Gå till innehåll
tisdag 17 oktober 2017

Thomas-1

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    4 777
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    11

Allt postat av Thomas-1

  1. Kemisk metall

    Tillhör också skeptikerna likt Karluno & Pseudonym ovan. Men för all del, epoxyn och limteknologin har väl utvecklats snabbt på senare tid. Till avdelningen "dåligt underarbete" hör som sagt rengöring inför limning. Men även att skapa stora fäst-ytor mellan lagningens bägge objekt. [Vid exempelvis läckor till följd av sprickbildning duger det inte bara att "klabba på" nåt tätande ovanpå. Istället slipar man ner en sådan smal sprick-fogs kraterväggar till en V-fog för att lim eller svets skall kunna fästa ordentligt på därvid förstorade ytor.] Hur bred vinkel det urslipade V:ets skänklar bör ha, tja det beror nog på detta med behövlig fäst-ytarea? Vilket i sin tur nog beror på flera andra variabler, exempelvis svets är nog starkare än lim ifall man räknar per kvadratmillimeter fästyta? Men har du bara "klabbat på" ovanpå en smal spricka, alltså utan att slipa ur en V-fog, så har du rimligen gjort ett "dåligt underarbete". Gäller f.ö. både lim som svets, men med sinsemellan olika Vfog-vinkelkrav. Där lim är svagare och därför kräver större fästytor än riktig svets!? Ser fram emot ditt ovan utlovade foto, först då blir det möjligt att säga nåt mer bestämt - kan jag fundera.
  2. NAVTEX

    Grimeton sänder numera navtex på samma frekvens 518 kHz som Jelöya enligt DENNA SAJT? (I så fall måste ju de två radiosändarna turas om att sända rent tidsmässigt enligt nåt uppgjort schema - allt för att inte störa ut varandra.) Så, den som lyssnar med riktad antenn* enbart mot Grimeton eller enbart Jeölöya kan ha oturen att missa sändningen rent tids/schemamässigt. (Uppleva detta som att Grimeton inte längre sänder ifall lyssningstillfällena råkat hamna i Jelöyas tidsfönster.) *) Samma fenomen kan förmodligen drabba normala rund-instrålande mottagarantenner om båten befinner sig i nån sorts oturlig ficka mellan Grimeton och Jelöya? Svag signal plus alternerande antenn-väderstreck kanske sammantaget upplevs som "Grimetondöd" ifall man råkar provlyssna litet "oturligt tidsmässigt" jämfört med tidsintervallerna i schemat nedan? Bara en fundering. Bildkälla: Se länkade sajten ovan. Grimeton... Jelöya...
  3. impregnera litet kapell

    Möjligen tänker du litet fel genom att envisas med att doppa/dränka, i strid med tillverkarens instruktion? [Jovisst, textilfibrerna i kapellet blir vid sådant doppande förmodligen extra genomdränkt och suger väl därmed upp maximalt med extra vaxartat vattenavstötade fett. (Tanken att detta dopp-maximerade borde ge mer långvarigt vattenavstötande effekt ligger nära till hands, för ju mer löst vax som fångats inuti de fransiga fibrerna efter att lösningsmedlet förångats - desto bättre?)] Hmm... är själv tveksam inför sådan hempulad dränkning för att uppnå "extraordinär" långtidsverkan? [Blir inte kapellväven obehagligt flottig att hantera, äts inte nyttan med just genomdränkt väv upp av extrakostnaden? (Kostnaden för extra åtgång av impregneringsmedlet - per impregneringstilfälle - är väl knappast försumbar, åtminstone inte på större kapell än dina??)] Testa gärna detta själv och återrapportera dina rön i forumtråden nedan! [Är skeptisk men måhända är din föreslagna dränkmetod (med handpumps-sprejet Imprenex Outdoor) en bra och nydanande metod för fler av oss båtägare?] (Mejla f.ö. gärna också Imprenex och fråga angående djupverkande/långvarig impregnering för sol/väderutsatta kapell, de har nog kunniga svar som du i så fall mycket gärna kan återge här i forumtråden?)
  4. Bravo 3: Glapp

