Gå till innehåll
måndag 21 augusti 2017

Ledartavla


Populärt innehåll

(Visar mest gillade innehåll sedan 2017-07-21 på alla områden)

  1. 6 poäng
    Enligt Ljungbergarn har ju fritidsbåtarna försvunnit från farlederna, och dygnsanvändningen kollapsat. Dessutom pinkar man mindre om man inte hela tiden dricker pilsner på sjön. Så vem vet - kanske har 02-lagen gjort större nytta för havsmiljön än toatömningslagen?
  2. 5 poäng
    Efter Härnösand blev det tyst i etern, och det med fog: Telefonen, och med den nätet, lämnades nämligen på 19m djup norr om Härnösand! Bassängen mellan klaffbroarna bjöd också på visst huvudbry: farledens riktning var utmärkt från båda håll, vilket i kombination med djupkurvorna ledde oss att tolka det så att babordsmärkena skulle hållas på styrbordssidan. Efter ett lätt skrap som varning och ett större, mer definitivt skrap märkte vi att vi gjort en missbedömning, men efter lite gungande kunde vi backa av och fortsätta resan. Djupet på platsen var angivet till 5,2m om jag inte minns helt snett. Från Härnösand seglade vi till Ulvön, där vi stannade en dag. Vinden hade då vänt så att vi hade 16 m/s i motvind, och det avskräckte både oss och grannen vid bryggan, en finne vars båt var nästan dubbelt större än Fidran... Vid avfärden bedömde jag vinden gynnsam för att hissa segel redan vid bryggan, så i gryningen lossade vi förtöjningarna, drog upp förseglet och gled tyst och stillsamt ut åt väster. Planen var att hinna med dtt tåg i Örnsköldsvik , en av mina tutorer hade mer bråttom hem än Fidran, men efter många timmars kämpande på kryss gav vi upp och sökte oss in till Köpmanholmen istället. Därifrån kundd han ta sig vidare hem, om än med större olägenhet. Efter att ha väntat bättre väder seglade vi, återigen i motvind, till Skagshamn för att få ett litet försprång mot de fördelaktigare vindar som utlovats nästa dag. En stadig frukost och en väderleksrapport senare tankade vi och gav vi oss ut på nytt. En kvart senare dog motorn och vi blev tvugna att dra upp seglen och kryssa ut mellan klipporna i en nästan obefintlig motvind. Nervöst att försöka göra ett slag då farten inte riktigt räcker till... Vi kom oss ut och satte kurs nordost. Tanken var att gå längre norrut, sova på saken och gå över följande dag, men då vi kom ut från kusten bedömde vi att vi lika gärna kunde ta överfarten direkt. Femton timmar senare förtöjde vi vid bryggan på Klobbskat och var på finsk mark igen. (Motorn ledsnade pga. en halvliter vatten som hade kommit in i tanken på nåt vis, bara att tappa ur vid bränslefiltret och dra runt den i sammanlagt ett par minuter...)
