Gå till innehåll
måndag 21 augusti 2017

Thallatha

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    3 187
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    71

Allt postat av Thallatha

  1. Åh, denna sjösjuka!

    Jag hade en chef en gång som ofta sa, när man kom med nåt väl genomtänkt:"Där sa du ett ord i fommet" Det är bra att du använder den betydelsen av ordet tro som gällde i det sammanhang som citatet ovan avser. Tro - en fast övertygelse. Det du skriver betyder alltså att äta knäckebörd i samband med sjösjuka är ett fungerande medel - för att inte ha en tom mage. Det varkanske också så, att man hade inte så mycket att välja på ombord på en fiskebåt. Om man forskar för att slipp jobba är väl frågan. Halva tiden går åt för att söka pengar till sin forskning. Jag har två döttrar som har forskarutbildning - i mattematik. Efter några "hundår" har bägge börjat jobba med beräkningar på ett par stora industrier.
  2. Epoxibehandling, vad valde ni?

    "OBS! Pigment i valfri kulör (vit, mörkblå eller svart) tillkommer." https://www.hjertmans.se/produkter/batvard-farg/bottenfarger/hard-norrlandskust-insjo/lefant-tiger-coat-750ml
  3. Åh, denna sjösjuka!

    Det är nog en väldig förenkling att alla blir sjösjuka och påverkade därav. Det finns ju en gammal sanning; "Med statistik kan man bevisa precis vad som helst." Min mor var fruktansvärd sjösjuk. På den tiden kunde man få gratisbiljetter till både Kiel och Fredrikshamn med Stena. Hon älskade att handla - om det var billigt. Hon spydde varje gång oavsett hur slät vattenytan var. På äldre dar fick hon problem med balansen, ungefär samtidig försvann sjösjukan. Jag har varken ärvt min mors affärssinne eller lust att handla, däremot hennes - på ålderns höst - dåliga balan, och detta redan från jag var liten. Jag kan snubbla på mina egna fötter på en slät trottoar. Det där med knäckebröd är nog en gammal beprövad tradition. Man skulle inte ha tom mage om man hade ont av sjösjuka. Det där med ingefära som Stefan nämnde kan va nåt liknade. Stefan är ju Smögare och har haft mer kontakt med fiskare och sjömän än vad nån i min stenhuggarsläkt nånsin har haft. Det finns säkert många knep för att slippa sjösjuka, både traditionellt beprövade och vetenskapligt bevisade.
  4. Åh, denna sjösjuka!

    Om du menar att alla är sjösjuka och att det försämrar förmågan att fatta rätt beslut. Hur bra skulle då inte alla kappseglare, som verkar va extremt fokuserad under en kappsegling ha varit - om dom inte varit sjösjuka. Det där att alla är sjösjuka och är påverkade av detta tror jag är en stor överdrift. Den känning jag har av sjön, är när jag kommer hem efter ett antal dar i båten. Mitt hus som jag trodde var grundat på den Bohuslänska graniten, så nog egentligen på ett gungfly. Hela huset gungar. Jag har sett människor som varit sjösjuka - en del är ju fullständigt totalt utslagna och klarar ingen ting. Sen förvånar det mig att så många säger sig va sjösjuka och ändå håller på med båtar och segling. Hade jag mått dåligt av sjösjuka varje gång jag skulle ut med båten - för nöjes skull -haejag aldrig någonsin fortsatt med båtlivet. Det sägs ju att en del fiskare var sjösjuka varje dag, hela livet, när de var ute och fiskade - men de hade väl nästan inget val - för att överleva. Något alternativt jobb fanns väl knappast, här ute i obyggderna.
  5. Epoxibehandling, vad valde ni?

    Har lagt epoxygrundfärg på 4 båtar. Har använt mig av Internationals Gelshield. International rekommenderar minst 5 lager - på den senaste båten blev det visst sju. Brukar använda mig av "Tumstocksmetoden" (egen beprövad teoeri) när jag blandar. Blir lika exakt som Peter_K´s - blanda hela burkenmetod. Brukar planera jobbet så att jag bara behöver palla om båten en gång och få täckning över hela botten.
  6. Åh, denna sjösjuka!

