Ledartavla

Hej på er! Bakgrund Jag är en yngre förmåga som tidigare i somras köpte mig en segelbåt efter mycket seglande på annat håll. Det hela skedde av en slump, då min kollega uppmärksammade mig på båten, som var av hyfsad storlek, och för ett mer än rimligt pris. Ett meddelande och två telefonsamtal senare blev det en kvällstur upp till Sundsvall från Gävle, och efter några timmar var man nu ägare av den här: Båten sjösattes, höll tätt, och mastades på. Motor servades, och gick igång utan några större fel. Många nyfikna gubbar följde vårt lilla äventyr, då båten stått på land i fem år enligt hamnkaptenen. Hemfärden vart mer än dramatisk, då vi hade kanske 7 motorhaverier, från igensatt dieseltank till att generatorn lossnade till följd av att en rostfri M12 bult gick av... Nedan syns vår temporära fullösning av dieseltank. Nåväl, väl hemma började jag skriva en lista, som blev väldigt lång.. Nu har jag kommit en bit på vägen, och här kommer jag dokumentera det jag gör. Att göra: Ta bort teakdäck och täta översta lagret plast. Plocka bort rutten balsa, ersätta och plasta igen. Dra om all el ombord, fixa landström. Göra ren dieseltank, byta genomföring. Fixa genomföring för tömning av septitank. Montera elkvarn på toaletten. Lägga korkdäck Byta ut avstängningsventiler till skrovgenomföringar. (Skjutventil -> Kulventil) Dra in gasol, byta ut spritkök, konvertera värmare. Montera skotskena till försegel. Ordna navigationssystem med skärm. Med mera.. Det finns helt klart saker att göra! Ha de'!

Jag har ett komplicerat förhållande till härdlack. Det blir starkt och tåligt men en jädra massa jobb om det blir skador. Bord och delar som man enkelt kan ta hem kör jag vanlig lack på. En lätt slipning och ett lager lack under vinter och det blir som nytt. Skador under säsong lagas direkt med lack och snyggas till på vintern. Ska man få bort solskador måste man få det trärent och man kan ev betsa. Men det är extra svårt med bets om ytan varit härdlackad.

Installerade en Ebersprakare i våras, det stod ingenting i manualen om detta. Min skorsten sitter på däck. Varför skulle det bli kondens i slangen?

Kan meddela att epoxitanken funkat strålande första sommaren. Ingen lukt, och skitmycket volym ;-)

Nej, den måste vara inkopplad hela tiden för mäta all ström in/ut

Har inte kollat men jag har en misstanke om att egenförbrukningen kan vara lite hög. -- Stora förbrukare? Ja det står i förhållande till batterikapaciten. Ju större uttag i förhållande till batterikapaciteten, desto större Peukert. Men säg 100Ah så är 10A stort.

Snart klar...

