen var det nog pannan som kom i kokning litet lätt och på något sätt skjusade iväg en dos varmt vatten genom den omtalade 'domen' som då gav ifrån sig dessa intressanta ljud. Såvitt jag begrep var 'domen' inget annat än ett utvidgat expansionskärl.
Summa summarum, värmeutbytet var sådär och det var ett helsicke att lufta systemet.

[Peter_K 4 081]

Ljudet kunde närmast liknas vid en bakfull gris som spyr och upprepades med jämna mellanrum.
*asg*
Bara att få höra det ljudet hade gjurt att jag hade kopplat in den!

[ciaraud 31]

Glembring har en pump på 2W som drar 0,2A/t. Kanske kan den passa ditt system, den funkar inte med alla. Försumbar eltjuv.

[cerber0s 1]

Jag hade POD GeHå i förra båten och fick den aldrig att fungera utan cirkpump. Med pump var det aldrig problem. Min pappa hade en GeHå i en Murena på sjuttiotalet, den gick på självcirkulation så länge båten låg still men så fort man seglade så la den av. Det var för övrigt en mer avancerad modell av GeHå som var utrustad med övertrycksventil som blåste ut lågan om det kokte i pannan. Den hade också dubbelrör i skorstenen som sög luften utifrån.

[benwhy 3]

He he. Var kan jag köpa en? Gillar att skratta mig till sömns.

[toaen 510]

Tack för era svar.

 

Att jag kommer att instalera en cirkulationspump i systemet, var jag redan övertygad om från början. Däremot hade det varit intresant att försöka bygga det för självcirkulation.

 

Jag köpte som sagt var en komplett GeHå-värmare som legat i en kartong i en massa år, för en billig peng. I satsen ingick nästan allt som behövdes förutom slangar mellan radiatorerna och den dubbelmantlade avgasslangen.

 

Jag har ju (dessvärre) talets gåva och berättade för en kompis att jag höll på att instalera en GeHå-värmare i min havsfidra, varpå han kom med en, det var faktiskt en riktig fiskeback i trä, innehållande en GeHå-värmare med en del tillbehör. Bl.a. ett runt expantionskärl och den runda cirkulationsdomen. I lådan fanns också en dubbelmantlad avgasslang. Han hade rivit ur GeHå-värmaren ur sin snipa till förmån för en Eberspächer.

 

I den satsen jag köpt ingick en detaljerad beskrivning hur man installerade en värmare. Även principerna för rördragning för att få en bra självcirkulation och även cirkulationsdomen beskrevs.

 

Jag valde plastade 22 mm kopparrör som jag lät rörmockarn bocka tre 90 graders böjar, för att det skulle bli snyggt. Två av böjarna satt på samma rör direkt efter expanstionskärlet. I övrigt gick det att göra långböjar på rören för hand. Byggde slingan med elementen mycket nogrrant efter annvisningarna.

 

Valde att använda det rostfria expanstionskärlet med inbyggd cirkulationspump. Fyllde systemet med glykolblandning för minsta möjliga temperatur. Påfyllningen var inte helt enkel då expanstionskärlet satt så högt upp under rufftaket det gick. Luftade systemet och provkörde värmaren. Det fungerade perfekt.

 

Förpiken hade jag isolerat med liggunderlag och en ytmatta. Den gamla mattan på tre mm satt kvar. Utan på det hade jag limmat 10 mm liggunderlag och ytterligare 3 mm ytmatta. Även under däck och i rufftaket. Det blev i princip 16 mm isolering. På BB sida hade jag offrat halva kojen för en garderob och, men på SB sida hade jag kvar en hylla som pga havsfidrans kraftiga rundning, hade väldigt lite upplag i för och akter där den satt fast. Detta innebar att den ville vrida sig nedåt i innerkant när den belastades. Jag kom på den smarta ideen att limma på ytterligare ett 10 mm liggunderlag upp till underkant hyllan som stöd. På SB sida blev det alltså 26 mm isolering på skrovsidan. Om man råkade lägga sig mot skrovet sjönk man nästan inn i isoleringen. Hade ett draperi som avskillde förpiken. Med det fördraget höll skepparen förpiken varm nattetid, även om det var ganska kallt ute.