    Å katten - det hade jag ingen aning om. Men när du säger det så. Två gånger på 68 år har jag haft känning av sjösjuka. Första gången stod jag och spikade kabel i ett trångt utrymme i en skuta under färd. Det var ganska guppigt och till slut kände jag för att gå upp och ut på däcket. Andra gången var jag med och transporterade en fiskebåt mellan Kungshamn och Vänersborg. Båten skulle till Stockholm. Jag åtog mig att splitsa i ändar i 6 stora fendrar. Satt nere i det gamla lastrummet, som nog luktade både båt, fisk och räk. När jag började på den 6;e började jag känna som om jag skulle spy. Man hade valt att gå på utsidan Klädesholmen och det rullade ganska ordentligt. Som tur var (för mig) blev det ett förfärligt väsen uppe på däck, så jag rusade upp. Det var en reservkoppling - en rund järnklump på sina modiga kilo som legat löst på däcket - som for fram och tillbaka över däcket i sjögången. Vi lyckades låsa fast kopplingen med en planka, när den hamnade nere vid relingen i en överhalning. Tur att kopplingen inte slog sönder räckan och tur att den började fara fram och tillbaka över däcket - annars hade jag fått spytt. Ett lite problem för oss som normalt aldrig är sjösjuka, är att nån som följer med kan bli sjösjuk för nästan ingenting. En av mina kompisar som är en van seglare och som seglat på betydligt större vatten än jag, skulle följa med till Väderöarna för ett par år sen. Det fanns inte i min vildaste fantasi att nån så van seglare skulle bli sjösjuk bara för att segla 15 distansminuter över öppet hav, i relativt lite sjögång. Vi kom nästan inte ens ut på havet innan han spydde. Å andra sidan så finns det människor som inte vet vad sjösjuka är. Hade med en ivandrarkompis från syrien. Han ville med ut och dörja makril. Vi fick ganska skapligt och han satt bakåtvänt och drog upp makril unde en stund. Plötsligt blev han sjösjuk. Vad det var förstod han inte och det hjälpte inte att jag försökte förklara. Han hade fått nån allvarlig sjukdom och måste till doktorn med en gång.
  7. Kontaktor/relä till ankarspel

    I min tankevärld är ett relä avsett att styra svaga strömmar i tex en automatik. En kontaktor klarar att bryta stora strömma. Du behöver väl nästan ett par reläer för att få till funktionen och ett par kontaktorer för att styra motorn upp eller ner!? Lasse_L´s skiss borde fungera.
  8. Bo permanent i segelbåt

    Den optimala tråden i ämnaet; http://www.maringuiden.se/forum/topic/39849-projekt-bo-i-båt/?tab=comments#comment-253652
  9. Vintersegla

    http://thallatha.blogspot.se/2013/04/april-april.html
  10. Däcksbeslag för kutterstag

    Har gjort nåt liknade (fast på en annan båttyp) - tyvärr har jag inga bilder tillgängliga
  11. Förtöjningsfjädern skavt på gelcoaten

    Märkena är nog bara att polera bort - det hade varit värre om det varit förtöjningslinan som legat och skavt. Varför kan du inte lägga in bilder!? Har ar du inga - eller är de för stora!? Förr gjorde jag bilderna mindre i ett fotoredigeringsprogram. Nu när man tar bilder med mobilen, brukar jag maila dem till mig själv och välja att förminska bilderna när jag lägger in dem i mailet.
  12. Autopilotproblem i Visby

    Förr när man seglade med rorkult, kunde man ju surra den på ett smart sätt och fåettroderlås. Eller använda hackebräda på de av mina båtar som hade en dylik. Är din båt välbalanserad kan du kanske göra en enkel surrning av ratten. Krok - tamp - calvleats
  13. Signalfigurer på segelbåt för motor

    Jag har faktiskt både ett hopfällbart klot och en kon, som jag alltid har ombord - men aldrig använnt. I den L32 som jag köpte år 2000 fanns många "onödiga" prylar. Nån tidigare ägare hade köpt det mesta som fanns att köpa i tillbehörskatalogen. Tex en Uv - som ju är värdelös när det gäller att skrämma fåglar. Nåt som jag använt mig av är en rengbågsfärgad vindstrut. Var bra att hissa om man låg i nån hamn och man väntade gäster. Det var lätt att hitta rätt båt i mängden. Nu när "regnbågsfolket" fått en oproportionerligt stort medialt och annat utrymme, vågar man väl inte använda den, med tanke på att den kan missförstås.
  14. Autopilotproblem i Visby

