Marina95

Så var det tidigare i alla fall, vet inte om det fortfarande stämmer. Har haft även motsatt erfarenhet, varierar en del. Men inget större fel på ipads, dock tycker jag att de faller bort för ett sådant här syfte just för att de är så dyra. Har man en budget som rymmer en ny ipad tycker jag att man bör köpa en riktig plotter (möjligtvis begagnad, så kan man ha en surfplatta med).

Nästan vilken surfplatta som helst med inbyggd GPS kommer fungera för detta (vilket nästan alla har). Vill man fokusera på något så skulle jag rekommendera att fokusera på ljusstyrka på skärmen och en inte en alltför gammal version av android. Köpte en Samsung galaxy tab A 10,1 för några år sedan. Kostade då en dryg tusenlapp och den har fungerat mycket bra i några år. Jag tycker dock att man om möjligt bör komplettera med en riktig plotter också. Nästan oavsett vad du köper så kommer du behöva ha laddning tillgängligt för plattan under gång, i alla fall om du gör turer på mer än några timmar. Apples plattor är onödigt dyra, framförallt för detta syfte. Skulle inte köpt en platta med 4G för navigation. Du behöver inte uppdatera kartor under färd - tvärtom så är det i min erfarenhet detta som skapar problem. Gör det hemma istället och behöver du så kan du dela internet från mobilen. Om du däremot vill använda plattan även för att titta på väder etc så är det ju smidigt (men dyrt) om den har sin egen internetuppkoppling.

Har för mig att det är positionen som det andra fartyget kommer befinna sig vid när ni passerar som närmast (förutsatt konstant fart och kurs). Tror det går att stänga av om man så vill.

Dödsfallen har ju faktiskt minskat. Om detta har med alkohollagen att göra har ärlig talat ingen i tråden kunnat lägga fram starka argument för eller emot. Vad som har hänt med olyckor på sjön har så vitt jag sett ingen nämnt. Faktum kvarstår att >60% av de som dör på havet är alkoholpåverkade. Det är alltså uppenbart att det är en extremt hög riskfaktor att vara onykter på sjön. Var promillegränsen för att utgöra en fara går är oklart, men det är fullt rimligt att laggränsen ligger långt under där folk utgör en faktisk risk. Detta för att man ska kunna lagföra de som har nyktrat till mellan att färden påbörjades och att de stoppades av kbv (eller regelbundet kör båt berusade). Angående resurser så beräknas alkoholkonsumtion i Sverige kosta samhället mellan 50 och 100 miljarder årligen. Det är så enorma summor att nästan alla insatser som minskar alkoholkonsumtion är kostnadseffektiva. Även om de inte är det så borde vi som gillar att dricka alkohol ibland vara nöjda så länge det är lagligt över huvud taget.

Fungerar väldigt bra, har alltid med två fenderplankor, kanske 2 meter styck. Som du säger fungerar de bra mot bergssidor och ojämna bryggor, men även mot däck, stolpar etc. Extra bra om man ska segla i områden med mycket tidvatten.

Seglade från Göteborg förra året med målet att hinna till Lofoten och tillbaka i en båt som är ungefär lika stor som din. Vi hade 7 veckor på oss, så slutade med att vi nöjde oss och vände när vi hade ca 125 distans kvar. Dessutom gick vi in i några fjordar på vägen, vilket kanske la till ytterligare 150-200 distans till totalen. Hur långt ni kommer beror ju helt på hur mycket ni seglar. Räkna kanske 4 knop i snitt. Vi hade ingen värmare (eller kyl), vilket fungerade helt okej. Var dock väldigt skönt med en elektrisk värmefläkt som kunde användas i hamn. Ankring Det finns möjligheter till svajankring även ganska långt norrut. De ankringsplatser vi använde var ganska skyddade och ditt ankare hade förmodligen räckt, men det beror väl lite på om man vill kunna lämna båten eller inte. Vårt ankare var betydligt större. På grund av tidvattnet är det däremot svårt att förtöja mot land i naturhamn (längre norrut vill säga). Motor och segling Tidvattenströmmarna är på de flesta platser ganska svaga. Men det är bra att läsa på noggrant i förväg och planera, framförallt med en mindre motor. En eller två knops ström är ganska vanligt, och kan ju bli betydligt mer än så på vissa platser. Seglingsmässigt är inte Norges kust jättekul (naturen är dock vansinnigt vacker). Det blåser nästan alltid medvind eller motvind (nästan aldrig halvvind) då vinden följer kusten. Vi gick mycket inomskärs då det är vackert, men då får man sträckor nästan helt utan vind på grund av de höga bergen. Säkerhetsutrustning Tänk på att dimma är mycket vanligt längst med Norges kust. Vi hade AIS mottagare och en stor radarreflektor, men jag kommer aldrig igen segla längst med Norges västkust utan att även ha AIS-sändare. Så mitt råd är att skaffa AIS som både sänder och tar emot! Sett några olika varianter för <4000 kronor i alla fall. Norrmännen förlitar sig väldigt mycket på AIS, nästan alla båtar längre norrut har detta. Kostnader Hamnavgifter är lägre än vad de är på västkusten i alla fall. 150-200 kronor per natt var ganska vanligt, med några ställen som var dyrare och några som var billigare. Förresten, du har väl sett att den norske los finns att ladda ner gratis: https://www.kartverket.no/en/maps--nautical-charts/Nautical-Publications/The-Norwegian-Pilot-Guide/

Jag använder själv en surfplatta för navigering, men tycker inte det är ett rimligt alternativ i en öppen styrpulpet. Trots att min båt har en styrplats som är skyddad från både vatten och sol så ser jag surfplattan som ett komplement till den vanliga 7" plottern. Vill du komma billigt undan så kostar ett båtsportkort för västkusten södra under 500 kronor. Göteborgs skärgård är väldigt lättnavigerad med bara papperssjökort.

