Gå till innehåll
torsdag 28 mars 2024

Thallatha

Silvermedlem
  • Innehålls Antal

    4 419
  • Gick med

  • Besökte senast

  • Dagar Vunna

    6

Allt postat av Thallatha

  1. Japp, det tipset har sett förut här. Testade lite men inte såg man windexen i den. Det beror ju lite hur man sitter i båten och hur man ställer in backspegeln ch var den är placerad. Killen var ju lite handikappad och satt alltid på exakt samma ställe. Möjligtvis hade han en "stol" han satt i.
  2. Tabellen en bit ner på sidan jag länkar till är inte så dum om man bara är intreserad av vindhastigheten. Det gäller dock ha koll på Öreundsbron.😝 https://sv.wikipedia.org/wiki/Vindstyrka SMHI hade tidigare lokala väderobservatörer, som raporterade in data till SMHI ganska tätt dygnet runt. Vindmätaren på Smögen lär ha gått sönder och vädertanten påstås ha bedömt vindhastigheten på hur mycket grannens flaggstång lutade och lite andra detaljer i omgivningen. Misstänker att hon uppgav ganska korrekta värde. Det var långt före Vandrahemmet på Hållö la ut sin egen väderstation på internet. Den brukar jag nästan konsultera dagligen. http://www.utposthallo.se/Dygnstabell.htm Vill man se det helt aktuella vädret klickar man på Vädrer, där kan man även se badtemperaturen på Hållö.
  3. Under de åren jag hade båt på Svinninge Marina i Åkersberga hade jag en bryggranne som seglade en Maxi 68. Han var äldre och lite handikappad. Han satt på ett ställe i sittbrunnen och hade monterat en backspegel som han kunde se vindexen i. För honom var det omöjligt att vrida nacken och titta på Vindexen. För ett par år sen var det nån - misstänker mås - som bröt av pilen på vindexen. Jag har en pil till en annan Vindex som har andra skador. Dock ligger närmsta klättringsbara mastkran 6-8 distansminuter bort och jag har inte haft vägarna åt det hållet. Dessutom har jag ju vindinstrumentet som visar samma sak som Vindexen visar och ännu bättre. Lika väl kan jag inte låta bli att titta upp mot masttoppen och kolla Vindexen från och till. 😖
  4. Jo. AIS, Net1, vinddata, TV, röd-över-grön samt en ev tv-kamera. Till spridarna: Spridarbelysning, ankarlanterna, däcksbelysnig, högtalare (=tuta), larmblixt. Har du ingen topplanterna. 😉 Själv ligger jag så i bakkant på tekniken, så att när jag äntligen fick köpt mig en vindataanläggning hade tekniken utvecklats, så det är trådlös överföring och batteriet i masttoppen laddas med solcell.
  5. Om det finns en "större del" I Norge, så måste det ju finnas en mindre del också. Den mindre delen bör då rimligtvis va Idefjorden, Oslofjorden, Vestfold och Sörlandet. Det som ligger närmast den Svenska Västkusten. Innom det området kan det ju i så fall va lika känsligt som på Svenska västkusten. Passerar man Lindesnäs är man ju ute i Nordsjön, ett randav till Atlanten. Kan skilladen ligga i detta?
  6. Har inte den norska färgen varit giftigare än den svenska alltid. Har för mig att vissa köpte bottenfärg i Norge även innan det blev förbjudet att använda våra tidigare giftigare färger. Copercoat är ju tillåten i Norge. Funderade ett tag på sån, men föll till föga.
  7. Det där är egentligen inte så dumt. Köpte ritningar till en PoP16 från teknik för alla. Hade blivit biten av båtar och segling och båtjobbande, ett par år innan. Först beställde jag segel hos syversens segelmakeri. Året var 1967. Bilden är på beställningen och segelritningen i Syversens orderbok. En vanlig svart antekingsbok. Sen började jag att byggabåten.
  8. Vad skall du med så mycket kablar till - det är väl inget rymdskepp. Fast det är ju inte min sak. En kabelkanal täckt med en bockadaluminiumplåt - kanske. Jag har två VP-rör. 16 mm i tremeterslängder. Finns väl hos varenda elinstallatör. Annars brukar ju de moderna elmontörerna dra slang - såntsom var förbjudet på min tid. I mina två VP-rör går två elledningar. Eftersom jag ären gammalstofil är varje elledning 2x2,5 förtent cu. Den ena är för en ankarlanterna - som jag nästan aldrig använder och den andra är i reser fören ev kommande trefärgad mastoppslanterna. i det andra röret går en kabeltill en VHF-antenn, som jag inte använder - i avsaknad av VHF och den andra till en yttreanten för ett Net1-abonemang - som används desto mer. Kabel till Topplanternan, som sitter ganska lågt - det skall ju på ett rimligt sätt gå att serva den - hänger löst inne i masten. Ankarlanterna har jag använt en gång på min nuvarande båt. Då tejpade jag trelysdiodarmature med egna batterier, runt masten, ca 1 meter över däcksalongstaket. De småbåtar som eventuellt skulle passera under mörker hade med all sannolikhet intesettankarlanternan 10 meter upp i luften.