 

Frampå hösten började det bli gansk otrevligt att stå upp och gå ut i den kalla salongen från den varma förpiken. Jag brukar vakna relativt tidigt och tog som vana att tända GeHå värmaren som jag nådde från kojen. Ligga kvar och läsa i nån timme innan jag stod upp. En dag började värmaren koka ganska snabbt. Nån värme kom inte ut i systemet. konstateraterade att cirkulationspumpen hade slutat fungera.

 

Pumpen såg ut som en stavmixer med underdelen nedkör i ett rörstump i botten i vilket slangen från pannan var anslutet till och motorn på toppen ovanåp expanstionskärlet. Försökte demontera pumpen, men det var för trångt mellan överkant expantionskärlet och rufftaket. Jag hade dock lyckats lyfta ur nerdelen på pumpen ur hållaren i botten på expantionskärlet men jag klarade inte av att få tillbaka den.

 

Fick dock en del värme direkt från värmaren, så jag fortsatte att tända den varje morgon. Efter att jag lyft ur cirkulationspumpen, fick jag en viss cirkulation i systemet. Dock inte lika bra som med pumpen. Detta fick mig att påföljande vinter byta ut det rostfria mot cirkulationsdomen och det andra expanstionskärlet. Cirkulationen blev nästan lika bra som med pump. Därav min fråga.

 

Dessvärre hittar jag inte skriften som handlade om installationen av GeHå-värmaren. Jag tror knappast att jag har slängt den. Den finns nog nånstans i den allmänna röran.

 

Är det nån som vet hur en cirkulationsdom är konstruerad?

 

Vilka principer är viktiga för att få en så bra självcirkulation som möjligt?

 

Är det nån som har synpunkter på det sätt som jag funderar på att placera en ev framtida Glembringskamin?

 

tommy

 

[ciaraud 31]

Placeringen är bra. Man ska sätta den där skorstenen blir så lång som möjligt för att rraget ska bli bra. Om man köper en isolerad Glembrin så blir ytan bara 40 grader och du behöver inte tänka på att man  kan bränna sig på den och den kan stå direkt mot ett skott utan skydd. Då blir strålningsvärmen endast 10%. Tar du en oisolerad så strålar den 25%.

Tänk på att det finns en regularor som kräver ca 15 cm  utrymme. Den ska vara i långskeppsriktningen bakom kaminen. Det kommer också behövas utrymme för skorstensutgången. Det bygger nog ca 15-20 cm beroende på vilken storlek på kamin man har. Den kan du sätta där det passar rent byggnadstekniskt. Glembring tillverkar kaminen efter dina behov.

Bilden är tagen bakom vår kamin, du ser utgången  för skorstensröret och en fil som jobbar för att få upp ett rejält hål för till-luften.

 

[toaen 510]

Var det din man som tog kortet?

 

Menar du att det skulle gå att få regulatorn på till höger om skorstenen om man tittar uppifrån. På skissen som de visar på hemsidan sitter den till vänster.

 

Läste beträffande Reflexkaminerna att regulatorn skall sitta bakom eller framför kaminen för att den skall fungera under segling.

 

För min del hade det varit bättre att den suttit framför, då det hade varit enklare att komma åt en för ev service.

 

Får väl ta ett resonemang med Glembring vid tillfälle. Installationen kommer i varje fall inte att bli av denna vinter. Jag klarar mig gott med min Webasto luftvärmare och elelement.

 

Brukar de va på båtmässan?(i första hand i Göteborg - själv har jag bara varit där en gång sen 1980-talet)

 

Annars får jag väl göra ett besök i derars lokaler. Bruka va i Göteborg minst ett par gåner i månaden för att bl.a. hälsa på min gamla mor.

 

tommy

 

[ciaraud 31]

Det var Magnus som höll i filen.

Regulatorn kan naturligtvis sitta i långskeppsriktningen på vilken sida som helst, även framför.

När det gäller hur skorstenen kommer får du välja precis var som helts som passr dig. Glembring speciltillverkar varje kamin efter köparens önskemål. De har inga i lager utan tillverkar efter beställning. Vet inte om de ska vara på Göteborgsmässan men det går att kolla på mässans hemsida nu. Vi har hälsat på dom i deras lokaler. Det var kul att bli runtvisad. Kan du ta dig dit för en tit så gör det!