En gammal NMT450-antenn kan fungera bra. Teoretiskt skall antennsladdstumpen vara c:a 16 cm för 50 ohms impedans om det inte sitter någon förlängningsspole eller annan anpassning på kretskortet. Större nytta än att förlänga den på plats kan vara att flytta iväg den. Förlängningen måste i så fall ske med en koaxkabel på 50 ohm (t ex RG58) som löds in mellan antennsladdsanslutningen och kortets jordplan (med så korta anslutningar som möjligt). I änden på den kan du sedan göra en dipolantenn: Skala av så du får c:a 16cm fri innerledare och kräng bak skärmen över isoleringen så dess insida blir utsida. Det blir det andra "benet" på dipolen. Ett större problem brukar annars vara antennen i andra änden, handsändaren, som är en riktig kompromiss. --------------------- Men det allra största är frekvensbandet och kvaliteten på radiodelarna/principen som brukar användas, även innanför de allra finaste skal och märken (kommer till det nedan). Det finns otroligt mycket slaskskräp som sänder på 433MHz, och alla dessa SRD (Short Range Devices) har dessutom sekundärstatus på bandet - som är ett internationellt amatörradioband. i Sverige får radioamatörerna dessutom sända med kW på den frekvensen (utomlands ibland ännu mer), dessutom med prio. Radioöverföringsprincipen på 433-fjärrar är ofta en simpel form av bärvågsnyckling och mottagarna är inte sällan breda som ladugårdsväggar, eftersom sändarna inte är kristallstyrda utan kan driva i frekvens (styrs istället av billig s.k. SAW-filterteknik). Allt detta ger ett störningskänsligt system som visserligen fungerar bra i labb men sämre i verkligheten. 433 MHz och väldigt simpla radiodelar har jag hittat t.o.m. i byggkransstyrningar hos entreprenörer (PEAB), och mycket riktigt hade det hänt en del incidenter. På ett bygge visade sig t ex grannkranen, som hade en helt annan frekvens och radio, dock aldrig upplevt problem. Reklamation till leverantören ledde bara till att de bytte 433-enheten mot en annan likadan och var helt oförstående. "Vi har sålt många sådana och har aaaaldrig hört någon som har problem med radion". "Men vi har haft glappkontakt i några fjärrlådor, som vi tror var lödfel". Jaha... Kan nämna att nu även Göta kanal - mot bättre vetande och trots att de fick en hint om vad som väntade om de köpte 433MHz-skräp - ändå har satsat på dessa leksaker för att styra slussara ! Jag visade för ett par år sedan vid en provinstallation hur jag genom ett enda tryck på min sändarknapp på amatörradion kunde släcka ner hela Sjötorps slusstyrning många slussar bort (helt lagligt) samt hur otroligt lätt det var att med en störig elektronikgrunka i en passerande båt (varför inte en MPPT-regulator ?) blockera fjärrkontrollerna och orsaka nödstopp. När vi åkte kanalen i somras upplevde vi flera gånger att slussvaktarna hade problem. På fråga svarade de att en av de värsta störmomenten i jobbet är de opålitliga fjärrkontrollerna som hela tiden krånglar slumpmässigt och kräver omstart. Flera påtalade det helt enkelt som ett arbetsmiljöproblem. Jag tittade lite närmare på vad de nu hade satsat på och installerat och - mycket riktigt - de hade ändå satsat på skräpet på 433MHz, som dömts ut av experter. Säkert för att det var billigare och säljföretaget (kanske samma som säljer fjärr till byggentreprenadsidan) bedyrat att det skulle funka. Säljare som säkert inte hade en aning om radiokommunikation. Till saken hör att dessa fjärrkontroller som har sekundärstatus på 433 inte får användas till säkerhetskritiska applikationer utan minst hängslen och livremmar. Men genom att införa nödstopp när signalen störs ut anser man sig klara den lagliga biten. Men inte blir det smidigare för den stackars användaren med en massa nödstoppningar.... Det man skall titta efter om man skall byta/köpa nytt är något som går på 868MHz eller kanske ännu högre. Dels kräver frekvensen mer riktiga radiodelar som därmed också är bättre på att sålla ut störningar och har överförings/modulationsprinciper som är mer tåliga. Dessutom avtar energin i skräp från switchande elektronik (som LED-lampor, MPPT-regulatorer m.m.) rejält ju högre frekvensen blir. Så står det 868 MHz (eller högre) är det ett enkelt sätt för den även inte så radiokunnige att kolla prylen, då det för med sig en del annat bra rent tekniskt (Btw - det är över 10 år sedan VAG-koncernen lämnade 433MHz för sina fjärrkontroller till bilar på nästan alla modeller. Det finns en anledning....)

Det är väl inte regulatorn till solcellen som spökar här också.

Jag har testat att använda en firningsåtta samt ett statiskt klätterrep med diameter 10 mm som bombroms. Det fungerar fint i hårdare vind, men bromsar kanske lite väl mycket i lätta vindar (då kan man koppla loss den helt). På bilden ser man bombromsen kopplad framför kickern på samma skena under bommen. Lätt att plocka ned efter segelturen. Repet går från babord skotskena, via firningsåttan under bommen, till ett block på styrbord sida och vidare bakåt till en avlastare vid pulpit. Där kan spänningen justeras efter behov (hårdare spänd lina ger mer bromsverkan). Firningsåttan kostade 150 SEK.

Inte så strategiskt att lämna sådana klockrena ledtrådar på första frågan. Hyppelns största sevärdhet tycks vara den "Kluvna Stenen".