    Hur var historien med elefanten som fått snabeln avbiten av en krokodil!? Fast länken visade på rätt "multimeter" - hurra, jag fick med alla bokstäverna.
  15. Autopilotproblem i Visby

    I en autopilot, där fluktgatkompassen satt monterad i samma låda som manöverpanelen, hade balansvikten lossa och ramlat ner på lådans botten. Detta gjorde att kompassen svängde okontrollerat och autopiloten, Autohelm 2000, styrde ungefär som om den var berusad.
  16. Autopilotproblem i Visby

    Att det var en autopilot för ratt framgick, men eftersom du sa att båten gick upp i vind kunde man tänka att det var en vindgivare inkopplad. Om rodret står lite åt lä kan den ju lika gärna falla av. På en rattpilot kan det ju finnas många enheter och anslutningar som kan förorsaka spänningsfall. Har en Raymarin. Förutom elcentral och säkringar samt en brytare, så finns en huvudbox, flukgatekompass, roderlägesgivare, kontrollpanel och själva styrenheten på ratten plus en box för fjärrkontrollen. Så här snabbt tänkt blir det 9 anslutningar x 2, dvs närmare 18 anslutningspunkter som det kan bli dålig kontakt i.På mina rorkultspiloter har jag dessutom haft problem med själva motorn. Har du inget mätinstrument, så skulle jag besöka BILTEMA´s butik i Visby och köpa en ångamperemeter. http://www.biltema.se/sv/Verktyg/Matverktyg/Matinstrument/Tangamperemeter-DCM-6003-ACDC-2000023355/ Med den kan du mäta allt vad du behöver - ombord - och mer därtill Min förra rorkultspilot fungerade inte en vår - och det var en del annat som krånglade. Hade haft ur motorn för att bygga en kylbox. Hade inte fått anslutit huvudnollan till motorn, när jag satte tillbaka motorn. Glappkontakt. Det förorsakade mycket problem.
  17. Tulpanåret 2017

    Uschja - det året minns jag med fasa. Har vare sig använt VC17 eller den båten sen dess
  18. Autopilotproblem i Visby

    Seglar du med vindgivare? Är det rorkultspilot finns det väl en lös manöverpanel mm. På min rattpilot, finns det 5 olika enheter som är samman kopplade, plus fjärrkontrollen. Många anslutningar, varav några kan ge spänningsfall.
  19. Comet 21, montera stävögla?

    Är tanken att sjösätta och ta upp varje gång båten skall användas!?
  20. Plastad båt

