Gå till innehåll
tisdag 17 oktober 2017

Thallatha

Medlemmar
  • Innehålls Antal

    3 343
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    74

Allt postat av Thallatha

  1. Misslyckad torrsättning

    Man behöver inte slipa bort så mycket att det blir tunt. Allt löst skall bort och man skall ner till ren laminat. Det kan ju tänkas att den tidigare lagningen på insidan har släppt, eller som i mitt fall - inte funnits alls.
  2. Misslyckad torrsättning

    När man bygger en plastbåt, byggs den ju i två halvor. Halvorna sätts ihop och skrovhalvorna lamineras ihop på insidan.Laminera innebär att den plastas ihop med glasfiber och polyesterplast. Sedan lagas sprickan mellan skrovhalvorna med gelcoatspackel, som slipas och poleras till samma glans som skrovet, I princip är din tanke riktig, men jag skulle nog inte limma med 2-k lim. Hade en båt från ett välrenommerat båtvarv. Gick på grund, en grundstötning där båten träffade stenen strax under vattenlinjen. Det visade sig att just där stenen träffade fören, fanns inget laminat på insidan. Skrovet var bara ihopspacklat med gelcoatspackel på ett par dm under vattenlinjen. Jag skulle nog slipa ren glasfiberlaminatet längs hela sprickan på insidan plus 10-15 cm både under och över. Finns det nåt löst skall det bort. Eventuell topecoat på insidan skall bort och ner till rent glsafibermaterial. Skulle också slipa upp sprickan utifrån med en konformad slipstift till min dremmel(topslip) brukar använda ett corromantbellagt slipstift. https://www.dremeleurope.com/se/sv/strukturtandad-hårdmetallfraes-konformad-7-8-mm-128-ocs-p/ Är den röda färgen originalgelcoaten, eller 'är båten målad!? Själv skulle jag laminerat på insidan med glasfiberväv och epoxy. Det duger gott med polyester, men epoxyn luktar inte så starkt. Plastar man inne med polyester behöver man nästan ha friskluftsmask. Det går väl med en andingsmask med rätt filter. Lösningsmedlet i polyesterpalsten - styrenen - är hälovådilg. Kan bl.a förorsaka psykiska problem. Epoxyn å andra sidan är starkt alergiframkallande, så det är inte utan risk att jobba med det heller. Epoxyn ger också starkare infästning till uthärdad polyester. Det finns för och nackdelar med bägge systemen. Är det röda originalgelcoaten, skulle jag när lagningen härdat, spacklat i skarven med gelcoatspackel i samma nyans. Sedan vattenslipa upp lagningen med allt finare slippapper och avsluta med polering och vaxning. Problemet är att få rätt färg. Om det är problem att få rätt kulör, skulle jag kunna tänka mig att måla ett band i fören i en något avvikande färg. När du monterar tillbaka stävöglan - gör inte som de som monterade den sist - använda minimala brickor. Helst kulle jag bocka en rostfri plåt 200x100mm och 1 mm tjock, så att den passade i fören. Åtminstone ett redigt plattjärn på insidan 3 mm 30x 200.Plåten eller plattjärnet slulle jag lagt i epocyspackel innan jag drar fast stävöglan. Det är en dödssynda att monterar nåt med försmå brickor, men det görs hela tiden av de so sätter ihop båtar - i rent oförstånd. Riktiga brickor kostar i stort sett inte mer än vad små skitbrickor kostar. En sån skada som din kostar säkert 5000 kr att reparera om du lämnar bort det. Lycka till
  3. Vad heter din båt?

    Här lokalt har vi ett uttryck som säger;"Där sa du ett ord i fommet" när nån kommer med ett riktigt klok påpekande. Det registret har jag totalt glömt av att det ens finns. Registrerade nog min dåvarande båt där när försäkringsbolagen la ner sitt gemensamma register. Registret som sådant gör "alldeles för lite väsen av sig" för att det skall finnas i folks medvetande.
  4. Goodwin II

    Vinga? När var detta? Filmen tagits med drönare?
  5. Vad heter din båt?