  9. Nu är jag egentligen aldrig så noga med utseendet. Brukar ibland säga, att det jag gör på min egen båt bara inte får se värre ut än skepparn - så kraven är väldigt lågt ställda. Egentligen skulle jag göra en massa jobb idag. Oklippt och skäggig och bedrövlig. Fast poppnita rör utanpå en aluminiummast - de vette katten. Är alergisk mot elledningar som ligger halvtaskigt förlaggd Det är väl inga större problem att dra i ett elledning/rör/slang i en mast. Det har natuligtvis med vana att göra och väldigt många är så rädda för att det skall bli fel. Men att poppnita fast två aluminiumrör på utsidan masten - nej, aldrig.
  10. Du vet Raol Det måste fungera i teorin när när man resoerar om ett problem. Om det fungerar i verkligheten, så har det ingen betydelse. Det är ändå fel - teoretiskt sett. 😲 Jag har ingen VHF alls. Men jag monterade en VHF-antenn i masttoppen plus en antenn för bredband, senaste gången jag hade nere masten. Drog två VP-rör när jag hade nere masten 2010. Stöttade rören med buntband.
  11. När det gäller motorn, så har jag sötvattenskylning, och då är i stort sett motorns kylsystem fyllt med glycolblandat vatten ca 50/50, som ger den bästa frysskyddseffekten. För egen del konserverar jag inte resten. Jag varmkör motorn ungefrär var 14 dag - ibland i form av en tur i vår närliggande skärgård. Vill "jag lyxa till det" tar jag en sväng till Smögen. Nu ligger min motor under vattenlinjen och där är i regel sällan frost. Sen har jag ofta mer eller mindre värme i båten. Har man en motor med eller utan sötvattenskylning, antingen den är på land eller ligger i sjön och man inte har för avsikt att använda den på länge, bör man ju konservera den. Förutom frysskyddet skyddar ju även glykolen mot rost. Jag brukar varmköra motorn medans jag har båten i sjön. Byra smörjolja. Köra igenom en dunk, 25 liter, sötvatten. kopplar en slang på motorns kylvattenintag. Glöm inte att stänga bottenkranen. Sen brukar jag koppla en slang på motorn där kylvattet går ut i avgasröret och sen köra motorn en liten stund. Det sista skulle man med fördel kunna göra när båten står på land. Hänga upp en spann under avgasröret, så att man samlar upp det glykolblandade vattnet, när det kommer ur avgasröret. Sen tappa av det vatten som finns kvar i de delar som inte ingår i färskvattenkylningen. På den tiden jag konserverade motorn varje vinter, sparade jag det glykolblandade vattnet och återanvände det kanske i tre år. Det hela kan ju höras lite komplicerat, men är egentligen ganska enkelt - när man får in rutinen. Slangar som passar hänger fortfarande nere i mitt garage. Jag hade en kompis som blev allvarligt sjuk. En av hans söner såg till att båten togs upp. Sen blev frun orolig att motorn skulle frysa sönder och frågade mig. Så fruktansvärt mycket jobb det blev eftersom allt liksom måste göras i "fel ordning".
  12. Isolering är bra. Inte så vackert, met minskar värmeförlusterna. Värmeförluster blir ju snabbt många sköna kronor, å då behöver man höre effekt å då håller inte säkringarna. Nu är min båt välisolerad. I stort sett 27 mm liggunderlag runt hela förpiken. Din kommentar att du inte skulle våga vinterförvara i sjön, får mig att tänka på alla de som aldrig skulle våga segla - det lutar ju. Brukar fråga dem om de vågar åka bil - jo bil åker de ju varje dag. Just det med segling kontra bilåkandet säger ju en hel del om förmågan till riskannalys, som ju dessutom beror på okunskap. Det dör och lemlästas folk i bilolycker var ochvar annan dag - när omkom det nån pga olycka i samband med segling sist. En inombordsmotor kan ha både ett