    Peter_K och Smoegen vet vad de pratar om. När det gäller plastade träbåtar vet Smoegen/Stefan (min gamle vapendragare) mest. En plastbåt är en båt vars skrov /och däck) byggs av "plast" dvs glasfiber som "limmats" ihop med polyesterplast. Färgen på skrovet är också polyesterplast med färgpigment - Gelcoat. Skall man uttrycka sig drastiskt (men sanningsenligt) så är en plastbåt en båt som bygds av glas. Det är glasfibertrådarna som ger styrka. Glasfiber som "limmas" ihop med plast kallas för laminat. En plastad båt är alltid här ute på västkusten, en träbåt som i regel är så dålig, så att man lägger ett lager - tunt eller tjockt utanpå trät, för att förlänga livet på båten. Plastar man en träbåt ordentlig/riktig och tillräckligt tjockt, håller den lika länge som en plastbåt. Kanske 50-100 år. Om trät ruttnar innuti kan man plocka bort det om glasfiberlaminatet som omger träbåten är tillräckligt tjock. Förr när "plasten" var billig la man på ordentligt. Idag när plasten är betydligt dyrare blir det inte lika motiverande att plasta gamla träbåtar som tjänat ut. Jag har en bohusjulle i plast/glasfiberlaminat. En sk Hållöjulle som byggdes i ett antal ex. Det var en kille - nu i det närmast gubbe - som lånade en gammal, ganska dålig ekjulle från Vigarne. (Sotekanalens södra inlopp) Håkan, som mannen hette plastade jullen, ganska tunt, och spacklade och slipade ytan så att den blev blank och fin. På det skrovet göts en form, som man sedan byggde min och ett antal liknade båtar i. Håkan fick stå i ett plastbåtsvarvs lokaler som också stod för material till formen (om jag uppfattat det rätt). Efter några år gick varvet i konkurs och formen försvann i konkursen. Originalbåten - som i sådana här sammanhang kallas "plugg", kom så småningom i allmogebåts föreningen "Tôllar ô seiel´s" ägo. http://www.tollaroseiel.se/smabatarna.html I hästsammanhang talar man ju om fodervärd, vad man skall säga om samma företeelse när det gäller båtar vet jag inte. Min kompis Smoegen/Stefan blev "fodervärd" för pluggen till Hållöjullen. En höst hade han båten liggandes mellan Ybommarna, där han annars brukar ha sin stora båt.I en västlig storm hände det något och aktern fastnade i bryggan på något sätt. När Stefan skulle försöka få loss båten gick akterspegeln sönder. Tät var ruttet och plastningen tunn. Båten blev skrot. Har för mig att Stefan tog vara på det som var användbart och hamnade på hans "nya" träjulle. En gammal träbåt är ju aldrig symmetrisk. När jag renoverade min Hållöjulle efter att jag köpt den - jullen var nog ca 25 år då och jag har haft den i styvt 15 år - satte jag dit ett nytt 30x3 mm rostfritt plattjärn i botten längs hela kölen. Det gamla halvrunda galvade järn som satt var löst pga vissa skruvar hade rostat bort. Jag fäste plattjärnet i akter och efterhand som jag kom allt längre föröver fick jag pressa plattjärnet åt styrbord. Kölen var krokig. Det var ju så den gamla ekjullen som var plugg var - med en krokig köl. Den kanske var rakt när båten byggdes, men under dess 100 åriga liv hade det hänt mycket med träet. En sak kan vi i alla fall konstatera. En sån gammal julle, med en sån gammal rigg, seglar förvånansvärt bra.
  21. Blåsåret 2017

    Första gången jag hörde om "ryska högtryck" var från en fiskare i närområdet. I översättning till en nästan begriplig svenska var det ungefär så här; "Högtryck från England är inget att ha. Dom försvinner lika fort som dom kommer. Tacke vet jä (jag) högtryck som kommer från ryssland. Kommer dom, så ligger dom kvar länge" Sen är det ju relativt kallt här på västkusten, på vintrarna, även om temperaturen inte är så låg. Några få minusgrader är lika kallt som 20 minus i Norrlands inland. Om många tycker att sommrarna här på västkusten är dåliga, så är ju egentligen vintrarna ännu sämmre (tack och lov) När jag var ung och vacker, var det ju alltid snö på vintern. Nu hade vi visserligen två vintrar när det var en ofantlig mängd snö här under en period, men mest är det ingen snö. Kommer snön, så ligger den kvar tills jag får skottat garaguppfarten. Sen smälter den bort. Därför är jag alltid snabb med att skotta rent i uppfarten. I Skåne är det ju ofta snökaos när det kommer snö. Så var det är bäst - de vette katten. Vi har i alla fall en fin skärgård här i Bohuslän, och det mest fantastiska är att den finns här hela året. Dessutom är det sällan det är nån is här längst ut i väster.
  22. Blåsåret 2017

    Raol, Raol, Raol - vad pratar du om. Här i Bohuslän har vi faktiskt Norge som "läar" för vår del av kusten, men tex till Yttre Torungen vid Arendal - rakt i väster från Hunnebostrand/Kungshamn - har vind och sjö en löpsträcka över öppet hav på 70 distansminuter. Som tur är har vi en skyddande skärgård som ger oss mycket sjölä och många skyddade ställen. Lindesnäs ligger väl i höjd med Orust/Tjörn Skagens rev ligger ju i höjd med Göteborg, men att det danska landet i väster skulle ha nån större inverkan på Hallandskusten vid hårda västliga vinda med tillhörande sjö är väl ytterst marginellt - om det ens skulle märkas. Halland har ju inte en skyddande skärgård som vi.
  23. Blåsåret 2017

