Lintott

Den tätningen verkar rejält gammal, kanske till och med "hemmabyggd" så det är nog inte mycket standard. Den ser i vart fall inte ut som en typisk glandtätning. Jag misstänker att den röda delen endast är fastsättning av propellerhylsan och att tätningen sitter i den gula delen. Riktigt hur delarna sitter samman är svårt att avgöra från din bild. Om du får loss hylsdelen som verkar sitta från motorsidan så sitter det nog något tätningsmaterial där inne (det kan t.o.m. vara lin instoppat där) sedan inkletat fett i koppen och påskruvat. Ett gammalt råd är "if it aint broken - dont fix it". Om tätningen håller tätt och har gjort så under förre ägarens tid, utan underhållsåtgärder, så kommer det nog att fungera även i fortsättningen.

Ja, han är jättekunnig. Annars hade han nog inte gett sig på att konstruera en egendesignad BMS. Även jag har haft kontakt med honom och deltagit i utbildning som han genomfört. Det jag gillar med min lösning (alla är väl saliga i sin tro..) är att jag styr laddspänningarna från olika källor och BMS kommer inte att slå till/från hela tiden. BMS kommer att ställas in så den skyddar LFP om/när det blir något knas med laddning så spänningen går upp. Så jag har en extra skyddsnivå om tekniken fallerar i någon komponent. Sen sköter den så klart även balanseringen efter vad jag ställer in den till. En annan positiv funktion i min variant är att jag inte behöver några externa reläer. BMS har kraftelektronik som styr brytning för över/underspänning. Detta underlättar installationen, jag har det trångt som det är i batteriboxen. Jag brukar ha mantrat att man måste utgå från hur installationen ser ut i båten, vilken topplast man har, mm och välja lösning efter hur man vill kunna utnyttja elen när installationen är klar. Du verkar ha kollat vad du vill ha och då hoppas jag bara att du får ett bekymmersfritt seglande med den lösningen.

MasterLi/X2 BMS har många bra funktioner men dessa är mer eller mindre "standard" i de flesta moderna BMS. Det finns BMS som enligt min kartläggning har motsvarande funktioner till lägre pris och med t.ex. kraftfullare balansering. Jo, jag har haft med MasterLi/X2 som kandidat och har läst specifikationen och installationsmanualen men valde bort den. Jag tycker det är en dyr BMS. Enligt hemsidan kostar den 495 euro + moms (med dagens kurs är det en bit över 7.000:-). Sen är listan över vad men får för den summan lite oklar. Vad är det för kapacitet på de reläer som redovisas? Det finns en display som inte redovisas i öppet material på hemsidan. Senaste priset jag såg för den var 3.000:- (en några år gammal uppgift). Jag blir alltid lite undrande över produkter där specifikationen göms bakom inloggning. Vad är det de inte vill visa? Inte heller en komplett installationsanvisning går att hitta. Det är sådan information jag gärna vill kolla innan jag bestämmer mig för tekniklösningar av den typen.

Jag har 300A säkring o 50 kvadrats kabel till mina batterier. Det kunde vara högre avsäkrat men det kommer att räcka med råge till startmotor och övriga rätt strömkrävande prylar ombord (t.ex. el-ankarspel o elvinchar). Mina huvudbrytare o batterier sitter i en torr batterilåda inne i båten. Jag har aldrig använt polfett någonstans där och har aldrig haft något ärg. (Det är viktigare i bilen där grejorna sitter fuktigt under huven.)

Jag har tidigare haft Telia kontantkort i mitt "Lintottmodem". Nu har jag tröttnat på deras "stela aktiveringstider". Så i år bestämde jag mig för att byta till fello även i båtmodemet (vi har sedan många år fello i mobilerna). Min erfarenhet av fello i Stockholms skärgård, söderut längs Ostkusten, Göta Kanal - Vänern, på utlandsresor inom Europa o.s.v. är att täckningen med Telia basstationer är bra. Ibland har det inträffat att surf fungerat dåligt i välbesökta skärgårdsvikar. Om det beror på att felloabonnenter har lägre prioritet eller om-det-bara -är-så-det-fungerar vet jag inte. I år kommer det att sitta en mottagare ett antal meter upp i masten. Om det ger "bättre prio i internetanslutningen" återstår att se. Jag har redan fått simkortet (mitt var aktiverat när jag startade usb-modemet). Det var trevligt att se att det fungerade direkt. När wifikopplingen till övriga it-prylar var testad så gick jag in på mitt fellokonto och stängde av abonnemanget. Så nu är det pausat tills båten är i sjön, masten pålyft och det är dags för nya äventyr i skärgården. Fello kundtjänst är hyvens. När jag ringde o pratade med dem om "säsongsabonnemanget" så tipsade de om att jag skulle skicka en inbjudan till mig själv och beställa via den länken. Då fick jag avdrag på min egen kommande månadskostnad samtidigt som jag fick extrarabatt på mitt nya säsongsabonnemang. Sen är fello lite roliga. I februari kom det t.ex. ett sms att de la till en extra gigabyte i surfpotten eftersom februari var lite längre i år...

