Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

Thomas-1

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    5 386
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    4

Allt postat av Thomas-1

  1. Vore i så fall bäst att flytta tilt-givarens ´position för övre tiltläget´ rent mekaniskt, kan jag fundera. [Men eftersom dagens motorer har så många ´sensorer hit&dit´ - som ju övervakas av ombord-mikroprocessorer - så blir nästan alla sådana egen-experiment dömda att misslyckas. (Och om motorn är så ny som du säger så gäller väl dessutom tillverkarens garanti bara förutsatt att serviceintervallerna skötts ordentligt, inga egna experiment utförts, etcetera?)] Min slutsats får bli: Glöm egna experiment med eventuellt ny lägre ´övre tiltposition´ genom egna mekaniska bus-ingrepp typ flyttande av befintliga sensorer. Som Bosse (tipstack) säger ovan... Nu vet jag inte hur ditt lås ser ut men, jag vände på mitt lås så att jag fick "klumpen" på utsidan akterspegeln. Visserligen lite svårare att nå om båten ligger i vatten, men o andra sidan betydligt lättare om båten är på land. På sätt undvek jag konfliktsituationen med styrningen.
  2. Ser den inte lite klen ut, särskilt vid gula pilen enligt bilden nedan? Mobilkamerors perpektiv ljuger mer än gärna, men men. Tror du har en compis 28 efter dina tidigare inlägg, här sailguides presentation av den båttypen. Går det att säga något klokt om rorkultens dimensioner säkerhetsmässigt? Själv har jag en snarlik rorkult av teak och den kan knaka betänkligt då man i medvind länsar undan höga akterliga vågor. (Man måste då hålla en skapligt stabil kurs trots att vågorna försöker vräka båten ur kurs så belastningen på rorkulten blir gärna hög.) Har dessutom relingslister i teak och har lagt märke till hur tunna dessa blivit med åren, många vårars entusiastiska sandpapprande tycks ha tärt ganska rejält på träets dimension. Månne din rorkult råkat ut för liknande? Bara en misstanke, men kanske vore det klokt att kolla dimensionerna och eventuellt satsa på att tälja till en helt ny ospräckt rorkult? Hmm... vore nog bra om du anger kultens måttuppgifter, typ träpinnens totallängd och höjd/bredd längsmed. Kanske särskilt vid gula pilen?
  3. Bra fråga! Ser du några markeringar längs svänghjulets kant och motorblock som skulle kunna tolkas som vinkelgrads-markeringar? (Sådana "moderniteter" finns numera, meningen är att man kan använda stroboskop för få exakt förtändningsinställning.) Men du har inte ens nån verkstadsuppgift på antal grader, jag hittar tyvärr inte heller nån. Däremot finns en läsbar verkstadshandbok för Volvo Pentas 14-hästare, se saxade uppgifter om den i bilden nedan. Den motorn har heller inga gradangivelser utan istället uppgiften 3.0-3.20 mm vid WOT (fullgasläget Wide Open Throttle). Tanken är nog att man tar ur tändstift och mäter kolvläget med mätsticka genom hålet, dock klart klumpig metod jämfört med gradskala/stroboskop! Själv hade jag i ditt läge satsat på att rita/stansa/fixa sådan gradmarkering längs svänghjulskanten samt kanske köpt/lånat ett stroboskop. För med stroboskop/vinkelgrads-metoden blir inställningen lätt utförd och exakt, och det behövs eftersom brytarspetsar slits och förnyade justeringar behövs ganska ofta. Jobbigt att fixa gradskala men det har du igen i längden, kan jag tycka. Fast egentligen behöver du nog inget stroboskop, du kan istället ohm-mäta brytarspetsarnas öppningsläge för att fastställa gnistläget. Detta gäller både ifall du använder metoden ´mätsticka i tändstiftshål´ eller lyxigt stroboskop. Du kopplar i så fall en ohm-mätare* eller lampa på brytarspetsarnas kontakter och vickar svänghjulet fram&åter för att säkerställa läget när öppning/gnista sker. Det bästa förtändningsläget bör nog uppmätas vid fullvarv/WOT p.g.a. bränslesnålhet och maximal motorstyrka. Men om du vid tomgång** märker att motorn sotar överdrivet så kan du höja (tidigarelägga förtändögonblicket) något lite och omvänt; om du märker att tomgången är ostadigt nervös så kan du sänka den. Hoppas någon blev något klokare av detta mitt trassliga inlägg? *)fotnot: Koppla gärna bort brytarkontaktens kablar, annars får du bara ohm-skillnad noll till typ 2 ohm. En lampa lyser alltså bara litet svagare när brytaren är öppen ifall kablaget inte bortkopplas vid mätning. (Ganska okej dock, vid vickandet syns skillnaden tydligt.) Om du använder digital ohmmeter vid vickandet så tänk på att använda dess ´pipljudsläge´ för multimeterns display-läge är alldeles för långsamt. (Då är det nog också extra lämpligt att koppla bort kablaget, pipljudsläget är bara avsett kontakt/avbrottsmätning typ ja/nej.) **)fotnot: men då bör mekaniken för tändplatte-vridningen funka bra i enlighet med Guestssons inlägg ovan. Bildkällor: boatinfo.no/lib (obs, tidtypiskt exempel och inte TS motor) och grafräknare.