 

[oceanis 2]

En liten sak som lätt glöms är att aldrig blanda material i systemet. Framför allt att inte blanda aluminium och koppar. Tänkte på det när jag läste om din GeHå värmar installation ovan i tråden.

Framförallt är det om du väljer kopparrör i systemet så kan du inte använda konvektorer i aluminium. Det är ganska vanligt att konvektorer för bil/buss/båt är av aluminium och dessa går inte riktigt ihop med kopparrör. Använd då istället slang eller de speciella plast/aluminiumrör med presskopplingar som finns.

Per

[toaen 510]

Det var nog inte så farligt.

Du läste in nåt som jag inte skrev. Konvektorerna var minst 25 år gamla när jag monterade dom och de var av galvat järn. Jag kunde inte märka några problem under de 10 åren jag hade båten.

Visserligen försvann en del på värmaren - en ring (eller vad det nu var) i brännaren. Det berodde inte på galvanisk korrotion, utan på att jag monterade ner värmaren för att komma åt i samband med ett annat arbete och ringen  kom på avvägar. Nästa sommar fungerade värmaren överhuvud taget inte. På vintern innan jag sålde båten tog jag loss värmaren och ställde den bredvid den andra värmaren jag hade och fick se att ringen fattades. Då den värmaren som jag hade i båten var bättre snodde jag ringen och sen fungerade värmaren oklanderligt.

 

Annars har du ju rätt i att man inte i onödan skall blanda matrial. Sen är ju livet fullt av kompromisser och man får inte driva vissa hypoteser in absurdum

 

tommy

 

[forgus31 139]

Blandning av material blir mindre vanskligt när det är en vätska som inte är aggressiv. I värmeanläggningar i hus blandar man rätt friskt trots att det är bara vatten oftast. T.ex löder man kopparrören med vanligt tennlod trots att tenn ligger ganska långt från koppar i spänningskedjan.

Man ska inte byta vatten i onödan har jag förstått då det blir skonsammare med tiden.

I motorer har man ibland aluminiumtopp på gjutjärnsblock. Då skulle man ha en speciell glykol fick jag lära mig.

Men bäst är förstås att inte blanda material om det går. Eller isolera (elektriskt) med slangstump om det går.

[oceanis 2]

Jag läste nog inte in något speciellt utan det var mer en reflektion...

Men enligt bla Alde så har problemet förekommit i deras konvektorer som är av aluminium och där man har använt kopparrör. En rekomendation från deras sida till mig när jag tittade på konvemtorer till min båt. Iofs ingen omöjlighet eftersom det i ett system med mycket kopparrör och ett par konvektorer av aluminium mycket väl skulle kunna uppkomma sådana problem.

Själv valde jag konvektorer som är av koppar och speciella plaströr med presskopplingar så jag har inte funderat mer på det.

Per

[toaen 510]

Det är ju bra att så många synpunkter som möjligt kommer fram i ett resonemang.

 

Kopparören i havsfidran valde jag med samma ytterdiameter som anslutningarna på värmar, konvektorer, expanstionskärl mm. Kopparröret var plastklätt av den typen som man lägger/lade i bygge och som i viss mån går att böja för hand.  Bortsett från de tre krökarna som min rörmokare böjde med ett verktygför att de skulle bli snygga, gjordes alla kraftigare böjar och anslutningar med gummislang avsett för värmare.

 

Röret i sig avgav värme, men det blev inte lika varmt som om det inte hade varit plastklätt. Det kanske varit samma om jag använt slang i sin helhet, men rören var satbila att klamma med klammor som jag tillverkade av ett par teakbitar så att rören fick distans till inredningen.

 

Att jag börjar tänka i dessa banor beror på att jag håller på att inreda i förpiken. Funderar på att dra rör för vattenburen värme innan jag skruvar ihop allt för mycket. Det kan va lättare att göra håltagningar i ett tidigt skede.  Å så blir jag förhoppningsvis klar med det mesta rbetet i förpiken. Håltagning kan ju ofta va nåt av det besvärligaste som finns att utföra.

 

Funderar också på om jag skulle använda mig av sån slang som rörmokarna idag använder till golvvärme. Den röda linjen är en tänkt konvektor som kommer att sitta under en hylla och det gröna är slangarna. Funderade  på att låta dem gå oisolerade i överkant inne i stuvutrymmet. Då blir t-shirts, sockar och kalsonger lite varma 

 

Funderar också på att montera ett par infällda konvektorer i underkant på kojerna.