    Vi hade ett statligt register några år, sen las det ner. Försäkringsbolagen startade ett eget register, som också har lagts ner.
  6. "Har man tur - behöver man inget vett" brukade alltid en arbetskompis säga. Nu var ju detta en man som till synes alltid hade just tur. Jag är helt säker på att det inte alls handlade om tur, utan egentligen mer om vett, eller rättare sagt; Kunskap, Erfarenhet och god Tajming. De senare egenskaperna kan man inte - med basta vilja i världen - beskylla mig för. En sommar på 1990-talet seglade jag till Stavanger och skärgården norr därom med min havsfidra på tre veckor. Var bl.a. inne i Lysefjorden och gick så tätt intill berget under Preikestolen att jag kunde ta på berget. Över 600 meter rakt upp och 450 meter djup (om jag inte minns fel). Seglar man en sån båt som havsfidra - så går det inte fort. Långa härliga seglingsdar, med seglarkompisen AutoHelm som trogen rorsman, så har man inte mycket att göra. Eftersom man skall ha "ständig uppsikt", så blir det många långa timmar i sittbrunnen. Det var under den turen jag tillverkade mina "Lusplattingar" av grön, röd och brun polysplitt. En kväll kom jag till en djup vik på sydöstra udden av ön Hidra. Där kunde jag förtöja längs berget och nån meter under vantspridarna fanns en hylla i berget där jag kunde ligga och montera mina "Lusplattingar". När jag var klar satte jag tillbaka spinnackerbommen i fästet på SB aktre undervant. Sen gick jag ut och svajankrade. Nästa morgon fortsatte min seglats hemöver. Utanför Lista var det guppigt värre. Plötsligt får jag se att masten börjar falla. Det var som tur var inte masten, utan spinnackerbommen, som jag inte fått fast i den härför avsedda ringen, utan bara i lusplattingens ludd. Bomen överände följde storseglet och träffade mig i huvudet. Det gjorde mycket ont. Listas Hamn låg ganska nära, så jag seglade dit, efter att jag surrat fast bommen. Väl inne i ytterhamnen startade jag motorn och tog ner seglen. Leden in till innerhamnen är en krökt muddrad ränna genom ett grunt vattenområde med en enorm mängd stora kullerstenar. Rätt som det är vaknar jag till av att jag går på en kullersten - långt på utsidan den prickade leden. Hade troligtvis svimma av och styrt båten ur leden. Reflexmässigt kastar jag in backen och backar på en annan stor kullersten. Lyckas i alla fall ta mig tillbaka till den utprickade leden och gick in i innerhamnen och förtöjde. Låg där några dar med en besvärande huvudvärk. Ett problem som uppstod var att jag fått en läcka i fören, så facket där jag förvarade grönsaker och frukt, ständigt var vått. Reparationen av den skadan är en historia för sig. När jag tog upp båten på hösten, visade det sig att bägge propellerbladen var krökta på topparna. Det fixade den lokale bysmeden - Bröderna Nicklassons Mekaniska verkstad i Hunnebostrand - lätt.
  7. Nej - det finns så många dåliga böcker ändå. Sen är det ju så att de allra flesta människors liv är ganska intressanta - om man bara skrapar lite på ytan - det gäller ju bara att kunna berätta om det.
  8. Det är olika på hur man reagerar. Ett par gubbar från elverket i Sotenäs var i ett litet samhälle som heter Väjern och drog fram serviskabel till en villa som höll på att byggas. Det kom en stor långtradare med last som skulle till nybygget - köksinrede eller nåt liknande. Vägen in var smal och lite krokig. Elverksgubbarna, som tillhörde de mer tjänstvilliga, hjälpte chauffören att dirigera honom. Det var dock ett kabelskåp som stod taskigt till. En murare var också på plats - kanske inte känd som en av de smartaste. Man bad honom kolla på lastbilen om han skulle backa på skåpet. En fult normal människa hade ju ropat och viftat med armarna mm om det hände nåt - inte vår murare. När Lastbilen till slut hade kommit dit han skulle kom muraren och sa;"Han backade på kabelskåpet" Det var ju det han hade fått order på att kolla och nu avrapporterade han. Innan elverksgubbarna kunde göra klar servisen, fick de byta ut det alldeles nya kabelskåpet.
  9. Det hade väl inte varit skäl att köpa en reservpropeller och byta och testa att allt är ok, medans du har båten kvar i sjön. På en ren motorbåt med drev är det väl inte fel att ha en reservpropeller. Det kan ju hända nåt mitt i sommaren. När jag tappade min propeller på min motorseglare för ett antal år sen, hissade jag bara segel och kryssade mig ut och hem till min motorverkstad, som monterade en ny propeller. Det är ca 12 distansminuter fågelvägen och på kryss blir det väl runt 20
  10. Vad heter din båt?