  4. Hmm... du glömde visst att skriva årtalet för den tidningsartikeln!? Först och främst så tycks ju alla i besättningen ha räddats så tidningsskriverierna blir dämpade bara av den anledningen. Och kanske var det ingen storm som orsakade lastfartygets Sivals förlisning, även kulingvindar kan ju driva eventuellt manöverodugliga fartyg på grund? Själv fastnade jag för detta med "Säve depå" i artikeln. Där fanns ju vad som i ´götebosk folkmun´ kallas bananhelikoptrar. Rejält stora bananer med dubbla lyftrotorer, här en bloggsida. Kanske en framkomlig sökväg? Tidningars digitala arkiv är numera tyvärr bara sökbara för prenumeranter, men fartyget var danskt så jag antar att sökning i danska tidningsarkiv kan ge mer detaljer!? Ps. Helikoptrars anropsbeteckning är ofta "Yngve" samt siffror. Mycket välfunnet kan jag fundera, Yngve står för boktaven Y, och helikopterns tre rotorblad bildar ju ett Y sett uppifrån. Perfekt ikon för helikopter på exempelvis kartor? D.s.
  5. Ett Mecka för varje mek-intressad, då särskilt fritidsbåtfolk som är intressade av historiken bakom motorutveckling. (Fattar inte hur jag som västkustbo kunnat segla förbi i alla år, förmodligen har museet - som stod klart redan 2005 - redan stängts*? Måste gått ´under radarn´ här på Maringuiden?) https://www.vastsverige.com/skafto/artiklar/hakan-berntsson/ Tack Håkan för att ha skapat ett såpass unikt och som det verkar välordnat museum! Måste besöka. 😋 fotnot *) Men nej, video-intervjuerna med Håkan Berntsson i länken ovan verkar ju vara gjorda så sent som 2018 ? Där sägs också lovande nog att museet är öppet när intresse finns.
  6. Oj, gummi-impellern verkar ha slitits sönder rent överjäkligt rejält! 😯 Tyvärr kan gummibitar från trasiga impellrar stoppa kylvattnets flödesväg - då naturligtvis vid tillfällen då motorkraften behövs som bäst, detta enligt LAD (Lagen om Alltings Djävlighet). Så för att återställa tillit/trygghet att motorn är pålitlig ´när den behövs som bäst´ är det lämpligt att rensa kylkanalerna. För att vara säker på att ingen resterande bit av impellern fortfarande finns i kylkanalerna så finns trixet att försöka pussla ihop den alltefter nya bitar hittas. För först när alla pusselbitar återfunnits så kan man vara säker på att inga potentiellt katastrofbringande smulor kan blockera flödet. Kort sagt återställa den tillit/trygghet som en pålitlig motor innebär. Kanske vi här på forumet kan vara behjälpliga i den smuljakten, ha tips angående AD41:ans kylkanaler och hur man bekvämast rensar? Även ha teorier hur fasicken impellern söndrats så fullständigt?? Bildkälla fig 2 .