  3. 4 poäng
    Siffror om utsläpp i Östersjön: Enligt en uppskattning gjord av WWF släpper kryssningsfartygen varje år ut 850 miljoner liter avloppsvatten i Östersjön. En siffra som går att jämföra med en undersökning från 2009 då småbåtarna uppskattades släppa ut 3,4 miljoner liter toalettavfall. I kryssningsfartygens avloppsvattnet uppskattas det finnas 86 ton nitrat och 21 ton fosfor som direkt påverkar algblomningen. – Mängden är låg om man jämför med det som årligen kommer från jordbruksindustrin" Uppskattningen är alltså att fritidsbåtarna släpper ut 0.4% av vad kryssningsfartygen släpper ut. Kryssningsfartygens 850 miljoner liter är alltså lite jämfört med jordbruket, och man får anta att kryssningsfartygens utsläpp är lågt även jämfört med Kalininggrad (450000 invånare, inga reningsverk alls).Petersburg (c:a 5 miljoner invånare) släppte 1978 (innan reningsverken) ut 23175 ton kväve och 3973 ton fosfor. Kalininggrad släppte då antagligen ut c:a 2300 ton kväve och 397 ton fosfor. Petersburg har numera fått reningsverk och anses därmed "bara" släppa ut 9300 ton kväve och 433 ton fosfor, alltså mer än Kalininggrad utan. (Numera anses Kalininggrad ha fått klart sitt reningsverk). Gissar vi på att Sverige har reningsverk med samma funktion som de nya som finns i Petersburg och att 4 miljoner svenskar har reningsverkutsläpp som hamnar i Östersjön så blir detta c:a 7500 ton kväve och 350 ton fosfor. Summa Kväve, ton Kryssningsfartyg: 86 Petersburg: 9300 Kalininggrad: 2300 (Mindre idag) Svensk östersjökust: 7500 TOTALT c:a 19000 Fritidsbåtar: 0.344 Summa Fosfor, ton Kryssningsfartyg: 21 Petersburg: 433 Kalininggrad: 397 (Mindre idag) Svensk östersjökust: 350 TOTALT c:a 1200 Fritidsbåtar: 0.084 Räknar man med alla mängder från alla källor så finns detta för 2006 i diagramform nedan. Totaler 2006 för bara sverige blir enligt Jordbruksverket 2006: För alla länderna runt östersjön blir det: Hur i hela friden kan man räkna med att svenska folket skall respektera politiker som så kapitalt ignorerar alla fakta och fattar osakliga beslut, eller respektera motsvarande regler och förordningar.
  4. 4 poäng
    Hmm. Pissar i en torvladdad hink som kan förseglas med lock. Innehållet kan senare lämpligen tömmas i typ ett utedass (som använder motsvarande torvströ), i vissa komposter eller helt enkelt i en skogsdunge där man kan vara säker på att ingen trampar i klaveret. Har inte upplevt problem med detta. Mitt bidrag må vara litet - eller rent av obetydligt - i helheten, men jag tycker ändå det är lite onödigt att en dag ute på sjön samtidigt ska innebära näring för totalt ca 1 kg extra mängd alger (torra). Det kilogrammet är formatmässigt inte alldeles oansenligt när algerna ligger i vattnet.
  5. 4 poäng
    Jag håller INTE med att man skall prata med gamla gubbar; de brukar ibland sitta på gamla sanningar och berättar för dig att långköl, låg rigg och trång sittbrunn är ett måste för annars kommer båten sjunka av en brottsjö när du slörar över första bästa fjärd, och att VHF är en superuppfinning som fortfarande är ett måste som man inte kan gå till badviken i en högsommardag i juli utan... utan bilda dig en egen uppfattning.
  6. 4 poäng
    Håller med Gelis... Snälla, kan vi inte behålla detta trevliga forum till att fjärma oss från den här politiken. Finns andra forum för samhällsdebatt. Det är ju just det som är hela grejen med ett sånt här forum att man kan få slippa detta eviga politiska malandet och drömma sig bort i båtar, motorer, segel och livskvalitets höjande diskussioner i trevlig ton. Mycket humor, litet raljerande men alltid så förbaskat trevligt! Kom igen nu, avsluta det här så glömmer vi detta och diskuterar båtar, sjöliv och annat underbart trivialt...
  7. 4 poäng
    Lekkörning med jolle är väl ungefär samma sak som att köra elverk eller spela musik på hög volym. Är man ute i naturen på platser där flera båtar samlas är det gott omdöme att hålla en lite låg (ljud)profil. Mackey
  8. 4 poäng
    Förra sommaren, vid en av Bohuskustens bättre sugtömningsanläggnigar, låg det två till synes övergiva båtar i vägen, den ena var en större och stabilare styrpulpetbåt. Jag lade mig utanpå dessa, längsides. Dessbättre är slangen lång. Tömningen gick bra, men ack, jag sölade litet i styrpulpetbåten när jag gick i land med slangen. Analfabetismen och/eller piktolexin (=oförmågan att förstå symboler) tycks vara utbredd. Jag har svårt att förstå att det skall vara så svårt att förstå de båda orden "förbjuden" och "tilläggning" i kombination, liksom en skylt med ett ankare med kryss över.... ...