Syftet med säkringen är lite oklart. Är det säkring till länspumpen eller en huvudsäkring för batteriet (en sådan är lämplig att ha för att skydda vid eventuell kortis i de grova batterikablarna. "Batterisäkringen" bör sitta så nära batteriet som möjligt. Säkring till länspumpen vid pumpens anslutning till batteriet (det bör även finnas en separat strömbrytare till länspumpen). Din föreslagna huvudbrytare är helt ok (jag snodde en bild av en annan klenare brytare för att tydligare få med anslutningarna). Du borrar ett grovt hål rätt igenom ett skott så vredet blir åtkomligt och anslutningarna mer skyddade på baksidan. Det kan vara lämpligt att montera något skydd över skruvarna men inte nödvändigt. Normalt har du ingen kraftig minusledare i närheten. Om du råkar kortsluta rätt över polskruvarna så är det ju detsamma som du gör när du vrider om huvudströmbrytaren. Sen finns det skruvhål så du kan dra i ett par skruvar bakifrån o in i skottet (syns tydligare på min bild från baksidan) Ett lite modifierat kopplingsschema med länspump direktansluten på huvudbrytaren "batterianslutning" och resten på huvudbrytaren "on-anslutning". Sen tillkommer minuskablarna men de berör inte huvudbrytare eller säkringar.

Om elutombordaren är det enda 24V-tillbehöret du har ombord så är nog det enklaste att skaffa en "konverterare" som gör om din 12V-spänning till 24V-spänning för att ladda batteribanken. Då han du fortsätta att använda befintliga laddkällor (generator, solceller, landström) utan ytterligare ombyggnad. Du kan på det viset ladda 24V-banken utan att behöva dela på den för att ladda. Om du vill ha kvar 24V-batteriet i "snurrebåten" så skaffar du tillräckligt lång kabel för att ansluta mellan uttag ombord och anslutning för konverteraren i snurrebåten. Du måste ha ett eluttag i "moderskeppet" som klarar effekten av att försörja konverteraren. Du bör även montera en ingång för laddningsströmmen i snurrebåten så det tål att kopplas in/ut utan krångel och att det inte blir glapp efter några år. Genom att montera konvertern i snurrebåten så kompenserar konvertern för eventuella spänningsfall i kabeln som ju kommer att bli ett par meter. Om du monterar konvertern i moderfartyget så blir kabelförlusterna lite lägre då effekten (W) i kabeln blir lägre eller så kan du gå ner i kabeldimension men behöver då ha koll på eventuellt spänningsfall så laddspänningen blir den korrekta. Ett exempel på en konverter som skulle kunna fungera är Victron Orion 12/24 - 15.

ca 2002 2-bladig Flexofold för saildrive, Yamnar S-drev, inget fäste för anod (och därmed ingen anod), användes ca 10 år och uppvisade ingen korrosion varken på propellerkropp eller blad. ca 2012 2-bladig Flexofold för saildrive, Yanmar S-drev, propellerkropp från 2002 och fortfarande ingen anod, använd ca 10 år och har korrosionsskador på framförallt bladen från 2012. Kan även konstatera att det är en bra affärsidé för eftermarknadsförsäljning att försämra legeringen och sätta fästen för anoder som ska ersättas årligen (tydligen till begränsad nytta...).

Även jag har kontrollmätt och propellern är isolerad från drevet. Jag kommer med intresse att ta del av svaren från Flexofold.

