Att bo permanent i en segelbåt.

[Terri 27]

Jag har inte så mycket erfarenhet av stora segelbåtar, utan har bara seglat jollar. Men jag har en dröm om att skaffa en båt som permanent bostad. Möjligen en Vindö. Lite trångt och obekvämt kanske, men jag gillar det lilla i tillvaron och att kunna vara rörlig.

 

Jag läste att Vindö 65 värms upp med diesel. Är det då från samma motor som driver propellern? Låter inte så kul att ha en bensinmotor konstant gående. Går det annars att värma upp båten vintertid med ett element kopplat till de el-uttag som brukar finnas på bryggorna i gästhamnar? (Jag läste på en skylt vid nåt tillfälle att elen bara var till för att ladda upp batterier.)

 

 

 

Senast ändrad av Terri | 26 juli 2007 | 15:43

[CaptainH 3]

Ska du bo permanent i en båt ska du nog satsa på ett vattenburet värmesystem , med i grunden en rejäl dieselkamin typ Gembring och en elpatron som värmekälla. Du använder det som är billigast el eller diesel och du måste ha ett av el oberoende system när landelen av någon anledning faller bort. Sen kan du komplettera med en el-fläkt. Tänk på att ett landel uttag normalt bara ger 10 A vilket ger 2300 watt. Ett element är på minst 1 000 watt en vattenkokare 1000 watt, en elpatron i värmesystemet minst 1500 watt osv. Det gäller att räkna och se hur mycket el du kan få alternativ se till att få in flera faser.

[CaptainH 3]

hmmm..tänk på att dimensionera värmen så att du får det dregligt i januari, snöstorm, -15 grader....

[CaptainH 3]

stavar illa idag...drägligt..menade jag.

[Roddarn 1]

Är du helt säker på att du inte menade dräggligt?

 

 

 

 

Hälsningar:

Roddarn

[toaen 510]

Det finns en hel del människor som bor i båtar året runt. Jag känner en dam/tjej i 50-årsåldern som har bott permanent i en havsfidra (20 fot) uppemot 20 år och en kille som bor i en storfidra (25 fot). Han är musiker och tar med sig båten dit han för tillfället har arbete. Sist jag träffabe honom låg han en vinter i Jönköping.
 
Ett par som tidigare var aktiva på MG bor/bodde i en lite större båt, Dromara i Gbg. Var dom tagit vägen vet jag inte, även deras hemsida är borta.
 
Numera får man i några kommuner bo lagligt i båtar. Du annger inte var du hör hemma, men rex Pampas Marin i Stockholmsområdet har man många åretruntboende. http://www.pampas.se/
 
Vattenjburen värme med en Reflex- eller Glembrings-kamin skulle jag jag nog satsa på som förstahandsval http://www.glembring.se/. med elpatron som komplement om det finns tillgång till landström i tillräcklig omfattning.
 
lycka till
 
tommy 

[Terri 27]

Går Volvo Penta MD 31 att ställa om till miljövänligt bränsle? Eller finns det någon miljövänlig ersättningsmotor som passar?

 

Jag har även funderat på möjligheten att installera en liten vedeldad järnkamin. Vad tror ni om det? Om inte annat så ger det mysig atmosfär.

[Jimsan 0]

Volvo och flera andra motortilverkare rekomenderar inte miljödiesel till sina motorer.

dock pågår försök med en ny typ som nog kommer till våren.

[Terri 27]

Jag bor på västkusten i norra Bohuslän. Men jag vill kunna förflytta mig utan gränser.

 

Om jag skaffar saker härhemma, och seglar över till Kanada eller USA, fungerar grejerna då? De har ju ett annat elsystem där. Om jag t.ex skaffar en dator, och behöver tilläggsutrustning däröver, går de att koppla ihop då?