  7. Nja, den vertikala drivaxelns drevkuggar ligger väl permanent sammankopplade med både fram- och back-kuggarna. Så det är knappast själva kuggtänderna som kan skrapa/rassla? Här en bra youtube-video där en typisk ´clutch dog-mekanism´ förklaras. Angående Gelis tips om feljusterad eller defekt växelvajer så hittade jag en sajt där saken utreds. Tror jag i alla fall? ... Sajten har tips om flera specialverktyg för växeljustering så man kan misstänka att just OMC-drev är extra problematiska? Kanske finner du själv - eller någon annan här på forumet - något matnyttigt i den sajten? Boatinfo.no/lib har en verkstadshandbok där kapitel 12 handlar om olika cobradrev - länkar härmed kapitlets innehållsförteckning.
  8. Hmm... Fick - som synes i bilden nedan - inte LonelyBirds länkade användarmanual att funka? 😣 Kanske denna länk visar samma manual och kan ses av fler?
  9. Kanske sliten klokoppling? Inte för att jag av filmen kan avgöra om du ens har en sådan, men men. Det som kan hända med en sådan är att axlarna inte centrerar ordentligt då det stjärnformade gummit är mycket slitet (röd respektive grön centerlinje i bilden nedan). Resultatet av sådan dåligt uppstyrd centrering blir nog gärna att axlarna tvingas att styra upp sig själva vid rotation på ett smått våldsamt sätt. Vid höga varvtal sker dessa självjusteringar så frekvent att axlarna inte riktigt hinner hamna ocentrerat och våldsamheten minskar därmed. Att det även på låga varvtal verkar litet slumpmässigt när ´våldscentreringen´ sker kan möjligen förklaras med att klorna studsar i gummit samt av gravitationen?? (Detta med gravitationen eftersom axlarna i en glappig koppling ju alltid strävar neråt längs lodlinjen som allting annat.) Bara min fundering/teori . Hur man på enklaste sätt kollar upp om denna min teori stämmer vete katten. (Ofta kan man lyssna sig fram med en slang till örat - typ primitivt stetoskop - men om ´patienten´ är en vilt snurrande propelleraxel så funkar väl inte det trixet?) Edit tillägg: Klokoppling på propelleraxel kan användas för att göra motordemontage superenkelt, bara att dra loss motorn föröver utan bruk av minsta verktyg alls.
  10. Skulle först kollat tändstiftens utseende som diagnosverktyg, är det kanske bara en av de tre cylindrarna som krånglar? (Intressant att veta vilken i så fall för man kan kanske skifta runt vissa delar för att se om felet flyttar sig.) Test: Tändstift sotar fort och blir därmed snabbt svarta vid hamnputtrande så kör motorn på normalt marschvarv och tvärtstoppa (du får väl kasta ankar men men). Skruva sedan ur tändstiften ett efter ett och titta på deras utseende, de bör ha ungefär samma litet vita sotfria utseende sinsemellan om allt är normalt. (Fota gärna stiften och lägg upp fotona i forumtråden, helst i cylinder-nummerordning.) Finns massor av slutsatser att dra med hjälp av detta enkelt utförda test, man tittar ju i princip in cylindrarnas ´flammande h-vete´.) Finns gratis läsbara verkstadsmanualer hos boatinfo/lib, kräver dock PC. (Fungerar bra men det finns ett litet zoom-aber finns enlig fig 3 nedan.) Din motor är såpass gammal att ´nymodigheten´ CDI-tändning ofta fick problem, men då för att halvledarna (dioder i början, senare effekttransistor) brändes sönder. Alltså fick hela cdi:n bytas till rejäl kostnad. Men cdi-fel fel tror jag ändå inte riktigt på i ditt fall, de felen var av karaktären ´allt eller inget, utan återvändo´ och inte som du beskriver "vandrar på varvet". Men visst, tändsystemet kan krångla på många andra sätt. Bildkälla: verkstadshandbok boatinfo.no/lib. fig 1 fig 2