    Hej! BerraS ovan är klart bättre skickad att svara på dina frågor än vad jag är! Men kanske kan jag ändå bidra till forumtråden med några länkar? Reservdelsskissen* som refereras till ovan kan t.ex. hittas på boats.net. (Där kan du bl.a. se vad de olika detaljerna kallas, exempelvis att "gimbal" är grunka nr1 i skissen.) Men reservdelsskisser är gjorda enbart för att identifiera just reservdelar, inget annat. Vill man därtill begripa funktionen så är riktiga verkstadsmanualer bra. [Där har boatinfo.no en sällan skådad ansamling på hundratusentals boksidor i sitt bibliotek. Krävs visserligen riktig dator (ej nutida mobil- eller padd-bjäfs) för att kunna läsa. Och visst kan den sajten krångla ibland, men men.] Manual nr 28 gäller Bravo 1 till Bravo 3. (Denna manual nr 28 kan du säkert också googla fram på annan mobil- och paddvänlig sajt.) "Sektion 4 transom assembly" innehåller nog matnyttig info för dig!? Länkar uppslaget med 4B-18 och 4B-19 vilket är sidan 361/362 av bokens 596 sidor, bara som exempel. *) Gärna fler klickbara källhänvisningar i samband med bilder i forumet. Kan jag gnälla. ;-)
  5. Block och talja till utombordaren

    Om jag förstår din "taggning" av ämnet rätt så har du en motorbåt och tänker använda targabågen som s.a.s. lyftkranens högsta punkt? Inget svar på din fråga men jag såg en annan "inspirationsvideo" där badstegen används som uthållande svingarm för lyftet. Stegen håller ut motorn en bit ifrån skrovet. (Det platta lyftbandet roterar sedan automatiskt också motorn till rätt fastsättningsposition efter upptagning.) Fiffigt, måste lyfta på hatten. :-) Alltid kul med smarta multipurpose-grejor, alltså saker som kan användas till olika ändamål vid olika tillfällen. [Själv har jag segelbåt och där kan kanske badstegen fällas ner vid åskväder i naturhamn och bli en del av åskskyddets jordning från mastens akterstag/pushpit - om man som jag fixat till ett överledande metallbleck mellan pushpit/mantågsfäste och själva stegen? (Inte särskilt innovativt i jämförelse men ändå.)]
  6. Fåglarna haft party på badbryggan....

    Ja återkom gärna i tråden vad det lider! :-) Min högst tillfälliga fundering om skillnaden höst/vår gällde f.ö. mer häckningstid och brygghöjd. [Alltså så att med små andungar eller gässlingar så föredras låga bryggor för att småttingarna inte kan hoppa särskilt högt. Kalman här på forumet hade viss framgång med flytande lastpallar som lockbete en bit bort från sin egen brygga. Knappast aktuellt i ditt fall men men.] Hmm... kanadagåsen? Den enda fågel som naturlagsvidrigt kan skita mer viktmässigt än den äter??
  7. Detta med en sorts bekväm handsbroms under segel där man kan fika eller fixa med annat omnämns ibland i forumet. Men utan att egentligen förklara detaljerna om hur det funkar, eller vilka segelbåtar som är lämpade. Blir förvånande lugnt ombord, båten rullar knappt nåt alls med den höga vindpressen och den låga farten gör att man inte heller kör över vågtoppar särskilt ofta. Tänker mig att denna tråd kan få ge mer detaljer genom praktiska tester ifrån oss forummedlemmar? Rodervinkel, kurs, fart etc. Går det för resten att ligga bi med enbart fock/genua, överdelen i ett twistat försegel kanske kan överta storens pådrivande funktion? Åtminstone grundprincipen för att lägga båten bi på detta sätt är busenkel, gör ett helt vanligt uppvinds krysslag men utan att föra över focken/genuan. (Styr istället på den nya kursen tills farten avtagit såpass att ofrivilligt slag undviks och lås därefter rorkulten i lämplig lävinkel enligt skissen.) Gissar tillsvidare att långkölare eller båtar med delat lateralplan klarar hög sjö bäst, detta för att de girar så trögt. Rodret fungerar snarast som ett gasreglage eftersom kursen bestäms av vindriktningen, och båtfarten blir sådan att roderverkan är tillräcklig enligt steg 3 i skissens balansakt. Man bör nog inte låta farten bli för låg, kölen kan förmodligen stalla eftersom avdriften och seglens sidopress är hög? Kanske minimum 1 knop som tumregel, åtminstone vid litet högre sjö? Skulle väl i så fall innebära att rodret bör bindas med mindre rodervinkel hos fenkölare.
  8. Oväntad offeranod?