Håller helt med om att mittsittbrunn är överlägset när vädret är lite sämre, men självklart ska man ha invändig gång. Själv har jag en 31-fotare med gång till akterruffen. Vem sjutton vill vakna upp på morgonen och behöva gå genom en regnig och kall sittbrunn för att komma till toalett och pentry?

Kan inte svara på frågan, men med tanke på att jag har samma motormodell ser jag fram mot uppdateringar i tråden!

Kan man få några problem med sitt försäkringsbolag om man installerar en värmare av den här typen? Tänker om det finns krav på CE-märkning eller liknande?

Haha, oroväckande att tråden började handla om båtar som sjunkit på vintern. I Göteborg har vi haft kanske 5-6 dagar under senhösten/vintern som varit lite för blåsiga för att jag ska vilja ge mig ut. Ytterligare någon dag försvinner väl på grund av dålig sikt. Annars får jag nog strö salt i såren och säga att det varit strålande seglingsväder hela tiden. Isen har fortfarande inte lagt sig, så inga problem där heller.

Nu är vi i alla fall halvvägs genom vintern och jag tänkte att det är dags för en uppdatering. Allt har i stort sett fungerat som tänkt och det har varit enkelt att ta ut båten även för dagsturer. Totalt har vi varit ute och seglat kanske 15 dagar sedan den senare delen av november. Det är förvånansvärt komfortabelt att segla under vintern, även utan värmare ombord. Nästan alla gästhamnar runt Göteborg tillhandahåller landström även på vintern så att man kan koppla in ett element och ha det varmt på kvällarna. Metoden för vinterförvaring har fungerat fint, även om det börjat krångla senaste veckan. Laddstolpen är långt ifrån båten, så jag har flera skarvar på sladden. Tidigare i veckan hade det kommit in vatten i en av dessa varpå jordfelsbrytaren löst ut några gånger. Självklart skedde detta vid sämsta möjliga tidpunkt, men larmet fungerade som det skulle och det kunde åtgärdas ganska snabbt. Med en skyddsbox runt skarven ska detta förhoppningsvis fungera bättre. Blev till att vinterkonservera motorn den här veckan pga den osäkra strömförsörjningen och jag får väl erkänna att man gärna hade haft den där trevägsventilen på kylvattenintaget!

Oavsett vad man har för typ av pump vill jag ha en nivåvakt kopplad till en summer. Får jag in vatten i båten vill jag att det ska tjuta så att man direkt vet att det läcker. Var ute med en inte så väl underhållen, mindre båt för några år sedan. Efter en stund tyckte jag att båten såg ut att ligga lite lågt i vattnet. Visade sig att det gått hål på en slang till en skrovgenomföring. I det här fallet upptäckte vi det ganska tidigt, men har man otur kan det komma in ganska mycket vatten i båten innan man upptäcker något. Den ambitiöse kopplar ju dessutom ett gms-larm eller liknande till nivåvakten så att man får ett sms om båten tar in vatten vid bryggan

Du vill skydda både motorn och alla skrovgenomföringar från att frysa sönder. Finns många sätt att göra det, men de går vanligtvis ut på att antingen tömma ut det vattnet som finns, hålla plusgrader inne i båten (eller delar av båten) eller ersätta vattnet med någon vätska som inte fryser. Jag startade en liknande tråd för någon månad sen med vad jag tänker göra. Kom fram en hel del bra tips där:

Kul att det kom så många fler bra synpunkter. Jag använder en sorptionsavfuktare. Den är visserligen normalt sett något mindre effektiv, men fungerar bra i lägre temperaturer (ner till 0 grader i alla fall). Tänkte lösa så att den går ca 1 timme per dag på timer (slang ner i 15-liters dunk), vilket dels kommer cirkulera luften lite i båten men också hålla luftfuktigheten väldigt låg. Greip nämnde stöldaspekten vilket var ett mycket bra påpekande. Båten ligger i alla fall på ett område med grind och en del folk i rörelse. Oavsett är båten rensad på värdesaker. Plotter och liknande tar jag med hem efter varje tur. Även jolle och liknande får spendera vintern hemma - generellt sett är det skönt att inte ha massa prylar man ändå inte använder på vintern i båten. Två av mina skåp var lite små för att på ett helt tillfredsställande sätt montera frostvakter säkert. Så nu blir det istället värmekabel runt skrovgenomföringar, vattenpumpar, kulventiler mm. Vissa av skrovgenomföringarna kan man enkelt komma åt och blåsa ur luften ur kulventilen och då kommer jag göra det. När det blir lite kallare tänkte jag även fylla resterande skrovgenomföringar med vätska som inte fryser. Blir lite hängslen och livrem med både värme och antifrysmedel, men är nog värt det så att man kan sova lugnt. Trevägsventiler verkar trevligt, men motorn går enkelt att konservera genom att skruva av kylvattenslangen från vattenpumpen. Kanske blir en trevägsventil något annat år.