  11. Ovanlig frågeställning, en helt obegagnad 4-hästars utbordare fortfarande i originalförpackning. Visste inte ens att sådana objekt fortfarande finns, gissar f.ö. att det är en tvåtaktare. [För på tidigt 80-tal fanns väl knappast så små 4-taktare, vi kan nog utgå från att 2-takt gäller? De minsta utombordsmotorerna typ 4-hästare är nog ofta enkelt utförda. Tillverkarens fokus läggs på saker som lågt kund-inköpspris/ enkel konstruktion/ låg vikt för bästa bärbarhet etc. Och då är tvåtakt klart bättre, kolven driver ju på båtframfarten dubbelt så ofta jämfört med fyrtakt, så vid givet RPM/varvtal dubblas i princip ´motor/vikt-effektiviten´. Dessutom behövs inget komlicerat ventilsystem styrt av kamaxel. Men förgasar-tvåtaktarens bränsleeffektivitet är erkänt usel, runt 30% av den giftiga bensinen spills via avgaserna direkt i sjön. Ofta på känsliga grunda vatten där fisk/annat reproducerar sig. Denna miljömässiga nackdel har därför lett till att fler motortillverkare alltmer satsat på fyrtakt, först på större utbordare men senare även på allt mindre.] Men åter till trådfrågan, hur bra är tillverkarens konservering/ originalförpackning egentligen? Den är nog mest utformad för att skydda motorn från fabrik till återförsäljarens lagerhylla, några få år? Vete katten men... förvaring i jämn temperatur minskar väl risken för kondens/korrosions-skador. Gummi och andra elastiska material bryts ner snabbare i solljus så mörk förvaring är inte fel? Skulle själv startat försiktigt i enlighet med Hybros råd ovan! Fråga: Vilket motorfabrikat är det du har??
  12. För ´nytillkomna lyssnare´ här i mg-forumet så är detta med strömmätning nog ofta litet extra krångligt att förstå? Vet inte om någon blir klokare men man måste traditionellt sett ´bryta upp kretsen´ för att låta strömmens elektroner passera genom själva mätinstrumentet i en seriekoppling. (Så är det bara naturlagsmässigt en ohm lag, men att behöva bryta upp mätkretsen för att s.a.s. placera mätningen ´inuti en kabel´ har länge varit ett stort aber. Men nya tekniker kan känna av magnetfält så man slipper bryta upp kretsen.) Tångprincipen känner av magnetfältet runt en viss infångad kabel, därför behövs inte längre gisslet ´uppbrytande seriekoppling´. Och det fungerar häpnadsväckande exakt om någon skulle fråga just mig!? Principen för tångampere-metrar (wikipedia current clamps) har sin historiska utveckling, och moderna sådana är både bra och billiga kan jag tycka. Men man måste förstå att mätkällan blir rätt usel vad gäller mätnoggranhet/ exakthet!? Och för övrigt... nutida automatsäkringar och jordfelsbrytare verkar också bygga på ´principen magnetfälts-avkänning?? Ps1. Mitt tidigare inlägg ovan i tråden var tyvärr mer än betänkligt uselt formulerat, ber härmed om ursäkt för det! (Numera är det dock etablerat i forumtråden ovan att mätvärdet 0,1 Ampere härstammar från TS mätning med tångamperemeter, inte som jag då trodde ett sorts batteribanks-beräknings-superduper-shuntmotstånd.) Ps2. Hybro skrev ovan... Och hur ser ett sånt ut rent fysiskt eller tänker du möjligen på dess resistans, som då torde vara väldigt lågt. Precis, just resistansen var det jag menade ovan med ordvalet pyttelitet, bråkdels ohm gäller ju för sådana tänkta parallell-motstånd. Åtminstone vad gäller båtlivets 12-24 volts batterisystem. För strömmätande inuti sådana lågvoltskretsar ställer speciella krav . (Hur ett avsiktligt tillfogat shuntmotstånd (t.ex på 0,2 ohm) ser ut praktiskt/fysiskt - dess fysiska utbredning etc - beror liksom enbart på risken för överhettning och wattålighet innan det briner upp. Tja vete tusan, har samlat mina gamla käpphästar och dubiösa misstankar nedan. I saxade bilden nedan syns mina nuvarande fördomar som bäst, vill gärna att forumets el-kloka tar sig tid att utreda!? Bildkälla:https://en.wikipedia.org/wiki/Current_clamp (Här syns tångens praktiska nytta, att slippa bryta upp mätkretsen etc.)