    Gissar att detta enbart är en offeranod och inte kombinerat med vattengenomföring? Och att det inne i skrovet bara finns en elkabel ansluten till nån genomgående skruv/elledning från zinket? Kolla gärna upp hur det ser ut inuti skrovet, finns en elkabel ansluten så försök kolla vart den leder. (Gärna foton även från skrovets insida, särskilt på zinkanodens inombords-anslutning och även på min förmodade elkabel och varthän den leder.) Förmodligen är detta bara en gammal övergiven offeranod som inte längre behövs? För i trakterna runt Örnsköldsvik är väl salthalten/ korrrosionsrisken så låg att skydd med offeranoder knappast behövs i större utsträckning? [Om båten är importerad från saltare vatten så kanske en tidigare "nordbo-ägare" bara glömde bort offeranoden. Inte nödvändigtvis fel korrosionsmässigt, men behövs inte anoden så bör den avlägsnas och skrovhålet istället plastas tätt! (Bara av skälet att alla skrovgenomföringar är potentiella framtida läckagerisker så bör man ju alltid plasta igen alla onödiga gamla skrovhål !).] Bildgooglade "hull disc shaped zinc anodes" och snarlika skrov-offeranoder som din existerar som synes i sökträffarna.
  9. Fåglarna haft party på badbryggan....

    Förstår gott att du har svårt att se nåt humoristiskt med tanke på skadorna. Och att du nog struntar i vilka pippifåglar som är skyldiga. Men ändå; att förstå varför och vilken art som partajat kanske kan förhindra att det upprepas? Änder är nog misstänkta på våren men nu är det ju höst. Körsbärsätande kråkfåglar a la´ Bjorns_ snipa ovan har jag också haft erfarenhet av här på västkusten. [Men de partajar knappast så jäkla skitigt? Landar kanske klumpigt på segelbåtars plastiga windex-pilar så de bryts - kanske särskilt klumpigt om körsbären hunnit jäsa litet? Spatserar sedan runt och drar med näbben nyfiket ut åtkomliga saker ur öppna sidofack som de har för vana. Bajsar under tiden ut litet karakteristiska körsbärskärnor men knappast mer än så?] Nä, nån sorts tunga sjöfåglar eftersom helt vattennära (båtbad-) bryggor tycks ha föredragits? Knepigt, filurar i termer av nåt höstligt flyttfågelstreck där hela gänget av en slump råkat landa vid just din båt?? Tja, bara en fundering.
  10. byte av roder tätning

    Jag hade nog - efter att skruven lossats - försiktigt bonkat in nån stålkil i springan enligt bilden nedan. Och när isär-pressen på så sätt ökats litet, därefter sprejat 5-56 och låtit detta verka nåt dygn eller så. [Ta nu inte en en smal skruvmejsel som kil, utan hellre nåt brett, kanske typ eggen hos en kniv med extra tjockt blad? Kilen bör inte vara för tung, utan kunna sitta kvar själv efter ibonkandet, alltså så 5-56:et får gotta sig länge i det isärkilade minimala glappet runt axeln.] Kloavdragare a´ la Makro är ju ingen dum idé annars. Akta, gulmetaller som mässing är hårda men rätt sprickbenägna har jag märkt. Försiktighet med isärkilandet anbefalles alltså! Hehe, möjligen släpper den helt snällt så att forumtrådens tips om våld inte ens behövs? Du har ju tydligen inte försökt ännu?
  11. impregnera litet kapell

    Hej! Nja, finns olika sorts Imprenex. Den som heter "outdoor" brukar användas för kapell, stinker rätt kraftigt så torkning i tvättstugan låter tveksamt. Den har spraypump till enlitersflaskan vilket funkar bra. Provade f.ö. denna även på en jacka, funkade bra men man stinker fotogen i en vecka ungefär. För kläder finns varianterna "allround" och "wash in". Har inte testat dessa.
  12. Rullfock