 

synpunkter?

 

tommy

Senast ändrad av toaen | 09 januari 2010 | 15:16

[ciaraud 31]

Ser jag rätt, har du tänkt ha värmen precis under taket?

Det ultimata är ju att ha värmeavgivarna så lågt som möjligt. Vi har alla under kojer och i soffor och hoppas att värmen ska leta sig upp via lufthål vi gjort i bakkanterna av dessa. Värmer också upp garderober och hyllor genom värmestigning från rör och konvektorer som går under och  dessa.

Kanske blir det inte alls bra. Vi har tänkt lite som golvvärmeprincipen men kan få tänka om och sätta in några datorfläktar, får se.

[ciaraud 31]

Bild på konvektor under akterhyttens koj

 

[toaen 510]

I min gamla havsfidra med självcirkulation satt första elementet som på bilden. Sen sjönk ledningen nedåt tills den nådde värmaren som var lägsta punkten.

 

Jag har egentligen inte tänkt igenom värmesystemet nå mera, men att jag skall sätta ett element där är jag nästan övertygad om. De enda ställena i förpiken som det går att sätta element är under kojerna längst akterut och de blir dessutom ganska små.

 

En grov tanke är tre infällda element i däcksalongen. Därifrån till ett element på toan och vidare till två små element under kojerna i förpiken. Vidare till ett element i garderoben. Upp och genom stuvutrymmena som jag håller på att bygga i förpiken. Till elementet som jag ritat på bilden och därifrån via stuvutrymmet på BB sida, toaletten däcksalongen till motorrummet och akterruffen och åter värmaren.

 

Det jag funderar på nu är viss håltagning och ev rördragning i förpiken innan jag skruvar ihop bygger in allt för mycket.

 

Håller just nu på att limma isolering på skrovsidorna. Bifogad bild visar gårdagens arbete i det hänseedndet

[ciaraud 31]

Du vet nog bättre än jag vad som fungerar i praktiken egentligen. Vi håller ju på att bygga vårat första vattenburna värmesystem just nu.

Glembring har rätt små rektangulara konvektorer på kanske 35x30 cm också. De har istället slingen ovanpå varann så antal cm värmegivande yta är inte så litet. Vi har ett antal sådana att sätta i trånga utrymmen.

 

[oceanis 2]

Efter erfarenheten av två system som jag lagt mycket tid på eftersom jag har ideen att båten måste kunna ha samma bekvämlighet som om det var ett hus. Dvs det skall alltid gå att få värmeproduktion för klimat och vatten till tex dusch. Och det skall gå att få dessa funktioner både med hjälp av värmeproduktion från motor, eberspächer (panna av någon form) samt via elpatron när det finns ström tillgänglig.

Idag har jag alla dessa funktioner vilka fungerar bra för de två första fallen men lite mindre bra med elpatron eftersom det när det är riktigt kallt krävs en ganska stor elpatron vilket jag inte har, den jag har klarar inte de kallaste dagarna utan då måste jag stötta med värme från eberspächern,

Erfarenheter som jag från första systemet tog med mig var bla följande.

1. Vanliga konvektorer som normalt används blir inte tillräckliga för att ge tillräckligt med värme när det är kallt. Betänk att de konvektorer som sälljs och används för bil/buss/båt av den typ som Ciarud har på sin bild bara kan avge 300-400 Watt per meter.

2. För att få mitt system att fungera har jag satt in fläktkonvektorer istället vilka kan avge uppemot 1000-1500 Watt. De är inte stora och finns i olika modeller. Jag använde eberspächers.

3. Orginalfläktarna i konvektorerna lät som tröskverk och var omöjliga att leva med så där monterade jag supertysta datafläktar med stor kapacitet. Det finns oändlig mängd datafläktar på marknaden och man kan direkt utesluta de som kostar en 50-lapp. En supertyst med stor kapacitet kostar minst 150-200 kronor.

4. Om man sätter in en elpatron så är det bästa att också ha en 220 V cirkpump men se till att den har fritt genomflöde när den står stilla. Samma gäller för 12v pumpen.

5. Det viktigaste av allt är att satsa på ett tvårörs system direkt. I första båten hade jag ett enrörssystem där varmvattnet fick cirkulera i en slinga runt och igenom konvektorerna. Ett sådant system fungerar väldigt dåligt eftersom värmen försvinner i de första konvektorerna i slingan och de sista blir mer eller mindre kalla.