slutet kylsystem sk. sötvattenskylning och som i sin tur kyls av sjövattnet. Att vinterförvara i sjön pga detta är inga problem. Däremot kan det va lite problem om man går långa sträckor i is och kylsystemet täpps igen av is. Har nog haft båten i sjön året om under ungefär halva mitt båtliv - dvs ca 25 år. Dessutom har jag landförvarat på land med masten på under ett antal år. Nu bor jag längst ut i väster i mellersta Bohuslän. Det är inte varje vinter det blir is i nån större omfattning på min ordinarie båtplats. Använder båten i lite ideella arbetsuppdrag tidiga vårar och sena höstar. Eftersom jag är en hel del och grejar i båten på vintrarna, är det en stor fördel att slippa klättra på stegar. För de allra flesta är det nog en fördel att ta upp på vintern. I min hamn är det dock många båtar som ligger i sjön hela året.
  13. Ett av mina stora nöjen är ju att greja i båten på vintern. Jag är ju i seglare och har även båten i sjön över vintern. Mina gamla båtar är ju i plast (glasfiberlaminat) och har få eller inga trädetaljer för om masten. Därför brukar jag bara täcka aktrahalvan av båten. Även om du täcker hela båten, är det ju inte nödvändigt att ha en bautapressäning som täcker det hela. Stora presänningar är fruktansvärt tunga. Bättre med två som går om lutt. Jag har ju i regel mina egna ideer beträffande täckning och kan lägga ner en hel del jobb för att få det bra. Har heller aldrig haft något problem med täckningen. Eftresom jag från och till är och jobbar ibåten och har relativt varmt - ibland 18 -20 grader när jag skall limma plasta, brukar jag arrangera en lätt öppnngsbar ingång i pressäningen. På den tiden jag hadestora och tunga pressänningar, brukade jag lägga den på rufftaket - innan jag tog upp. (Man skall va lat när man jobbar) Skulle isolera skrovsidorna i förpiken. Den dan jag skulle börja slog det till och blev 15 minusgraderut, som beräknades stå sig ett tag. Täckte över däck och skrovsidor med betongtäckningsmatta. Dan efter höll skrovsidan skaplig temperatur för att limmas på. Inte vacker - men det är inte han som la dit mattan heller. Ståhöjd i sittbrunnen. Jag har dubbla presänningar över sittbrunnen och inte allt för lätta.
  14. Det blir Feinen för min del. Skall hitta något bra glasfiberobjekt bara att testa vilket verktyg som blir smidigast. Det är lite halvtrångt att komma åt där jag skall såga i båten. Fein Multimaster är ett verktyg jag använder mycket och även Dermel Toppslip med böjlig axel. Ett slipstift som jag använtmycketär detta; www.dremeleurope.com/general/en/aluminumoxidegrindingstone9-5mm-140-ocs-p/ Visserigen kostar det lite mer än ett vanligt slipstift, men man tjänar in deti längden. Om det är nödvändigt ed relativt brapassform på hålet, så kan man ta upp det grovt med Feinen (lite för lite) och slipa upp dettill rätt passform men Demeln.
  15. Nej det är inte alls känsligt - för mig. Vi lever i ett fritt land och får ha vilka åsikter vi vill. Vi har också lagstiftning innom vilken vi skall hålla oss. Dessutom finns det forumregler på MarinGuiden. I övrigt se Peter_K´s svar.
  16. Om att köra båten till Norge? 😊 Om att uppmana till brott. 😣
  17. Ja det sägs att det finns de som klarat detta Va -det är väl ändå inte möjligt
  18. Menar du att det är bättre täckning med 3G än med 4G? Evert Taube skalldade i en sång; "Som blågrå dyning bohusbergen rullar i ödsligt majestät mot havets rand. Men mellan dess kala urtidskullar" Där fungerar inte mobiltelefonerna nåt särskillt på många ställen. Har haft Net 1 i många år och det har fungerat bättre än mobiltelefonen, men med en del luckor. Utan högt placerad extern antenn är det riktigt dåligt ibland. Nu har jag inte varit ute nåt nämnvärt de senaste två kanske tre åren, så hur dagsläget är vet jag inte.
  19. Fast det går lika bra att köra med den färgen som är tillåten i Sverige, även i de norska farvattnen - Jag har provat. 😉 Om utifall inte................. Men vad säger forumreglerna!?
  20. Förr - "på den gamla goda tiden" 🙄 - fanns det ett uttryck som sa;"En båt, ä ett hål i havet, invändgt fodrat med trä, som man öser ner pengar i" Trotts att materialet ofta bytts mot plast, har skyffeln att ösa med, nästan blivit större. 😎