    Gillar Thallathas påpekande strax ovan om att man kan få skrämselhicka inför alla handledningar och att inte komplicera saker mer än nödvändigt. (Ger ändå några smärre tips nedan, missar du dem så händer alltså inget allvarligt alls.) Ett tips kan vara att sätta små svampar i sidostagens infästning i däck, de s.k. röstjärnen*. Lätt att de dyra vantskruvarna kröks annars, se skiss och detaljer i DENNA MG-FORUM-LÄNK. Ytterligare tips kan vara att mäta avståndet mellan skruvarna inuti vantskruven innan avmastning och anteckna dessa i loggboken. Då blir påmastningen nästa säsong lättare för samma mått kan användas. Mer tips; sätt inte av misstag vissa av vantskruvarna "upp o ner", blir lättare att justera om t.ex. alla vajrar kortas då vantskruvens mittpart skruvas medurs. Ps. Berätta gärna för oss nyfikna hur det hela avlöpte senare i denna forumtråd. Alltid kul med feedback från verkligheten. ;-) *) Just den typen av röstjärn är det i alla fall på A23 och förmodligen också på din A27:a.
  13. Rullfock

    Rigga för all del på och testsegla litet! Om inte annat för att kunna segla ifall motorn pajar och få litet erfarenhet! :-) Amigon har som sagt partialrigg, förstaget sitter alltså infäst inte vid masttoppen utan en bit ner längs masten. Detta anses i vanliga fall som en finess för att det då går att krumma masten (trimma storseglets buk etc.) men på Amigon vete katten?* Kanske har du en dyr Furlex, men troligare ett annat fabrikat. Det går vad jag begriper inte att fördärva en rullmekanism genom att grund-anspänna förstaget för hårt! Däremot kan man kanske i efterhand klanta sig vid segelsättning - men bara ifall man har häckstagssträckare? Tror inte det alls är aktuellt på amigons rigg, men så här... [Bilden saxad ur Furlex manual men själva principen med snedbelastade lager gäller nog alla fabrikat. Förstaget - och inte fall/förlik - skall ta upp de stora krafterna hos den stående riggen.] *) Har själv en 23:an sen drygt 30 år tillbaka. Bara antalet år säger väl att jag gillar båten men den är av åldrig konstruktion och har sina brister. Bland annat hade nog Arne Arksund dålig koll på sidostagens och undervantens position i däcksinfästningen, åtminstone så är de oftast förväxlade sinsemellan? Kontentan är att jag likt merparten av A23-ägare seglat med dåligt anspänd rigg, de senaste 20 åren också med en furlex 100S. Hur det är på storasystern A27 vet jag inte. Mitt råd: Spänn riggen så mycket det går utan att masten kroknar och hissa sen seglen bara. Går nog bra för dig också!
  14. Fått diagnosen "rasad motor" - vad nu?

    Välkommen till forumet! Du skriver att "vi" är noviser och att citat "Vi kommer aldrig fixa den själva. Tid, intresse och utrymme för att göra så saknas helt enkelt." Tänker att denna gamla båt möjligen kan passa som renoveringsobjekt för nån gammal rik motorkunning nörd? (Typ någon svårhittad person som gillar att renovera just den båtmodellen av nostalgiska skäl.) Tänker också att den inte passar för noviser- bortsett det hyggliga inköpspriset. (Anar att "vi" här innebär ungdomar med låg studentbudget, men också att intresset och tidsmöjligheten för fix&don på båten är närmast noll?) Mitt råd får tyvärr tills vidare bli... Gör er av med båten på nåt anständigt och lagligt sätt. Byt gärna marina/båtklubb också. (Jag menar att två inbrott/stölder under vintersäsong är minst ett för mycket, här i GBG kanske medeltalet ligger på typ 0,2 per säsong?) Segelbåts-propaganda, men men... Har du och dina kompisar förresten tänkt på en sak, små segelbåtar är billigt prisvärda just nu? (En "daycruiser-segelbåt" behöver knappast nån motor alls, man glider ut till nån näraliggande kobbe och lägger till. Kanske grillar nåt och bara trivs. Finns ingen vind i skymningen kanske man kan vicka med nån åra i aktern bara.) Man kan ha mycket skoj med segel också. Eller rent av med en enkel kanot för den delen!?
  15. Höjd från mark Winga 29

    Hej. I fören tycks det bli 180+160= 340 cm. I aktern 145+160= 305 cm. Om skissen nedan stämmer så blir det väl som du säger lämpligast att montera bort pulpiten fram. Men vad skall båtkölen stå på? Knappast direkt på det hala lastbilsflaket, men några centimetertunna tvärbrädor kanske duger. Hur stöttas sen båten i sidled, den tenderar ju att ramla omkull på sin enda klumpfot? Maxmåttet höjd 310 cm verkar snävt tilltaget även om pulpit tas bort? Skulle därför kontaktat transportören för att precisera villkoren! Kanske också mejlat bilden ovan, aldrig fel med ett foto?
  16. Tjuvström när båten inte används?