    Där har du nog misstolkat mig. Jag har ganska mycket sympati för andra människor. Däremot har jag en helt annan syn på vad som är bra väder än många andra. Värme och solsken får mig helt utslagen. Ligga still på en strand står jag inte ut med. Vädret som har varit i sommar tycker jag har varit helt ok enligt min smak. Sen finns det inge anledning för mig att ligga ute och knö med alla andra som har ledigt och är ute med båten - det är trångt nog på sjön och ihamnar ändå. Jag kan "semestersegla" på andra tider än mitt i sommaren. Jo visst är Kungshamn och orterna i mellersta Bohuslän ett guldläge. Vi har ju en skyddad skärgård med många lästräckor. Det är väl bara Stånge Huvud, Valö huvud och Tjurpannan som kan va lite lurig - om man väljer att gå inomskärs och nära land. Sen har vi ju nära ut på öppet hav. För egen del nån styv distansminut. Nej - Bohuskusten är bra. Jag vet, för jag har seglat, hela svenska kusten. Från Haparanda till Krokstrand. Det mesta av den Svenska kusten är fin. Sämsta sträckan är väl från Nidingen till Hanö. Sen har jag segla runt de östra delarna av Danmark - stort sett i sin helhet. I Norge från Svenska gränsen till strax syd om Bergen och tyvärr bara lite i Finland och Åland. Hade båt i Stockholms skärgård i 5 år. Har nog mer referenser till de farvattnen än de flesta. Så synd tycker jag faktiskt inte om er som måste tampas med väder och vind för att ta er nån stans. Har alltid gjort det själv, på mina ensamseglatser i Augusti/början av september. Hade ett jobb som gjorde att det var lättare att ta semester om jag tog sent. Dom andra som jag delade jobbet med hade fruar som hade industrisemester. Dessutom tycker min fru inte om båtar och segling i nån större utsträckning. Sommartid dagsutflykter och kortare turer i Bohuslän med frun och barnen när de var små. Augusti/september - för det mesta 3 veckors ensamsegling till Norge och Danmark, i Stockholms skärgård, Hudiksvall eller Åland - när vi hade båten där. Tyvärr börjar min rygg sätta stopp för den typen av segling. En segling i måttlig sjö och skaplig vind mellan Kungshamn och Väderöarna, med den skruvning i båten som blir när man får sjön tvärs och man går på slör, var början på 3 månaders ryggproblem förra hösten. Vädert är som det är, och man får anpassa sig efter de rådande förhållandena. Blåser det inte kan man gå för motor. Blåser det mycket, får man reva. Blåser det nåt in i bänken - kan man ligga still - tryggt förtöjd i nån bra hamn och läsa en god bok.
  24. Blåsåret 2017

    Nu är det ju så att vi pensionärer aldrig får semester: Jag gör saker och ting när jag har tid och möjlighet och det är avkoppling för mig. Skulle jag åka och lägga mig på en badstrand eller till en turistort, skulle jag dö av leda, Jag bor för övrigt på en turistort på västkusten. Anledningen till att jag gillar att segla är att under färden finns alltid nåt att göra.Men segla gör jag helst inte mitt i sommaren när kusten är nedlusad med båt. Det är ju den fördelen vi pensionärer har. Då är det ju bättre att byta ett plåttak - sen kan jag ju segla några dar i oktober i stället tex
  25. Comet 21, montera stävögla?

    Jasså - drar man upp såna stora båtar på Trailer!? Då behöver nog katten infästningen va stark. Här ute där jag bor, sker ju de flesta sjösättningar med hamnkran, gaffeltruck eller kranbil och liknande. Har en liten bohusjulle - på lilla bilden uppe till vänster. Under de åren jag hade tillgång till 4WD pickupp, brukade jag sjösätta och ta upp den med kärra på en av ramperna, och det var inte helt enkelt. Nu när jag bara har en liten bil, har jag återgått att sjösätta/ta upp den med hamnkranen. Det är värt dom hundralapparna att slippa ifrån alla bekymren

×