 

 

 

 

 

Senast ändrad av Terri | 27 juli 2007 | 09:10

[Luffarn 8]

I USA har man väl 110 Volt AC? För att få dina svenska elgrejer att funka där får du skaffa en transformator som som gör om 110-Volten till 220. Inga större problem.

I båtar mindre än typ 31 fot kan det vara svårt att hitta en vettig plats för en glembringkamin. Jag var helt inne på att montera en sån i min Vagabond (kostermodell liknande Allegro 33) men det fanns ingen bra plats för kaminen, garderoben tex, ville jag inte offra. Så jag satte i först en Eberspächer (dålig) som dels drog mycket ström och gick sönder, nu har jag en Webasto, mkt bättre.

Att dra in vattenburet är ett enormt jobb och det räcker absolut inte med enbart passiva radiatorer, man måste ha även fläktpaket, jag har nu tre paket med separata termostater.

Skulle jag bygga värme i en båt igen skulle jag absolut sätta i luftburen värme. Eftersom man inte kan vara utan fläktpaket som dels drar ström och väsnas så är luftburen dieselvärmare bättre.

Får du plats med en kamin är det ju bäst, den har ingen elektronik som pajar, men den funkar inte bra när man seglar efter vad jag läst.

På bilden ett fläktpaket som värmer akterslafen och bakre delen av salongen. Mkt strömsnålare än tex Minipassad som är ena jäkla strömslukare.

[Luffarn 8]

Hmm...

Fläktpaketet kommer från AutoThermo på Gräddö. Det har två utblås för 50 mm luftslang, jag kunde även beställa att röranslutningarna för vattnet var på 22 mm som är det vanliga för slangarna i vattenburna system.

AutoThermo var sega på leveransen men det var väl värt att vänta och tjata lite. AutoThermo är störst i sverige på att göra värmepaket till bussar, inte så kända inom båtvärlden. Fördjupar man sig lite i strömförbrukning osv i värmepaket ser man att deras fläktar är vida överlägsna andra märken.

Den här har tre farter och den lägsta farten är extralåg med låg strömförbrukning.

[Terri 27]

Tack för alla tips. Många användbara och vettiga lösningar att fundera över. Glembring låter ju bra då man kan switcha mellan diesel och el beroende på om man är på havet eller ligger i hamn.

 

Ett vanligt el-element? Ett sånt där platt. Oljefyllt sägs ge jämn värme.

 

20 år i en 20-fots havsfidra låter tufft. Det skulle jag inte klara. Jag behöver ett separat rum att sova i, en salong för avkoppling, och ett skrymsle för arbete.

 

Är gasspisar standardlösning på segelbåtar? Är de säkra? Eller riskerar de explodera?

[toaen 510]

 

Vissa människor klarar sig på minimalt utrymme. tex Sven (Lundin) Yrvind. Tjejen jag nämnde, är ganska lång och har haft NordKoster som hemmahamn fram till i våras.

 

Själv har jag inget obehag av trånga utrymme, men är ganska lång och behöver lite yta för att trivas i längden.

 

Har jag min hemmahamn i mellersta Bohuslän, i Kungshamn närmare bestämt.

 

Har du hittat nån lämplig båt än. Du nämde Vindö &5. Plastbåt, med plastdäck klätt med teak och en ruff av mahogny. Detta ställer så småningom till problem i övergången mellan däcket och mahognysargen.

 

En stålbåt är inte fel om man tänker långsegla. speciellt inte om man tänker gå Nordvästpassagen eller på lite tuffare ställen. Sen finns det ju många problemställningar och frågetecken där också.

 

Vi kanske syns nån stans i Bohuslän

 

tommy

 

Senast ändrad av toaen | 30 juli 2007 | 18:05

[Terri 27]

toaen skrev: Har du hittat nån lämplig båt än.

 

Det är ännu så länge på drömstadiet. Jag har annat att uträtta först, och måste även få ihop mer pengar.