    Jo, tänker likadant som serviceverkstaden tror har inträffat, att föregående ägare vid något tillfälle drog ut tändningsnyckeln med tändningsläge påslaget!? [Ingen batteridriven tändspole på utbordare, men förmodligen är andra elgrunkor aktiverade som råkade vara påslagna i "nyckelläge tändning" skyldiga för batteriets urladdning? (I övrigt enkelt elsystem hos TS, inga länspumpar eller solpaneler? Eventuell bilstereo-anläggnings minne drar knappast hela 55 mA??)] Vad är för resten fel med att bryta batterikabelns förbindelse, förutom viss bökighet och att man kan glömma då man lämnar båten i hemmahamnen? Finns utmärkta huvudströmbrytare och även lättlossade snabb-batteripolskor om man vill försäkra sig om att batteriet är totalsäkert bortkopplat. (Jag rekommenderar huvudbrytare likt många andra skribenter här på forumet, men men. För- och nack-delar med allt.) Vete katten, men jag tror att du bör glömma dina uppmätta 0,055 Ampere. Påverkar knappast ett normalt båtbatteri märkbart vid normal fritidsbåts-användning kan tyckas?
  17. Ingen bild på båten

    Bra fråga - som man brukar säga när man inte vet svaret. Efter det senaste bytet av forumets tekniska "plattform" så tycks medlemmarnas s.k. sjöbodar ha hamnat i bakvattnet!? [Istället tycks något som heter "profil" hamnat i förgrunden, säkert modernt med t.ex. "månadens mest gillade" och annat FB-trams. Men totalt ointressant för min del. Den gamla Sjöboden gav snabbt de faktauppgifter kring frågeställarens båt som underlättar bra och relevant svar.] Medlems-sjöbodar finns fortfarande kvar men är inte längre möjliga att uppdatera? (Hittade f.ö. din sjöbod - oinloggad - först genom att googla "gundj sjöbod site:maringuiden.se".) Nå, antar att du har försökt få in bilder i din presentation här?... Testade detta själv i min egen sjöbod/profil. Som synes finns min text om en av mina båtar i bilden. Så rimligen borde en bild inlagd här illustrera just den båten. Men icke! Försvann i cyberrymden? Valde alltså som test in en bild enligt instruktionen, brukar funka i inlägg men tydligen inte sjöboden... Någon annan som kan lyckas? Anmäler felet för tekn.admin Stavhammar! (Han brukar gilla ifall man beskriver vilken utrustning man har! Själv har jag windows 10 och webbläsare Firefox.)
  18. Finns nog flera saker under instrumentbrädan som kan krångla. Framgår inte vad du har för motormodell men tydligen "dubbla VP 4,7-liters" enligt din sjöbod? Hittade en informativ sajt angående felsökning av liknande fel hos ett par tamd61a. (Finns även ett elschema i länken som man kan fördjupa sig i om motormodellen råkar stämma.) Oj, sen edit: Först nu ser jag att hela tråden ju är taggad "61A" så djupdykning i schemat är knappast fel. Ps. till Nikitalord: man kan inloggad dölja inlägg som man ångrar. Bara att motivera med felpost, feltänk eller vad sjutton som helst. Då försvinner inlägget spårlöst, även i trådens "talarlista". Tror att den funktionen fungerar mer än 2 timmar efter postandet? (Om du läser detta kan du ju testa, alltid bra att försöka begripa den nya forumplattformens egenheter. : )
  19. Björlanda Kile lite från ovan

    Nästan rätt, tydligen 2400 båtplatser enligt GREFAB själva. Många båtar blir det.
  20. Vad kan ha hänt??