  13. Instämmer i ovanstående skribenters funderingar angående ditt batteri, där ena pol-skon tycks avlägsnad från själva batteriet? Sådant beteende tycks naturlagsvidrigt, för utan sluten krets mellan ett batteris plus/minus kan ju inte ett elektriskt strömflöde alls uppkomma! Säkert ett missförstånd, för naturlagar - likt ohms lag - är ju envist allenarådande, om än inte ´vetenskapligt bevisade bortom varje tvivel´?? Vore bra om du preciserar din fråga, berätta gärna mer i detalj hur du mätt och kommit till slutsatsen att: "hur kan det dra 0,1 amp ur plus när minuspol är borttagen?" [Finns väl numera diverse digitala instrument - som möjligen med ´dårars maskinella envishet´ - hävdar att batteriers laddningstillstånd är beräkningsbara till si eller så många kvarvande amperetimmar. (Sådana instrument har vanligen ett pyttelitet seriemotstånd i kretsen mellan batteribank och förbrukare, därur beräknas sedan i ögonblicket strömstyrkan och bokförs som fakta. En dator är väl allt som behövs för att därefter monitorera, beräkna strömstyrkor hit&dit i seriemotståndet, i förlängningen månne förhastade räknenisse-laddslutsatser "kredit/debit". (Denna sorts osäkra räknenisse-slutsatser är bra, i alla fall bättre än ingenting. Men allra bäst frodas nog diverse företag, de som låtsas att ... Kom tyvärr inte längre än så, myten att noggrant räknande av elektroner hit&dit, skulle vara annat än "lurendrejeri " har jag länge haft som utgångspunktt Tja, forumets övergripande ´facebook- kultur" kan vara jävligt irriterande. Trots att jag aktivt valt att stå utanför ´fejans" medlemskap så smygs mediejättens personövergrepp ändå in. (Inte personövergrepp på just mig, snarare idiotiskt välvilligt mumbo jumbo, där jag faktiskt inte får uttrycka vad jag vill. Fan, Google och Fejan, nu har ni kränkt mig personligen! Google, feisbook...Sluta vänligen att ständigt förestava mig vad jag tänker mig att skriva i forumet.!
  14. Den s.k. mikroswitchen? En sådan elektrisk strömbrytare skall stänga av motorn/tändningen högst tillfälligt för att minska ´skrällen´ under växling fram/back. Tanken med mikroswitchar är alltså - såvitt jag förstår - att om motorns vevaxel momentant tvärstoppas under det ögonblick då känsliga växlingen sker så minskas skräll-oljud? (Bara bensinare kan ju f.ö. tvärstoppas med tändningsbrytare, och detta med ´mikroswitch´ är nog dessutom starkt knutet till just fabrikatet Mercruiser?) Nå, skulle alltså själv fokuserat min felsökarlykta mot detta med mikroswitchen. KOLLA DENNA YOUTUBE-FILM, förmodligen ser du liknande mekanism hos din motor? (Visst kan dålig bränsletillförsel/förgasarproblem hindra snabb motoruppvarvning vid plötsligt gaspådrag, men vid långsamt gaspådrag borde nån acceleration ändå ske??) Bara min fundering, men men.
  15. Fast har sajten verkligen slutgiltigt och definitivt avlidit? [Finns en i detta forum ofta länkad sajt med verkstadshandböcker som länge tycktes död, men den sajten - boatinfo.no/lib - återuppstod likt fågel fenix? (Den sajten är visserligen inte nån "app", kanske har appar kortare livslängd?)] I alla fall så har jag testat att söka climendo emellanåt, tyvärr utan resultat. Får numera också "blank skärm", men klickar jag enligt bilden nedan på "info-symbolen" så fås åtminstone firefox-felmeddelande. Inte mycket att `rapportera hem´ om, men ändå? Gissar att Firefox slutar med popup-skyltar - likt mitt förra inläggs bild - efter en viss tid eller ett visst antal sökningar??