    Jag köpte en gammal L32 som hette Moëtte II. Talade med ägaren före den jag köpte båten av och som hade namngett den. Han och hans fru hade köpt sin första båt - en motorbåt. När de skulle hämta båten, hade de med sig ett annat par. Det andra paret hade med sig en flaska champagne av märket Moët & Chandon att inmundigas i samband med båtdopet. Att döpa båten hade ägarparet över huvudtaget inte tänkt på så lite improviserat fick den heta Moëtte. enligt uppgift kallade de dingen (jollen) Chandong. När de bytte båt tillen L32 fickden heta Moëtte II. Jag behöll namnet, men tog bort 2;an
  11. Laga båt

    Du får gärna bli arg och kalla mig för bessevisser. Men - Jag frågade dig om du gjort det som du föreslog en novis på plastreparationsområdet. Visst skulle det gå att göra som du föreslog - för att rädda ytskiktet/halkmönstret, men det förutsätter att man vet vad man sysslar med. Det handlar ju om att limma ytskiktet till den nya plyfan och få det hållbart och förhindra vatteninträngning. Durken är ju ett område som hela tiden utsätts för belastning. Sen gäller det att få tät i skarven. Om man bara tätar skarven på nån mm, så minskar det hållfastheten.Om man laminerar upp, så att man får stark övergång, så har man ändå problemet med att få det snyggt i övergången. Bhemac brukar säga att det man gör på den egna båten skall hålla minst 1000 år. Fast - det bör i alla fall hålla båtens livslängd.
  12. Laga båt

    Du har alltså själv ingen aning om vad du pratar om, och begriper egentligen inte själv hur ett sånt jobb i detalj skulle gå till för att det skulle bli bra. Det handlar ju i så fall om att limma det gamla laminatet till den nya plyfan och dessutom att fixa skarven skarven på något sätt, så att det stämmer och blir någorlunda snyggt. Kanske inget för en total novis inom området. Jo det finns många amatörer som är betydligt skickligare än många av de båtihopsättare som jobbade med plastbåtar förr.
  13. Laga båt

    Står man inne i varmgrage, så är det ju perfekt. Ett litet aber. Polyesterplast luktar väldigt mycket och lösningsmedlet - Styren - kan orsaka skador på nervsystemet om man andas in det. Skall man jobba med polyesterplast inomhus krävs både god ventilation och helst friskluftsmask. Mitt garage ligger i källaren på min villa och jag har plastat den del där inne. Lukten av plast/stryren, sätter sig i hela huset. På den tiden jag plastade med polyesterplast, gjorde jag det om min fru var bortrest några dar. Plastade alltid med garageporten öppen och stod helst på utsidan. Är det för kallt ute måste ju laminatet in i värmen för att härda. Nu fört tiden plastar jag bara med epoxy. Epoxy har också sina faror. Är mycket allergiframkallande, så man måste skydda sig för kontakt. Även slipdammet är farligt.Det går heller inte att lägga gelcoat på epoxylaminatet, men det finns ju 2-kompontensfärg och färdig halksyddsfärg man kan använda i stället. Epoxy och den 300 grams glasfiberväv, som man använder brukar jag köpa på BILTEMA. Där har de ju även en hel del av det man behöver. Mickroglasbalonger tillspackel.Penslar och det absolut viktigaste arbetsredskapet man behöver när man jobbar med glasfiberlaminat (plastar) Aluminiumrollern. http://www.biltema.se/sv/Bygg/Farg-och-Fog/Roller/Aluminiumroller-2000020229/ Riklig mängd aceton är nödvändigt att ha hemma, både för rengöring av ytorna man skall jobba på och tväta av sig själv och arbetsredskap. Jag skulle också passat till de nya skivorna noga. Lagt på ett par lager glasfiberväv i epoxy på undersidan. Ändträt hade jag behandlat med ren lamineringsepoxy. Möjligtvis hade jag smitit upp med åtminstone ett av glasfiberlagerna om det hade varit möjligt. Misstänker att där skivan ligger an mot skrivet så blir det en snedfasning och där skulle nog gå att laminera. Epoxyn är ju tät mot vatteninträngning till skillnad mot polyestern. Det lager laminat man lägger ovanpå träskivorna behöver ju gå upp tex 50 mm upp på tex skrovsidan, för att få en stark infästning. Man får slipa ner gelcoten till rent glasfiberlaminat, för att få bra fäste. Själv hade jag målat den nya durken med grå däcksfärg och låtit däcksfärgen gå upp tex 70 mm upp på skrovsidan. Det finns ju vit däcksfärg, men den blir så fruktansvärt skitig direkt. Jag har provat. När jag gjorde i ordning min lilla bohusjulle, valde jag att måla durkar och andra ytor man går på med grå däcksfärg, medans jag målade bänkarna i aktern och relingen med vit däcksfärg. sen har vi ju alla olika estetiska åsikter - jag brukar tänka praktiskt och säkerhetsmässigt. Ytor man kan råka gå på skall va halksäkra. och resultatet skall se relativt snyggt ut. Målar man med färdig däcksfärg, får man ju måla om med ett antal års mellanrum. När jag målade om däcket på min L32;a var det ca 35 år sen det målades sist - det borde varit ommålat 20 år tidigare.
  14. Laga båt