  21. Har du aldrig dragit av en åra? Man måste ta sjölivet med ro - dessutom bör man kunna vricka.
  22. Fast är inte all det där eländet som händer detsom man kommer ihåg. Min limfjordensseglats kommer jag att komma ihåg väldigt länge. Å när toan pajade vid hafstensund härom året. För att inte tala om det toaproblemet jag hade vid Södra Fotstillen en mycket var och fin sommardag nån gång på 1980-talet. Eller när jag skulle bogsera ett franskt konstnärspar som fått motorstopp, och som visste precis var de skulle hän och sen inte hade en anig. Vilket resulterade i att jag gick på en kullersten i Skälderviken och fick bogserlinan till min dinge i propellern. Linan ryckte i sin tur hylsan från skrovet, så att båten började läcka och jag fick ösa 4 ggr/dygn för att durkarna inte skulle flyta. Eller när spinackerbommen, som jag hade ståendes längs SB toppvant, lossade och träffade mig i huvudet. Gick in i Listas hamn och svimmade antagligen på väg in i innerhamnen och hamnade på utsidan den muddrade rännan. Körde på en kullersten, så att båten började läcka i fören. När jag skulle backa träffade propellern en annan kullersten och krökte sig på topparna på propellerbladen. Eller när fallhornet på Genuan gick av i sjögången på väg ut från Rödkallens fyr och nödreparationen jag gjorde på Pite Rönnskär. Eller när jag glömde att tömma toatanken en höst och bottenkranen inte gick att öppna. Kom på den smarta ideen att bygga en sugtömmingsanslutning och lyckade att få på slangen, utan att få 50 liter skitvatten i ansiktet. Eller....... ja det går inte att räkna upp allt elände som hänt under ett seglarliv: Ett vet jag bestämt. De där fina dagarna som man glidit fram mellan punkt A och punkt B, utan att det inträffat nåt speciellt - det kommer man inte att komma ihåg när man ligger på långvården. Men mycket av de problematiska seglatserna - det kommer man att komma ihåg - och troligtvis med glädje.
  23. Ju mer tekniska prylar man har, destå mer kan gå söder. Som "svarta fåret" i en släkt där bara bilar och motorer stå i allas huvud - utom mitt - så är mina störst båtbekymmern motorerna. Jag har seglat hem massvis med gånger pga att motorn krånglat. Då talar jag om att ta sig hem nån distansminut tex efter en badutflykt till en av de närmaste holmarna, då avsikten från början var att gå hem med motor. Seglade till Limfjorden under en månad 2007. Hade minst ett tekniskt problem varje dag. Sista problemet var att motorn skar vid Vinga västra angöring, på vägen hem. Dessutom hade jag ett så besvärligt ryggskott, så jag nästan inte kunde röra mig. När det gäller länspumpar med lösa nivåvakter, så är det bara skit - inget att ha - de bara krånglar. Nån gång i mitten av 1990-talet var jag hos Hunnebo båtinredning (Sea Sea i Hunnebostrand) för att köpa en ny länspump. Han rekomenderade då en sån här pump. https://www.hjertmans.se/produkter/vatten-vvs/pumpar/lanspumpar-elektriska/rule-lanspump-25s-automatisk Det var då den enda pumpen han aldrig fått nån reklamation på. Jag har haft sådana pumpar i alla mina båtar sen dess och de har fungerat klockrent. Den enda pumpen som har krånglat var en helt ny till min nuvarande stora båt. Där fungerade inte tidstyrningen från början och jag fick en ny på garrantin. Sen har jag haft problem vid två tillfälle med länspumparna pga montagefel från min sida,
  24. Tror knappast det, snarare beror det på kostnader, bränslet är rekorddyrt och service, försäkringar och andra fasta kostnader drar iväg. Tror att många som drömmer om båt upptäcker hur mycket det kostar i slutändan/C Man får ju mycket båt för pengarna - å så upptäcker dom att de inte var några båtmänniskor. Att köra båt, är inte alls samma som att köra bil - det kräver helt andra kunskaper och färdigheter.
  25. Å katten. Det är därför du uttrycker dig som du gör och är helt oförmögen att ta emot och värdera information från andra. https://www.1177.se/Ostergotland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Aspergers-syndrom/?ar=True
×
×
  • Skapa nytt...