  16. Välkommen till forumet! Fråga: är det denna kompressor frågan gäller? (Se saxad bild nedan, ids inte söka vidare utan bekräftande svar från dig.) I fig 1 syns att endast komplett clutch finns att köpa numera för 4498,75 kronor. (Där syns f.ö också reservdelsnumret, liksom alternativa ersättnings-nummer. Sådana kan ju underlätta googling.) I fig 2 syns en komplett kompressor för 1495 pund. Men efter att ha kollat sajtens bilder så hittade jag som synes en etikett med japanskt produktnummer på magnetkopplingens kant. Kan eventuellt vara intressant att googla vidare på? Bildkällor: Fig 1: marinepartseurope.com Fig 2: ebay.co.uk
  17. Hehe, VARNING totalt Off Topic detta mitt sidospår men jag kunde inte låta bli... Vilket ord hade egentligen varit lämpligare, kanske "seriekrock"? Vad står det i den engelska upplagan? (Din bils front riskerar krockskador om framförvarande behöver bromsa litet överraskande, så långt kan ju ordet frontalkrock verka logiskt?)
  18. Kanske en gång om året kan räcka, rodret rör ju sig ganska minimalt jämfört med t.ex. propeller- eller pumpaxlar så slitaget/smörjbehovet är litet. Fast om det läcker in vatten till kölsvinet så kan du ju smörja mer, fettet har ju litet tätande* förmåga också. Angående hur många varv du bör vrida finns väl ingen egentlig begränsning, fettet kan ju inte klogga igen något vitalt som t.ex. fallet är med en vattenpump till motorns kylning. Skulle satsat på smörjning en gång per år på landbacken, då skruvat på fettkoppen tills jag ser utifrån att det börja tränga ut fett ner mot rodret. *) Gissar f.ö. att din packbox ligger under omgivande havsytan förtöjd i hamn? I så fall blir ju antalet timmar då det kan droppa till kölsvinet fler än om läckage bara kan ske vid segling.
  19. Välkommen till forumet! Frågan blir nog lättare att besvara om den förtydligas, alltså bra om du kan svara på dessa frågor... 1. Gissar att du vill byta motor och vill vara säker på att ditt gamla fjärreglage passar, är det så? (Mångpoliga kontakters han- respektive hondelar kan ha olika antal kontaktpoler men ändå passa ihop.) 2. I din trådrubrik skriver du "96:a" , men i själva texten verkar du äga en 86:a och vill byta till en 84? Bra om du förtydligar detta med årtalen. 3. Hur ser kontakten egentligen ut, själv hittar jag bara 8- eller 9-poliga i verkstadshandböckers elscheman? I min hopsaxade bild nedan syns i fig 1 en reservdel "42. INST.CABLE ASSY" med reservdelsnummer "0393129". Ser din kontakt ut ungefär så, kanske kan du ta ett foto och lägga upp i forumtråden? Ps. Angående flerpoliga kontakters utförande... Stift-tjocklek hos olika poler brukar avspegla den förväntade strömstyrkan i respektive pols kabeldel. Ifall din hankontakt råkar vara rödfärgad (som i fig 2) så kan det antyda att den bör anses som `glödande het´? [Har i så fall inte med temperatur att göra, snarare med kortslutningsrisk, för ibland är det praktiskt att frångå huvudprincipen att honkontakter är bättre petskyddade. Men risken med att utstickande hankontakter kan orsaka kortslutning har nog övervägts noga, den låga voltstyrkan ansetts tillräckligt - kombinerad med tydligt rödfärgad varning?? Jämför gärna med 240-vägguttagen hemma, ve den klantskalle som sätter en hankontakt i bägge ändar på en skarvsladd!)[] D.s Edit tillägg: Tack Guestsson du hann först, precis min tanke! Bildkällor: Fig 1: boats.net Fig 2: nlamarine.com