Jag försökte lösa "korrosionen" på propellern genom att stoppa eventuella krypströmmar från landströmsanslutningen. Landströmmen har visserligen endast varit sporadiskt ansluten när vi varit i båten och velat ha upp temperaturen i vv-beredaren. Det skrivs sporadiskt om hur snabbt denna krypström kan förorsaka skada så jag ville eliminera möjligheten helt. Jag hade redan en dubbelpolig högkänslig jordfelsbrytare så jag valde att kapa skyddsjorden. Elanslutningen modifierades enligt Magnus Sterkys modell som han via SXK Tekniska nämnd fått godkänt som installationsmodell. En eloge till Magnus för det arbetet, utan det godkännandet hade väl inte någon vågat göra en sådan modifiering. Effekten av kapning av skyddsjorden var dessvärre obefintlig. Även efter modifieringen av AC-anslutningen så har korrosionsproblemen fortsatt. Jag har i varje fall inte kunnat notera någon minskad korrosion, det ser fortfarande lika illa ut vid upptagningen varje höst. Jag är tveksam till att installation av en skyddstrafo kan förändra situationen. Jag ska kanske nämna att min gamla propellerkropp (som ser bättre ut än propellerbladen) inte har några fästen för anoder. Jag har ibland funderat på om avsaknaden av anoder är orsaken till mina korrosionsproblem men efter att ha sett dina bilder så tror jag problemet helt o hållet beror på en kass legering i propellerbladen. Sådana här kvalitetsförsämringar får vi som konsumenter dessvärre aldrig kännedom om. Vi kommer nog heller aldrig att få några svar från säljare eller tillverkare. Vi ska kanske försöka väcka intresse hos SXK tekniska nämnd att försöka gräva i det. De är nog de enda som har en sådan tyngd och med "På Kryss" bakom sig att de kan få något svar från tillverkaren.

Flexofold har bytt till någon skräplegering. Jag hade en Flexofold till förra båten (propellern köptes 2002). Efter många års användning så var det aldrig några problem med den. Bra driv framåt och snabb utfällning vid backning När jag bytte båt så återmonterade jag originalpropellern på gamla båten, behöll propellerkroppen och bytte bladen till mer passande stigning o diameter. Vilken skillnad i kvalitet! Den gamla propellerkroppen ser fortfarande fräsch ut men bladen uppvisar samma angrepp som dina.

Just nu är det rabatt på Navionics sjökort med upp till 25%. https://www.garmin.com/sv-SE/c/marine-cartography/navionics/?utm_source=EMEA&utm_medium=email&utm_campaign=sv-SE Delivery%2C EMEA-MRN-PROM-20053-MarineQ1Promo24KickOff Det gäller både till Garminplottrar o andra fabrikat. Det är inte speciellt enkelt att få koll på vilka plotterfabrikat som korten fungerar. Efter koll med Raymarine så fick jag beskedet att korten som fungerar till deras enheter heter t.ex. NAEU644L när det Garminkompatibla kortet heter NSEU644L. Genom att söka efter NAEU644L på Garmins hemsida så kom rätt sjökortsområde upp med samma rabatt.

Jag tror att Kuntze ( https://www.kuntze.se/ ) är det företag i Sverige som har bäst koll på gummidetaljer. Du kan kanske ringa o rådfråga dem. (Just din list finns inte på deras webbsida men det behöver inte innebära att de inte vet var den finns att få tag på.)

Då missuppfattade du mig. Jag skrev "En fritt liggande boj/prick (men det är förbjudet att förtöja i prickar...) som TS lägger till mot" för att komplettera ditt inlägg med ytterligare tips till TS. Å att backa är lite speciellt. Jag backar själv in till min bryggplats, det tog ett tag - trots många års båtvana - innan jag fick snits på det. Utan propellersprutet på rodret så krävs det lite mer fart för att få ordning på styrningen. Å för att ge ytterligare erfarenhetstips till TS. Fega inte för mycket med gaspådrag vid manövrering, då tenderar båten att vrida sig istället för att svänga. På väg in mot en brygga så kan man ha rätt hög fart, lägga backslaget i "back" o fortsätta på tomgång framåt. Då blir det en kort stoppsträcka när man varvar upp för att bromsa och inga ryck i backslaget som kan riskera haverier.

En fritt liggande boj/prick (men det är förbjudet att förtöja i prickar...) som TS "lägger till mot" med fören i motvind, medvind, sidvind från båda håll (båtar beter sig olika med vind på ena eller andra sidan p.g.a. propellerverkan). Sen kan han fortsätta med sidledes tilläggning... Sen vet han rätt väl hur båten beter sig vid tilläggning/avgång. Man kan göra många kul övningar på sjön.... (Nästa är att bärga en fendert som simulerar att någon fallit överbord)