    Har du gjort det själv med gott resultat.
  15. gammaldags rullbom

    Dum där gamla rullbommarna som man rullar upp seglet på bomen och rullar bomen med en väv framme vid masten- de är ur revningssynpunkt nån riktig skit. Att de skulle förstöra seglet tror jag inte - jag har haft flera båtar med just sån rullrevsbom. Man behöver inget uthal. Man tar en tamp och fäster i öljetten och runt något längst bak på bommen. Lager den några varv, så blir det som en talja, sen sträcker man upp seglet lagom och slår ett par varv genom öljetten och runt bommen. Jag har byggt om till bindrev på ett par båtar. Det fungerar mycket bättre. En kompis brukar alltid byta till singelrevbom, när han byter båt. https://www.benns.se/mast-rigg/bom/seldn/singelrevbom-b152
  16. Laga båt

    Vad du menar med att TS skulle sågat loss glasfibern och plastat tillbaka begriper jag inte. men det är inte mycket jag förstår - ibland. Däremot har du helt rätt att allt går att laga. En sån här båt är väl inga problem att återställa till brukbart skick. Är ingen specialits på just den här typen av båtar. kan det finnas skumm i utrummet under durken som är blött!? Ta bort allt som är skadat och låt det torka under vintern. Kan du få in båten i ett garage/lokal, så kan du ju utnyttja vintern till jobbet. Garage är väl för övrigt till för att jobba med småbåtar i. Båten på bilden har stått inne i mitt garage säkert 6 vintrar för olika jobb. Mina tre senaste bilar har dock aldrig varit inne i graget.
  17. Laminera fast flexibel solpanel på plastdäck

    Plåtskruv i yttersta skicktet och lite typ sika runt skruvhålen, som tätning, men det ger ju en limmande effekt också. Det är ju bara en solcellspanel som skall fästas. Brukar ta en försänkare och försänka en aning om laminatets tjocklek med ger, för att få lite bättre tätning runt skruven. Har du ingen försänkare, så snurra borret mellan fingrarna. Taskigt att få ett 10 mm hål när det skulle va 3 mm. Jo man kan köra borrmaskinen baklänges, men dels är det lätt att göra en tabbe och köra maskinen åt fel och dels är det så lite som behövs, då det är inte lönt att sätta i borret i borrmaskinen. Dom som inte kan göra saker och ting för hand - de borde träna på det. Å så rengöring av ytan du skall klicka sika på. Både på laminatet och på plåten. Rödsprit eller aceton
  18. Ligga bi för bräckta segel...PRAKTISKT TEST

    Det är inte ofta jag åker med Stena-båtarna eller Finlandsfärjorna, men ..... För ett antal år sen blev jag skickad på en kurs - ang kunder som inte betalar sina elräkningar och inkasso och avstängning av elen.Det hade ju då kommit nya regler i detta ämne. Vaknade som alltid tidigt på morgonen och gick upp och ut på däck. Vi mötte ett par ganska stora segelbåtar. Så små dom såg ut högt uppe från däcket - som nog låg i jämnhöjd med kommandobryggan. Det var mycket bra väder och mycket god sikt. Hade det varit skitväder med regn, hade det möjligtvis varit svårt att se dem med bara ögat.
  19. Ligga bi för bräckta segel...PRAKTISKT TEST