För att det skal fungera bra så bör man ha ett tvårörssystem liknade som man har i hus. Detta medför att man via en ventil vid varje konvektor kan balansera systemet så att alla konvektorer får lika mycket värme.

Detta tycker / Per

[gusten1 26]

Jag har vanliga konvektorer och har inga problem med att det är för kallt. På ett ställe har jag pga platsbrist satt ihop tre korta över varandra som är parallellkopplade. Detta ökar effekten märkbart. Har dessutom enrörssystem och tycker inte att det är nån nämnvärd skillnad i temp på första och sista konvektorn. Jag har ett 22mm system som värms av en reflex. At lägga konvektorerna under kojerna är ju att värma fel utrymme tycker jag. Jag har mina infällda i kojfronterna med isolering bakom, eller UWE:s uanpåliggande.

[Peter_K 4 081]

Jag är lite tveksam till tanken att ha slang istället för konvektorer om jag förstår dig rätt. Anledningen är att du förmodligen kommer att få för lite värmeavgång från systemet och därmed dålig uppvärmning. Skulle jag bygga ett sådant system skulle jag satsa på riktiga konvektorer, t ex kolla med en husvagnsfirma om jag ville hålla priset nere.

[toaen 510]

Tack för era svar. Det är bra att få många olika vinklingar.

Oceanis - hur stor båt har du?

Att lägga tvårörssystem båten är en tanke som aldrig slagit mig, kanske något att tänka på.

 

Jag funderade på att dra rören mellan sista elementet och värmaren några svängar under durken i däcksalonen, ungefär som golvvärme. Det är ett mycket stort utrymme under durkarna och som djupas ca 70 cm. Där sitter de flesta bottengenomföringar bl.a. Det kunde va gott att även få lite värme där, åtminstone under den kalla årstiden, de vintrar jag ligger kvar i sjön. Det kan nog bli de flesta framöver.

 

Kollad på på vattenståndet på Smögen nu är det 25 cm under medelvattenstånd. I morse var det 40 cm under och i går kväll när jag gick från båten var det 60 cm under. Kölen tar i botten när det är 40 cm under och i går kväll lutade den betänligt framåt. Min köl sitter väldigt långt bak på av den något udda riggen.

 

tommy

 

[Pheubus 2]

Den här diskussionstråden börjar mer och mer likna en av mina favorittrådar: http://www.maringuiden.se/forum/;thread=266237

[toaen 510]

Jag följde också Ljusne Håkans värmarproblematik med stort intresse i flera av forumen han klagade sin nöd. Skillnaden var kanske att det var ett elektronikfel på hans värmare som gjorde att den inte gav värme. När KGK hade bytt ut större delen av värmaren och faktiskt byggt om den till en modell större så fungerade värmaren utmärkt.

 

Min tråd handlar engentligen om hur man bygger ett vattenburet värmesystem, med ursprungliga frågeställningen:

 

1. Är det nån som vet hur en cirkulationsdom fungerer?

2. Hur bygger man ett system som fungerar med självcirkulation?

 

Efter ett yrkesliv i elbranchen och till större delen inom eldistribution, brukar jag säga att jag är elalergisk. Inte så att det kryper i kroppen när nån pratar i mobiltelefon och att jag får stickningar i överarmarna när flygplanet från Oslo flyger över med sin radar påslagen, utan jag vet av erfarenhet att elektriska system krånglar, speciellt när man som mest behöver dem.

 

Jag har gärna tekniska/elektriska hjälpmedel, men jag vill helst att saker skall fungera ändå.

 

Så alla tipps och vinklingar i eller utom ämnet är välkommna.

Off Topicinlägg lyfter ju i alla fall tråden till nya höjder.

 

tommy

 

[Pheubus 2]

Det finns kanske en pump som drivs av varma gaser? Kanske går att konstruera en sådan annars?

 

[Gäst Kalman]

Tjenixen toaen/Tommy

Du ville ha svar på hur dom-en fungerar med självcirkulation.

Kommer du ihåg gamla tiders oljekanna.. Ett halvklot med plan botten och en pip uppåt. Man tryckte in botten med tummen och det kom en droppe olja med en jäkla sula. Släppte tummgreppen och det klickade tillbaka, botten.