    Håller med ovanstående svarare, typiskt hopklibbat/bränt relä! .-) Startreläers "kontaktklibb" kan för övrigt knappast fixas, utan reläet måste ovillkorligen bytas. (Att öppna kåpan på reläet och hempyssel-fixa/fila/putsa kontaktsspetsarna kanske kan funka några starter men är sedan dömt att misslyckas.) MB10A är ju en gammal motorklassiker ursprungligen tänkt för att handvevas tills den startar. Finns alltså ingen startkuggkrans längs svänghjulets periferi likt en modern startmotor. Startmotorn har istället REMDRIFT och fungerar då även som halvtaskig generator för batteriet. Arrangemanget med REMDRIFT kallas "startgenerator" eller "dynastart" om du gogglar. Att startmotorn ständigt måste "snurra med" (remdriften) - utan att dess axel kan bortkopplas - gör att den tvingas upp i höga varvtal då motorn startats och fullgasas. Detta dilemma hos startgeneratorn/dynastarten innebär att dess remskive-utväxling måste hållas inom en mycket snäv ram, å ena sidan tillräcklig hög utväxling för undvikande av segstart och å andra sidan risk för övervarvning vid fullgas vid för låg utväxling. Detta med "segdragning" p.g.a. remdriftens snäva varvtals-ram - leder i sin tur till andra elektriska problem som ATT STARTRELÄETS KONTAKTER LÄTT KLIBBAR/SMIDS IHOP vid glödgad överhettning.] Nå sammantaget, så här skulle jag själv tänkt i TS läge?... 1. Låt aldrig aldrig aldrig en startmotor "segdra" länge. Släpp alltid alltid alltid startnyckeln inom typ tio sekunder ifall startmotorn verkar gå trögare än normalt!! (Detta för att ampere-styrkan skenar okontrollerat högt ifall startmotorn kärvar* vilket kan bränna elmotorns lindningar såväl som reläets kontaktspetsar) Således ofta ett dyrt misstag att "hänga för länge på startnyckeln" när motorn trögar. 2. Skulle nog i ditt fall bytt startreläet som sagt, men även försökt (kortvarigt!) at testa startmotorns/dynans kraft! Med brända inre kopparlindningar kan nog en elmotor bli svag - eller stark men opålitlig? (Går ju an att kortvarigt direktkoppla dess kontakter till ett välladdat 12V- batteri , inga reläer eller annat elektriskt emellan, och då iaktta hur motorn uppför sig. Närmare bestämt ifall den tycks orka lika mycket som förut.) 3. Tja, själv har jag haft motsvarande problem många gånger på min f.d. 6-hästars albin O11a i segelbåten. (Har genom åren testat olika relävarianter, även högströms-brytare, men i efterklokhetens namn alltid landat i slutsatserna ovan.) *) Kallas ibland "Istall", där I:et avser strömstyrkan i ampere och prefixet "stall" avser fastnad elmotor. Ifall en elmotor hejdas rent mekaniskt så blir strömstyrkan förödande stor, kanske 1000% av en normalt rörlig. (Reläkontakter och motorlindningar upphettas då snabbt, strömstyrkan blir i en likströmsmotor främst begränsad av resistansen i släpkol och motorlindningarna, ingen normalt strömbegränsande/ ohm-höjande "motgenerering" kan ju ske med "stallad" motoraxel.
  21. Byta ut Volvo Penta AQ151 mot mekaniskt insprut?

    Hmm... nånting fel med accelerations-pumpningen? Har efter litet googling förstått att dessa Solexförgasare kräver en särskild startrutin där man i brist på choke istället flödar in en extra dos bensin? (Alltså så att inför kallstarter bör man pressa fram gasreglaget till maxläget ett kort ögonblick vilket då normalt skall ge en extra pumpdos bensin, se filmsnutten HÄR.) TS Tumlehed är nog välbekant med denna rutin sedan tidigare år? Förmodar även att detta är välkänd rutin bland er AQ151-ägare, dessutom noga beskrivet i bruksanvisningen? Men... måhända har nåt hänt med gasreglagets förmåga att mekaniskt pumpdosera jämfört med tidigare år?? Bara en fundering. Ps. Börjar faktiskt så smått att gilla Solex gamla kallstartsmetod, "pump-skvättande" istället för chokens extrasug via munstyckena är nog inte helt fel!? (Kräver rimligen mer påpasslig aktivitet ifrån kunnig båtförare jämfört med traditionell choke* under tiden som motorn långsamt värms, men men?) *) Choke=att kväva. Stryps luftinsuget så ökar tryckskillnaden/suget genom bensin-munstyckena med påföljd att mer bränsle "förgasas", med andra ord fetare bränsle-gas. Extrafet bränsle-gas är nödvändig vid kallstarter eftersom en `förgasare´ knappast gör skäl för namnet. Blir bara en finfördelad sprej typ blomspruta, alltså inte en riktig gas utan snarare en aerosol med små vätskedroppar. (Den slutliga förgasningen sker sedan av värmen hos en varm motor då insugsgasen passerar det avgasupphettade grenröret, detta med förgasning av små aerosoldroppar är energikrävande och är såvitt jag begriper grundorsaken till att kallstarts-anordningar alls behövs.)
  22. Byta ut Volvo Penta AQ151 mot mekaniskt insprut?