    Nu gällde ju FinnMick´s inlägg som många har reagerat på, att gå ut i mörkret dreja bi och gå och lägga sig att sova - bara för att prova. Då handlar det väl om Bottenviken. Skall man prova att dreja bi under en längre tid, med en liten båt utan nån större utrustning är det ju lämpligare att göra det dagtid, medans man har koll på omgivningen. Skall man ge sig ut på riktig långsegling - ensam - då gäller det ju helt andra betingelser.
  20. Laga gelcoatskada/hål

    Det är en väldig skillnad på epoxy och gelcoatspackel. Om man inte skall bottenmåla och inte epoxybehandal botten, så bör en lagning med rätt färg på gelcoatspacklet inte synas efteråt. Lagar du med epoxyspackel så kommer lagningen att synas för all framtid - om du inte bottenmålar. Annars brukar ju min tes vara just som du skriver.
  21. Laminera fast flexibel solpanel på plastdäck

    Jag brukar skruva fast mina tunna paneler med fyra skruva och lägga lite sika runt skruvhålet som tätning. Har en panel som är huvudbestånsdelen i ett luckgarage - den sitter på gångjärn och kan vinklas upp. Laminera fast, skulle jag nog undvika - fast frågan handlade inte om att laminera utan om att limma. Laminerar gör man med glasfiber.
  22. Laga gelcoatskada/hål

    Fast har man en ny båt, skall man väl laga upp en sån skada ordentligt och då är det ju spackling med gelcoatspackel som gäller. När man fyllt upp så att man får ett så litet överskott som möjligt, så vattenslipar man nertill rätt nivå och slipar sen upp ytan med allt finare slippapper. Gör man det ordentligt med rätt gelcoatspackel, skall det inte synas efteråt. Det kan va bra att träna på en sån yta - nästa gång kan det va på ett ställe som syns mycket. Epoxyspackel - visst skulle det gå på ett sån ställe - om man skall epoxybehandla och bottenmåla. Skall man inte det är det ett sämre alternativ.
  23. Ligga bi för bräckta segel...PRAKTISKT TEST

    Våra respektive hemlands vilda tungomål är ibland helt obegripliga. Har de senaste åren haft mycket med assylsökande att göra. Hade ett par killar som absolut ville hjälpa mig med min båt. Som tur var var det den vintern jag slipade ner bottenfärgen och la på ny epoxy plus gjorde en hel del andra jobb, så jag hade alltid nåt att erbjuda. De var oerhört duktiga och arbetsvilliga. Ibland kunde jag nästan inte få dem att sluta, när jag själv var helt slut. Jag lärde dem en massa tokigheter - tom så jag fick klagomål från lärarna på språkkafet. Jag brukade ofta betona att så här kan du säga här ute, men säg det för all del inte i Stockholm. Jo det är nog helt ok med tex bredbandsradar, men jag är inte så teknikintreserad och jag klarar mig gott med den utrustning jag har - plotter i sittbrunnen och läsplatta som plotter vid inte styrplatsen. Min auktionsrade har ju kraftigt minskat det senaste åren och till Hållö, Kornö lysekil och Hunnebostrand klarar jag att gå med en lapp för vänstra ögat. Sen är det väl inte något att satsa på om man egentligen inte har råd att ha båt alls. Nu skall jag åka och ha gitarrlektion för vår invandraorkester.
  24. Ligga bi för bräckta segel...PRAKTISKT TEST

    Nu är ju havsfidran en liten båt jämfört med din och mycket mer än styva meter har man nog inte över vattenytan, sen var de ju på nån distansminuts avstånd och det minskar ju också det hela. Men fort går det. En vanlig lastbåt klarar man ju gott på 20 minuter.
  25. Ligga bi för bräckta segel...PRAKTISKT TEST

    Det kan till och med va ett egenkomponerat uttryck - vad säger Smoegen, min gamle vapendragare.!? Jag är helt säker på att han och andra båtmänniskor runt Kungshamn/Smögen skulle begripa vad jag menar När man säger stam i båtsammanhang, så betyder det i detta fallet förstäv. (På min nuvarande båt med kosterskrov, finns det ju också en akterstam) Rakt i - betyder att katamaranfärjan befann sig i "Riktning" 0 grader i förhållande till min båt. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bäring Bilden visar ungefär hur det såg ut när jag hade Färjan "Rakt i stam"
×