 

Du nämde Vindö 65. Plastbåt, med plastdäck klätt med teak och en ruff av mahogny. Detta ställer så småningom till problem i övergången mellan däcket och mahognysargen. 

 

Problem? Vindöbåtar är väl ganska gedigna? Om man lackar regelbundet skall det väl hålla ihop?

Det är det att jag är svag för trä, men jag vill inte ha jobbet med träskrov. 

 

 

En annan sak. I de böcker om världsomseglare jag har läst, står det att allt elektroniskt går sönder förr eller senare på grund av fukt. Gäller det även när man inte är ute på piskande oceanen och bara ligger i hamn? Att eftersom man bor så nära vattnet så är luften i sig själv kanske ändå tillräckligt fuktig för att förstöra elektroniken?

 

[toaen 510]

Visst är Vindöbåtarna fina och gedigna - MEN

 

En tänkare har sagt; att lägga teakdäck (på det gamla sättet) är det dyraste sättet att förstöra ett bra däck. Förutom alla skruvhål har vi ju även nåtar som släpper mm. Lägg därtill en mahognysarg monterad mot detta teakklädda plastdäck. Där kommer så småningom att krypa in fukt i övergången mellan däck och sarg, där du inte kommer åt att lacka.

 

En värdsomsegling är väl nästan mer påfrestning på båten än om den seglats runt de svenska kusterna i 30 års normala segelsemeestrar - MEN

 

Även en båt som semesterseglats i Sverige i 30 år börjar nog få problem med elanläggningen ombord. Det finns nog en och annan superpedant som kan hålla en båt i toppskick under 30 år. Men dom är inte många.
 
Jag är inte negativ - jag är bara realist.
 
Eller
 
På sig själv känner man andra

 

tommy

 

Senast ändrad av toaen | 31 juli 2007 | 15:21

[Roddarn 1]

Ett av de största problemen som vi båtägare har här i Skandinavien är kondens. Mängden kondens är ganska ansenlig här under alla årsperioder. På sommaren kan vi ha varmt på dagen men kallt på natten plus att vattnet också kyler ner skrovet som i sin tur avger kondens både i skrovet och som fortplantar sig in i båten. Hade vi en jämn temperatur under hela dygnet så hade kondensproblemet varit mindre. Då hade vi troligen sluppit mögliga  kapell, dynor och rufftak. Och elektroniken skulle hålla längre. Dvs. om vi erhåller god ventilation.

 

Kondensvattnet innehåller något mer salt ute till havs än t.ex. i en insjö med sötvatten eftersom en del av kondensen kommer från vattnet och inte enbart från luften. Sedan är det en helt annan sak om hur pass snabbt elektroniken åldras/skadas av detta, men några sådana tidsangivelser känner jag inte till. Men att elektroniken påverkas negativt av kondensfukt råder det ingen tvekan om alls.

 

Att en del apparater är sk. vattentäta har ingenting med kondensskydd att göra. Kondens skapas i apparaten ändå även om apparaten är vattentät. Mer eller mindre. Däremot skyddas den då från vattenstänk och den håller nog även saltavlagringarna borta som då inte kryper in i apparaten. Men den rena kondensen bildas ändå inne i apparaten till viss del. Med tiden gör det sitt till för elektronikens hållbarhet. Under vissa somrar är det mer kondens än andra och så är det under resten av året också.

 

 

 

 

 

Hälsningar:

Roddarn

[Terri 27]

toaen skrev: Där kommer så småningom att krypa in fukt i övergången mellan däck och sarg, där du inte kommer åt att lacka.

 

Har du sett eller hört om detta fenomen på just Vindöbåtar? Kanske det är heltäckande plast som fortsätter under trät, så att fukten inte kan tränga in i båten.

 

Intressanta saker där om fuktighet Roddarn. (Hiskelig bild i din pres för övrigt! Det kryper i kroppen! Ughh!)

Sedan om man bor året runt i båten, och hela tiden håller varmt i den, så måste det ju motverka fukten på ett bra sätt så att elektroniken håller betydligt längre.