  20. Ja, detta med att kylvätskor kan pumpas runt med olika tryck/flödeshastigheter har nog stor betydelse. I kyl/värmesystem så önskar man ofta turbulent flöde istället för dess motsats `laminärt flöde´. (Hos laminära flöden utan turbulens, som sker inuti ett rör eller kylkanal, så är alltid flödeshastigheten teoretiskt sett noll intill dess väggar! Molekylerna fastnar s.a.s. längs rörets/kanalens ytskikt och värmebortföringen hämmas därmed. Vid turbulent flöde så tvingas däremot molekylerna bort från rörets/kanalens mittfåra av virvelströmmar och får bättre kontakt med dess väggar/kylobjekt, typ så?) Tja, finns en gammal "krånglig fysik-sajt" där teoretiska modeller presenteras så enkelt som möjligt. Olika exempelfall och "kalkylatorer" försöker åskådliggöra. Lätt klickbara `bubblor´ efter olika ämnesområde inom fysiken, just skillnaden mellan laminärt och turbulent flöde längs ett kylobjekts fasta överföringsytor hittas enligt min saxade bild nedan. Finns nåt som heter nåt så svårstavad som Poiseuille´s lag?...vete katten?? 😇 Bildkälla: hyperphysics.phy
  21. Ja, rullrev skulle ju förklara meningen med fyrkantsdelens snurrhämmade egenskap vad gäller bommen. Själv har jag en 70-tals övernattningsbar amigo23:a med just rullrev som original i sin Seldénrigg. (Och som du skriver är skotets infästning till bommen roterbar för att förenkla revning/segelminskning, precis vad som behövs för snabb revning när det brallar i.) Amigon väger dock runt 1500 kg till skillnad mot en lätt jolle, och rullmekanismen består därför av vevmekanism med snäckväxel wikipedia (läs: veva väldigt många varv för att ens rotera bommen ett enda, där sprack f.ö. min idé att rulla runt bommen väldigt väldigt många varv vid segelnedtagning - för att samla ihop och prydligt beslå seglet i hamnläge. Notera f.ö. snäckväxelns likhet med bilars medskickade domkrafter, inte en chans att snäckan börja rotera p.g.a bilens tyngd, detta tack vare den extremt stora utväxlingen.) Men en lätt jolle behöver knappast en sådan utväxlad snäck-vevmekanism, räcker nog med att dra bommen en smula akteröver - för att fyrkantsprofilens grepp skall släppa - och med handkraft snabbt snurra bommen? Både för att reva (minska segelarea i busväder) men också för att snabbt och snyggt få hela storseglet nertaget och säkrat inför hamnbesök !?. Vad gäller hålet "B" så tror jag fortfarande att beslaget är upp&ner-vänt i mastrännan, att det är ett enkelt dränage av regnvatten?
  22. Vet inte om svenska finns men... Så sent som 4:e januari utkom en ny programversion 2.3.2. enligt garmin support/download. De beskriver bl.a. att nya versionen "Fixed problem loading languages other than English". Ny uppdaterad programversion kanske löser ditt problem?
  23. Gissar att hålet C i min saxade bild nedan är `orunt´, ja nästan fyrkantigt, för att förhindra att bommen roterar? För ifall bommen skjuts fram närmare masten så greppar väl fyrkantsprofilen A? Vad gäller hålet B så vete tusan, min bästa fundering hittills är att du kan ha vänt upp&ner på beslaget i mastrännan? (Alltså så att hålet egentligen borde peka neråt då bommen är horisontell, kort sagt regnavlopp/uttorkning/korrosionsskydd??)] Tja, kanske är tanken att bommen kan dras akteröver och segelduken därmed snabbt rullas runt bommen vid segelnedtagning? 😇 (Fast själv begriper jag inte finessen med `fyrkantsinfästningen´ A & C, varför alls hindra bommens axelrotation vid något tillfälle? Med seglet hissat kanske bommen roterar några enstaka vinkelgrader vid krysslag eller gippar, än sen??) Ps. McLasse skrev ovan citat: Sedan hissar du upp bommen horisontellt med fallet och gör fast detta. Förmodligen menade han hissa "bommen vertikalt" längs masten?? Ds.
  24. Blev nyfiken och googelklickade enlig fig 2 i saxade bilden nedan, upp kom en varningstext enligt fig 1. (Själv har jag f.ö. PC med webbläsaren Firefox.) Klickade därefter på "avancerat" i bildens fig 1 nedan, vilket gav denna förklarade text. I texten utvecklas detta med fel tid, tidzon etc; men både du och jag kan väl knappast ha `felinställt´? Tja, passar härmed över bollen till forumets datorkunniga. Vad kan ha hänt med sajten? Upphört certifikat?? 😦
×
×
  • Skapa nytt...