    Välkommen till forumet! Verkar drastiskt att byta ut hela motorn bara för detta med startproblemen, den går ju helt okej varm!? Låter som nåt enkelt fel om du ursäktar? Att hitta felet kan nog vara knepigt men men. Beskriv gärna vilka felsökningsåtgärder som redan testats.
  23. Volvo penta tilt display

    Vad menar du mer exakt med "har slutat att fungera"? Gissar att du menar att varken sifferdisplayen eller de vinkel-indikerande lysdioderna funkar, kort sagt att instrumentet verkar totaldött? (Nyfiken för det kan finnas lätt avhjälpta felorsaker ibland.) Pentas indikatordisplay är åldriga och numera svåra att hitta, finns nog inga nya originaldisplayer kvar längre. (Eller ens "nya OMC", alltså eftermarknads nyproduktion p.g.a. marknadsmässig usel efterfrågan?) [Men om så vore så är de nog ändå svindyra, vi snackar ju Pentamotorer (visserligen i TS fall en Indamar-motor, men men). Volvo Penta är ju rättmätigt kända för god kvalitet, men knappast för att hålla låga reservdelspriser eller lång reservdelshållning.] Tja, mina tips får bli.... 1. Definiera din fråga exaktare här i forumet, vilka delar av displayens lys- eller LED-dioder har lagt av? [Fiskar här efter tänkbara lagningsförsök inuti instrumentet, typ ge nån god vän med nördiga elektronik-resurser uppdraget att testa/ försöka laga. Möjligen därefter fälla den slutgiltiga dödsdomen. :-)] 2. Välkommen till "retro-världen", finns många som försöker hålla liv i allehanda gamla saker. [Ofta då med tidstrogen design/utseende för ögat i fokus, inte alltid med god teknisk funktion. I retro-världen skall allt vara och fungera precis som förr. (Nästan oavsett kostnad för att "få till" det rätta motordunket, rätta tidstroga displayintrycket o.s.v. som skall imponera vid olika träbåtsutställningar. Inget fel med det, men behövs instrumentet i fråga när det kommer till kritan??) ...] 2a. Skit i det estetiska, Alicia1!? Acceptera att instrumentet kan ha dött åldersdöden men egentligen inte behövs? (Ingen kommer ändå att imponeras av ett "digitalt original-instrument fornfynd" ombord på en en täckt "motorplastbalja" anno industriåldern!? Tänk mer på båtens funktion och vad som krävs för manövreringen??) 2b. Hmm... förmodligen behöver du svårgoogla djupare "inom retro-sfären", alltså hitta t.ex. enstaka ebay-erbjudande av begagnade pryttlar? (Hitta begagnade displayer, pris-bedöma och där efter skickligt inkoppla??) 3. Tänker alltså att ett slocknat visarintrument angående drevets fällvinkel inte är fundamentalt viktig? Varför inte fortsätta att "köra drevvinkeln på känn"? (Själv har jag segelbåt, fattar alltså nada självupplevt, men efter googling framstår "på känn" som en vanlig lösning för att runda problemet med ohemula reservdelspriser?) Bra o ha länkar?... Elschema i olika generations-varianter för bl.a. 290-drev finns på sajten boatinfo.no. Slänger även med en svenskspråkig PDF.
  24. Vad hände med Forgus31?