  9. 4 poäng
    Endera uppgiften är nog galen. En Albin 25 med en Chrysler V8 är nog tveksamt...
  10. 3 poäng
    Principen för bensinmotorn är att man förgasar bensin i insugningsluften, som sen komprimeras. När sen tändstiftet ger sin gnista, så börjar blandningen förbrännas med en flamfront som under en kort tid utbreder sig till hela den komprimerade gasvolymen. Om blandningen i stället hinner självantända på grund av värmen som komprimeringen medför, så sker detta mer eller mindre samtidigt i hela gasvolymen, och motorn spikar eller knackar. Självantändningen beror på att blandningen självantänder alltför lätt i förhållande till hur stor kompression motorn har. Ju högre oktantal bensinen har, desto mera kompression tål blandningen. Bra bensin är svårantändligt på grund av kompressionsvärme. Principen för en dieselmotor är att det bara är insugningsluften som komprimeras, och därpå börjar dieselbränslet sprutas in som finfördelad dimma under en viss tid. Antändningen sker då omedelbart och fortsätter under hela insprutningstiden. Dieselbränslet har ett Cetantal som anger hur lättantändligt det är. Om dieselbränslet inte är tillräckligt självantändligt så hinner alltför mycket dieseldimma sprutas in innan den antänds, och då sker en kraftig momentan tryckstöt som man uppfattar som en knackning. Bra dieselbränsle är lättantändligt på grund av kompressionsvärme. På grund av att bensinmotorn måste slösa en del bränsle vid tomgång och vid låg belastning för att få låga avgasutsläpp av annat än CO2, och att den inte tål lika hög kompression som dieselmotorn. Bensinmotorn måste ha en viss minivolym av luft/bränsle för att kunna komprimera tillräckligt, och man bygger ofta in en avgascirkulation för att få mera gasvolym för varje arbetsslag. Dieselmotorn däremot, kan dra ned insprutningsmängden till nästan ingenting, bara så det räcker att hålla tomgångsvarvet. Det är därför som dieselmotorn är särskilt överlägsen bensinmotorn vid stadskörning, och vid körning i låg fart.
  11. 3 poäng
    Störningen måste motas vid källan, dvs regulatorn. Och på samtliga ledningar. Precis som du erfarit är det svårt och oftast helt omöjligt att lösa HF-problem vid radiomottagaren. Det fungerar ofta dock på lågfrekventa störningar (upp til några kHz), typ generatortjut och annat, men sällan på radiofrekvenser. En bra antenn kan tyvärr inte skilja på om radioprogrammet (=signalen på frekvensen) låter som P3 i lyssnarens öron eller är brus, då det är en "radiosignal" oavsett. Även om den förbättrar mottagningen av den "riktiga" kommer den ju plocka upp den felaktiga lika mycket bättre. I teorin, i alla fall. I praktiken monteras ofta en bättre antenn samtidigt på annan (bättre) plats, som kan påverka balansen störning/nyttosignal positivt. Om du har samma problem efter bytet så klaga ! Och klaga igen ! Produkter som butiken/leverantören får negativ feedback på kommer så småningom att tas bort, till förmån för bättre. Men säger vi konsumenter inget blir det aldrig bättre.
  12. 3 poäng
    Schottkydiod mm kan med fördel köpas av Electrokit, t.ex. https://www.electrokit.com/1n5817-do41-20v-1a.44216 De har också massor av annat nyttigt för den elektronikintresserade. De är billigare än Elfa, och levererar snabbt. Värda att känna till.
  13. 3 poäng
    Men rent krasst - i juli finns två väderlägen i landet. Dels är det lågtryck som pumpar in väster ifrån, som det varit i år. Då blir det ostadigt, svalt, regn. Dels är det högtryck som parkerar över ryssland och skickar in värme österifrån. Då blir det varmt, stadigt väder med soliga dagar under längre period. Båda väderlägena är lika typiska för svenska sommaren, det är lite lotteri hur det blir. Och visst är det trevligt med soliga varma dagar, men utan regnet och det svalare klimatet skulle inte landet vara så vackert grönt som det är; glöm aldrig det.