 

 

Senast ändrad av Terri | 31 juli 2007 | 16:29

[Strega 1]

Vad gäller kondens, i min Scampi från 1979 har vi väldigt torrt och fint. Alla tidigare ägare har varit noga med att täta läckor. Även efter långa regnperioder får man leta efter ev. vatten, det kommer lite från förstagsfästet särskilt innan jag mastat på. På vintern är jag i båten kanske varannan vecka och kör då värmare eller byggfläkt en stund. Däremellan har jag helt stängt med en luftig presenning ovanpå förstås. Det lönar sig alltså att hålla riktigt tätt och torka upp ev. vatten så slipper man alla mögelproblem och båtlukt.  

 

[toaen 510]

 

Bifogad länk går till en sida där man med bilder visar ur man byter ut ett rötsadat hörn på en Vindöbåt. http://www.vindonet.com/vindo/tucanarepair.htm

 

Allt går att fixa. Det finns ett företag, Vindö Marin som är specialister på att reparera och underhålla Vindöbåtar http://www.vindomarin.com/ Men - det är inte gratis.

 

Det finns en hemsida för vindöägare http://www.vindonet.com/.

 

Vindöbåtarna är jättefina båtar.

 

Det går att läsa vad ägare av olika Vindöbåtar tycker om just sin båt; http://www.sailguide.com klicka på båtfakta, och vidare till Vindö

 

Seglade en sommar (av många) på Norska Sörlandet med min Havsfidra. Låg en natt i Kristiansand. Det måste ha varit 1997, det året den norska båten Innovation Kvaerner deltog i Whitbread. På andra sidan piren mitt emot där Innovation Kvaerner låg, låg en Vindö 50 med helt förfallet överbygge.

 

Jag var på jakt efter en större båt. En tanke som slog mig var att om man kunde få tag på en mycket dålig Vindöbåt, riva teakdäck och överbygge och bygga ett nytt överbygge med flushdäck likt Maxibåtarna. Tanken övergav mig ganska snabbt som tur var.

 

 

 

Senast ändrad av toaen | 31 juli 2007 | 19:36

[Terri 27]

toaen skrev: Bifogad länk går till en sida där man med bilder visar ur man byter ut ett rötsadat hörn på en Vindöbåt. Klicka här ... 

 

Det där ser ut som en Vindö 65 ju. Herregud vad jobbigt det ser ut. Good Grief!

 

Det är klart, att när fukt tränger ner i osynliga springor och det fryser på vinter, så kan det ju aldrig vara bra. Och teak ytbehandlar man ju heller inte av nån anledning.

 

Men jag är fäst vid Vindö. Och det känns mer ombonat med trä än med plast, iallafall på insidan.

 

Det går ju också att specialsy en regnskyddande presenning. Det kanske är till lite hjälp.

 

Så här låter diskussionen på sailguide.com:

 

 

 

Alla Hallberg-Rassy har idag teakdäck. I deras manual kan man läsa följande:

 

Ett bra sätt att hålla mögel borta från utvändig teak är att behandla det en gång per år med Boracol. Boracol är ett efterimpregneringsmedel för trä, som tar bort svamp- och mögelangrepp på trä. Effekten håller i sig minst ett år. Resultatet märks gradvis efter behandling och når full effekt efter ca två månader. Däcket skall vara så rent och torrt som möjligt före behandling. Boracolen blöts på generöst med exempelvis svamp eller pensel. Se till att använda skyddshandskar. I övrigt läs bruksanvisningen. Låt sedan Boracolen torka in i däcket. Det kan på vissa ställen bildas kristaller av torkad Boracol. Dessa sköljs bort med vatten någon dag senare, när allt är väl intorkat.  

 

  

  Postat: mån apr 03, 2006 9:34 pm    Rubrik:  

 

Du får inte svamp och mögel på teak.