    Märker att jag har/hade en ganska stor kunskapslucka vad gäller detta med räddning. Tänkte mig naivt att ambulanspersonal ingår i det som kallas "blåljuspersonal", men förstår nu bättre skillnaden mellan ambulans- och räddningstjänst. Tipstack :-). Lätt att göra denna misstolkning; för ambulanser blinkar ju blått - likt riktig "blåljuspersonal" - där de skär fram genom vägtrafiken i hög hastighet. Och får förhoppningsvis får fri väg före alla trafikanter. Själv är jag "mer än beredd" att respektera alla blåljus-larm, kastar mig ur vägen och styr hellre upp i närmaste blomsterrabatt än att hindra framfarten. Allt för att lämna fri väg då blåljuset signalerar nödsituation. (Möjligen jag är en dinosaurie med sådant gammeltänk? Ett mer modernt girighets-tänk erbjuder ju möjligheten att hindra/tvärsparkera/klantstanna, därefter mobilfota kalabaliken och sälja fotot till närmaste sensationshungriga tidningsblaska?) Känns ändock en smula snopet ifall ambulansen - med förmodligen välutbildad personal - efter blåljuskörning måste tvärstanna vid bryggkanten? Varför ha så bråttom och sedan hejdas av en så löjlig sak som ett halvmeterssprång från bryggan till en välförtöjd båt? Kan jag och förmodligen TS Forgus fortfarande tycka?? Är det i själva verket så... vid en akut medicinsk situation - typ stroke... att man genast måste larma 112 (eller vhf-anropa) och SPECIFIKT ange behovet "sjöräddning" TROTS ATT MAN LIGGER VÄLFÖRTÖJD VID BRYGGAN? (Glöm i så fall att ringa till sjukvårds-upplysning vid tecken på stroke/förlamning, glöm även taffliga svar från larmcentralen 112 om att "ambulans-är-på-väg" eftersom ambulanspersonal (på goda grunder?) ändå tycks maktlösa vid bryggkanter? Tja, i dagens läge så kan tydligen egna kännedomen om larmrutiner vara extra värdefullt - mer än någonsin - om man skulle råka hamna hjälplös och livshotande i sin välförtöjda fritidsbåt!? Hmm, obs ironi... Kanske måste man trots förlamning försöka sluddra fram klassiska sjönöds-anrop för att bli tagen på allvar numera? Kanske "Mayday mayday, I am dying onboard my ship right now! Please help me! Position coordianates 11 point x degress E, 59 point y degress N. Half a meter from bridge z in harbour... bla bla. Förmodligen hinner SSRS först och flyttar då mig som nödställd den avgörande halvmetern upp på bryggan? Och ambulanspersonalen slipper stå som handfallna fån??
  25. Vad hände med Forgus31?

    Misstror inte alls ambulanspersonalens goda vilja trots att det kanske kan verka så här av deras vägran att lämna bryggan? (Låt vara nya tider med hot mot blåljuspersonal, rimliga fackliga trygghetskrav versus "ökade effektivitetskrav=låg bemanning", och sist men inte minst fyrkantiga lagparagrafer.) Att hantera skadade människor har nog särskilda paragrafer, alltså manifesterade endast uti ambulanspersonals handböcker? Har en helt egen alternativ teori, de vägrade gå ombord för att DE ENLIGT INSTRUKTION MÅSTE BÄRA DIG FASTSPÄND PÅ BÅR? Kan i så fall se viss logik i detta, främst hur vingligt livsfarlig en sådan bårtransport upp till bryggan kan bli (särskilt om segelbåten antas ligga tryggt förtöjd med nosen emot bryggan och förstaget måste rundas?) Bara en tanke, vem tar ansvaret ifall båten vinglar till och bårbärarna tvingas släppa dig fastspänd över bord?? Ps. Forgus hjärtligt välkommen tillbaks i forumet ! (Själv tänkte jag att forumets alias "forgus31" frånvaro i forumet kunde förklaras i att han förlorat sig i nytänk som eldrivna båtar, eldrivet "snart sagt allting". Men att han kort sagt tröttnat på att ständigt upprepa sina många och väl anpassade forumsvar inför varje ny generation av förhoppningsfulla båtägare. Men förklaringen var tyvärr en "stroke".) Förresten, hur gick det på båtmässan i GBG senast? Tror att du hade ett litet finger med i det spektaklet för att introducera båt-eldrift på bredare skala? Krya på dig snart! Du behövs i forumet. /Thomas
×