  14. 3 poäng
    Bohuskusten är ju den enda kuststräckan i Sverige som INTE har skydd från västanvinden! Från Marstrand och längs hela resten av västkusten ligger Danmark i vägen ( ), och efter Ystad nånstans är ju hela jäkla Sverige i vägen!
  15. 3 poäng
    Du borde köpa en segelbåt, Raol. När man har en sådan uppskattar man 9-10 m/s.
  16. 3 poäng
    Ämnet förefaller uttömt, alla realistiska alternativ och några till har presenterats så nu är det bara att välja.
  17. 3 poäng
    Både Peter_K och Bhemac är kloka seglare och båtmänniskor med stor kunskap i allt som hör båtar, segling och sjömanskap till. Mig skall du definitivt inte lyssna på. Jag är en gammal gubbe. Har i stort sett seglat långkölade kostrar hela livet. Har tom haft lusplattingar i riggen på en av kostrarna. Min morfar kommer från en släkt från ett litet sammhälle nor om Kungshamn/Smögen som heter Väjer. De manliga medlemmarna i den släkten är kända för att va argsinta och griniga. När jag var lilte kommer jag ihåg att jag tänkte;"En sån sur och grinig gammal gubbe som min morfar - det skall jag aldrig bli" Nu är jag just det. Känner ofta innombords, att jag är just en sur och grinig gammal gubbe. Jag tro att jag ofta lycka dölja att jag är sur och grinig i möte med människor. Till mitt försvar kan jag anföra att jag aldrig har haft en VHF. Jo det fanns en i min nuvarande båt. Den plockade jag bort. Dessutom prackade en yngre kompis, som jobbat med komunikation bl.a. under FN-uppdrag runt om i världen, på mig en. Den la jag i "bra och ha lådan". Hur många årtionde sen det var kommer jag inte ihåg - den ligger i varje fall där än. Tack i alla fall - Smoegen. Jag är storväxt - så saker som är trångt är jag allergis mot - tex trånga sittbrunnar. Sen är det ju så, att skall man långsegla på världshaven, så är det bra om sittbrunnen inte kan rymma för mycket vatten om man får en överbrytande sjö akterifrån, och dessutom bör självlänsen ha bra kapacitet att dränera ut vattnet. Så lyssna inte på vad jag säger - jag tillhör fel grupp av seglare. Eftersom jag rekommenderar att du skall läsa denna webbsida, så skall du naturligtvis undvika att göra det. http://www.landkrabban.se/ Det finns två skäl. Dels kan du skratta ihjäl sig - och det hade ju varit synd när du kommit på du vill börja lära dig segla. Dels skulle du kunna lära dig en hel del - fast inte med den vokabulär som vi sura och griniga gamla gubbar bestämt vet att man måste använda om man talar om båtar. Hur jag kom in på seglingens bana. När jag var 14 år och var en liten rar scout (nåja) fick min scoutkår en gammal gaffelriggad Bohusjulle, av en nedlagd sjöscoutkår i ett grannsamhälle. Båten hade legat på land i några år och hade börjat få stora torrsprickor i bordläggningen. Man kunde stoppa en EKA-fällkniv igenom den. Inte bara bladet, utan hela fällkniven. Kårschefen, som var en gammal kappseglare, hade nog förstått vilken "fomme" jag var - redan då - så han gav mig ansvar för båten. Hemma visste de inget om båtar - där var bara bilar och motorer som gällde. Både i generationerna före mig och nu även i de yngre generationerna efter mig. Jag förstår nu pga denna tråden att jag gjorde en stor tabbe. Jag rådfrågade de gamla griniga gubbarna i hamnen och fick råd och tips hur jag skulle göra med båten. Klä båten invändigt med trasmattor och hålla dem fuktiga. Båten blev nästan tätt. Det var en spricka under vattenlinjen som inte gick riktigt igen. Fick då nästa råd av de gamla griniga gubbarna i hamnen. Ta upp båten på den lilla slipen på "Christens Holme" - intill