Du bör göra som consensus skriver, använd såpa som har fetter som teaken gillar, skrubba alltid tvärs fiberriktningen annars får du rtt vågformat däck med tiden.

_________________

Calle  

 

 

 

Senast ändrad av Terri | 02 augusti 2007 | 13:39

[Terri 27]

Annars, om man inte är så mån om andrahandsvärdet, så får man väl helt enkelt ha båten så länge den håller ihop. Om det är heltäckande plast under trät, så blir ruttande delar på däck mest ett estetiskt problem om fukten ändå inte tar sig in i båten. Problem med läckande fönster har man fortfarande, men det gäller ju både för plast- och träbåt.

 

Senast ändrad av Terri | 01 augusti 2007 | 16:44

[toaen 510]

Det är ju inte däcket som ruttnar, det är ju av teak.
 
Det är underkanten på ruffsargen.
 
Ja undrar om man inte i någon mån är intreserad av andrahandsvärdet om man köper en båt för 6-700 000 kr.
 
Iland är man dum som svarar på inlägg. Jag vill egentligen inte gå i polemik med dig om petitesser. Jag redogjorde bara för min uppfattning. 
 
 

[Terri 27]

toaen skrev: Iland är man dum som svarar på inlägg. Jag vill egentligen inte gå i polemik med dig om petitesser.

 

Ok, nog om det. Jag är väl inte tillräckligt insatt för att helt kunna undvika att ställa onödiga frågor. Inga problem, du behöver inte svara.

 

 

Senast ändrad av Terri | 02 augusti 2007 | 13:32

[Terri 27]

 

Även om man ligger i skyddad hamn med en båt, så förmodar jag att den hela tiden rör sig eller gungar lite grann. Vänjer man sig nånsin vid det? Fungerar det att långvarigt ägna sig åt mentalt arbete som kräver stor koncentration i en sån miljö?

 

 

 

Senast ändrad av Terri | 02 augusti 2007 | 13:36

[GostaU 0]

Jag kan bara svara för mig själv, men jag brukar ha med jobb dator ut om jag ligger ute ett par veckor, o jag jobbar minst lika bra i båten (eller på en klippa i ytterskärgården) som hemma vid skrivbordet. Mina båtar är ändå rätt små o rör sig mer än vad en större båt gör, men jag tycker det går utmärkt. O desutom är utsikten o arbetmiljön oslagbar...
 
G. 

[Strega 1]

Ja, man vänjer sig ! Tänk på att en båt rör sig oftast mycket mindre i en skyddad vik än om man ligger i hamn där det ofta blir mycket svall från motorbåtar på väg ut och in.

[Terri 27]

Att ligga permanent i en skyddad vik, nära naturen, är det ideala. Kan kanske bli lite omständigt bara om man ofta behöver komma till affärer och annat. Det gäller också att ha en ordentlig förtöjning utifall att oväder skulle ta sig in där.

 

Senast ändrad av Terri | 10 augusti 2007 | 15:50

[Terri 27]

Är vindpropeller och solceller en god ide? Eller är det mest ploj för miljömedvetna teknikintresserade? Lagras energin i ett batteri, och hur mycket räcker det till i praktiken?

[Strega 1]

Har du gummibåt kan du åka och handla utan att flytta båten (beror förstås på var affären är...). Solceller är ett bra komplement, men det behövs många om man skall täcka behov av både kyl och PC. Bäst är en på stativ som går att rikta mot solen. Det finns lösa mjuka som du kan lägga ut vid stort behov....(också stor skillnad om solen lyser eller inte). Ja, det lagras upp i batterierna (för natten så att säga). Vindgenerator kräver mycket vind och väsnas en del, ger ingen arbetsro. Skaffa lysdioder som läsljus, drar nästan ingenting, men ger kallare ljus.

[Gimbal 0]

Fast solceller på vinterhalvåret, nja, det blir nog inte många kiloampere där inte.