Det som sker är att det kommer en stöt-puls.

Vattnet från pannan blir varmt överallt med tiden genom ledning. Vattnet utvidgar sig. Trycker ut botten på den där runda burken som hänger högst upp på skottet under expansionskärlet. Till slut orkar inte spänningen i bakplattan på domen hålla emot utan klickar tillbaka. Då blir det en stötpuls i vattnet som får vattnet att flytta sig lite, detta upprepas några gånger och simsalabim så är cirkulationen igång.

Det låter inte som en gris utan säger bara  klick lite då och då.

En parantes. Det finns en pump som fungerar helt mekaniskt utan motor och el och som pumpar upp vatten. Kallas ibland för Hydra Man lägger en slang i rinnande vaten, typ en bäck och vattnet pumpas från hydran upppå  flera meters höjd. Själva hydran är trycktanken med luft som pressas ihop. Sedan så när trycket är stort nog klipper den till och en stötpuls skickar upp en liten mängd vatten ovanom ventilen. Så håller det på och klickar och pumpar. Detta var känt redan på Da-Vincis tid utan kod effekten, mängden beror på hur fort vattnet rinner i ån och vattenmängden. Till för några år sedan kunde man köpa en sådan hos Classe i Insjön. Ej längre, suck. (de säljer samma skit som feltema idag, nästan.)

I vår förra båt hade vi en fotogenvärmd kamin med veke och balanserat drag och isolerat avgasrör. Kaminen satt INTE längst ner! (alla ni som tror det....) däremot exp kärlet och domen. Elementen låg under kojerna i framkant och under kaminens nivå. Och jo...det fungerade med självcirkulation.

Tog bort det för jag kunde inte köpa fotogen och vägrar betala svinpriser på litersflaska för sk lampolja. Nu har jag en gasoldriven likadan kamin och den skall in i båten, för se, även jag är elallergisk, dvs jag vill undvika el för man kan ge sig den på att när man behöver det äre tji och batteritorsk. Lanternor och ström till datorn, ladda nallen, thats all. (kommer att ha ström till autopiloten så småningom, den har jag stor nytta av när jag seglar ensam och skall springa ner snabbt i ruffen för att hämta något.)

Hoppas min förklaring fick det att klarna lite.

 

 

 

[toaen 510]

Hej Kalman

 

Man har ju gått vissa kurser under livet. När jag läste ditt inlägg kom jag att tänka på nått från nån charmkurs jag gick. Det som kom för mig var att jag vill minnas att det påstods att i ett samtal bör upprepa, men omskriva med egna ord det som motparten sagt, bara för att det inte skall missförstå varandra.

 

Jag jobbade i många år med kundklagomål rörande nätrelaterade frågor för ett av vårt lands större nätägare och det var inte Vattenfall eller Sydkraft. Av alla mina arbetskompissar som antingen va linjemontörer eller hade administrativa tjänster, var det bara jag som tyckte att kursen va bra.

 

Om jag förstod dig rätt är cirkulationsdomen en stadig burk med baksidan som ett tunnt membran. När värmen stiger i urken utvidgar sig vattnet och trycker mebranet utåt. Till slut har spänningen i membranet blivit så stort att det försöker att återta sin ursprungliga form och ger en stötvåg till vattnet som trycks frammåt i systemet.

 

Om den fungerar på det sättet så borde den ju inte hindra cirkulationspumpens arbete?

 

När jag tänker på min cirkulationsdom var det en stabil gråmålad burk. Om jag inte minns fel var baksidan av omålad mässing.

 

Har du några tankar om hur man bygger ett värmesystem för att få så bra självcirkulation som möjligt. Även om jag kommer att montera en cirkulationspump är det ju inte fel om det går att få självcirkulation.

 

Ponera att jag ligger i en ensligt belägen naturhamn frampå hösten. Ichiasen har slagit till så jag nästan inte kan röra mig. Mina batterierer är totalt urladdade. Jag kan inte få igång motorn och det börjar bli ganska kallt. Jag har  dieselolja på tanken, men kan inte få nån värme för att jag inte har nån el.

 

Det hade ju inte varit fel att tända Glembringskaminen som sprider lite värme i båten pga att systemet har en viss självcirkulation.

 

tommy