där gamla ABBA-fabriken låg på den tiden. Dränk lite säckväv i tjära och lägg över sprickan och spika en tunn blyplåt med kopparnubb över det hel. Båten blev tätt som en potta - åtminstone när vi inte seglade. När vi seglade hårt - dikt bidevind, så sprutade det vatten in genom sprickan i överta bordet. När jag fick båten sjösatt och ganska tät uppstod nästa problem. Att segla den. En annan a scouterna "Bosse kue" hade segeleka och kunde segla. Han var med mig ute en gång. Nån dag senare, ville jag naturligtvis ut och segla igen. Om Bosse inte kunde eller om jag inte fick tag på honom - kommer jag inte ihåg. Båten låg vi "SolJohans" Magasin - där en resturang som - i varje fall under en tid - hette "Havsnära", ligger. Hissa segel kunde jag ju nu. Dessutom intalade jag mig själv att jag hade en plan. Om det inte fungerade, så kunde jag hamna på Rösholmen, Där ABBA-fabriken låg. Där fanns det folk och båtar som gick i land. Hamnade jag på Hasselön (eller Smögen som okunniga envisas att kalla ön) och inte kunde ta mig vidare, så gick det bilfärja i land. Hamnade jag på Grindholmen, kunde jag gå till "Sunnepinan" och ropa på hjälp. Hamnade jag på fastlandet, var det bara att förtöja båten och gå hem. Den största utmaningen var om jag hamnade på Stensholmen. Då hade jag lite större problem. Det kunde ju dröja innan nån upptäckte och förbarmade sig över mig. Nå ja - jag hissade segel och började kryssa ut genom "Väståre sunt" mellan Rösholmen och Hasselön (Smögen). Så småningom var jag ute vid Hållö. Sen var det bara att glida med vinden tillbaka till "SolJohans" bugång. Efter det har det under 54 år inte varit nåt större problem att med segel ta sig från punkt A till punkt B, även om jag seglar hellre än bra. Det värsta är att man bör avråda alla som funderar på att börja segla - från att börja. För vissa kan det bli en livsång kronisk sjukdom - det där med båtar och segling. Vissa drabbas oerhört hårt och det tar både tid och kostar pengar. Det tycker i alla fall de som inte förstår tjusningen i det hela. Lycka till med seglandet.
  18. 3 poäng
    Förlåt, jag borde kanske starta en blogg i stället, men jag ville skriva av mig. Och nog kan det vara trevligt med lite andra inlägg än bara frågor om fel och problem? Prognosen inför senaste helgen var inget vidare i början av veckan, men ju närmare helgen vi kom, desto bättre blev den. På fredag kväll åkte jag upp till Hunnebo och provianterade lite. Lördag morgon bjöd på vackert sommarväder och milda vindar från sydöst. Var nere vid båten halv nio och strax innan nio puttrade jag ut ur hamnen och satte segel. Vindprognosen för dagen sa sydöstlig fram till mitt på dagen, och därefter snabbt omslag till västligt eller nordvästligt. Jag tänkte utnyttja det till att slöra norrut, och sen kunna slöra hem också. Efter en knapp timme, när jag var i höjd med Valön norr om Bovall, började vinden, och farten, avta. Strax därefter var det helt dött och båten vaggade av och an i de mjuka dyningarna, med segel som hängde. Farten var ungefär en knop under den dryga timmen det varade. Jag var precis på väg att få uppgennakern, i hopp om att fånga lite mer vind, när den nordvästliga vinden dök upp på bara en minut. Stuvade snabbt ner gennakern igen och skotade hem. Äntligen lite fart i båten igen! Jag hade först en lös idé om att hälsa på en kompis som just då bodde på Väderöbod och höll på med renoveringsarbeten där, men jag kände mig osäker på solotilläggning där och avstod den här gången. Hade varit bättre med fler personer ombord, men jag får nästan aldrig med mig nån mer. Så jag kom inte heller denna gång till Väderöarna, fast närmare har jag aldrig tidigare varit. Norra delen av Väderöarna, vy mot väster Styrde i stället upp mot fyren Södra Syster och vek av inåt där. Det var god vind och bekväm segling in i den fantastiska skärgården utanför Fjällbacka. Ö efter ö efter ö. Jag passade på att svänga in i Gluppö-bassängen för att se den med egna ögon, och vände direkt ut igen eftersom jag inte hade tänkt stanna. Därifrån åt nordöst och sen runt Valö och in till Fjällbacka. När jag kom in från nordväst kom samtidigt den ståtliga ångaren Bohuslän in från sydväst. Jag seglade nära när Bohuslän låg vid kajen och svängde sen utåt igen. Fyren Södra Syster Brändeholmen Gluppö-bassängen, vy åt söder Ångaren Bohuslän vid kaj i Fjällbacka Nu blåste det lite mer i byarna och jag fick gå högt mot vinden ut från Fjällbacka. Jag bestämde mig för att smyga igenom den smala och ganska grunda passagen mellan Bringebärsholmen och Korsön. Det är ju djupt i mitten, men det man ser från sittbrunnen är det mycket grundare vattnet på sidorna. Som väl var låg vinden på från rätt håll, så det gick fint. Och jag antar att det ändå är sand eller grus på botten där, så inget särskilt allvarligt händer om man går på. På andra sidan kom jag ut intill en stor, blåskrovad segelbåt, kanske 50-55 fot. För fulla segel. Och jag höll jämn fart. De skotade lite bättre och drog iväg, men fartskillnaden var inte stor. Efter fem minuter var avståndet bara ett par båtlängder. Lite längre ner valde jag att styra in mot Hamburgsund. En ort jag bara sett från land tidigare. Men eftersom vindriktningen var lämplig tyckte jag det var dags att uppleva den även från vattnet. Så mycket båtar! Hela norra halvan av passagen var proppfylld med bryggor och båtar. Kan det vara Sveriges längsta småtbåtshamn? Vid färjan fick jag doppa motorn och vänta på fri passage. Sen för segel igen. Vidare genom sundet och sen in i Hornö ränna och förbi Dannemark/Ulön. Från den skyddade "lagunen" kom det ut två 37-fotare. En vackert mörklblå Grand Soleil 37 och en Dehler 37. Båda såg ut att segla med välfyllda segel. Och det vet ju alla att när två eller fler segelbåtar är på väg åt samma håll så är det en kappsegling... Ful färja i Hamburgsund Den förstnämnda kom ikapp mig fyra sjömil senare, i höjd med Knivsholmen och bör då alltså ha varit bara ca 0.2 knop snabbare. Norsken ombord ropade att han trodde att han skulle komma ikapp mycket tidigare. Dehlern höll till synes samma avstånd hela tiden. Men under samma sträcka var det en mindre segelbåt som närmade sig förbluffande snabbt. Med kikarens hjälp kunde jag urskilja att det var en Maxi Magic. Den höll nog närmare två knop högre fart. När den kom närmare hörde jag motorn... Söder om Söö vände jag norrut igen och styrde mot Ulebergshamn. Jag gled in i hamnen och vände ut igen. Försökte spana efter vår förra segelbåt, Seacaten, som ska finnas där. Men såg den inte. Ner mot Söö igen och innanför Ramsvik tog jag ner storseglet. Focken lät jag vara uppe och testade höjdtagning och kontroll med bara det seglet. Det gick bättre än jag trodde. Ca 100-110 grader på kompassen mellan slagen, och lite sämre än så med avdrift och sånt, såg jag senare i datorn. Men inte alls besvärligt fallgirig. Seacaten gick inte alls att segla högt med enbart försegel. Rodret var alldeles för svagt - båten föll av till som bäst halvvind vad jag än försökte med. Med närmare tio timmar på mätaren rullade jag in focken och brummade in i hamnen. Rutten från lördagen På söndagen skulle ena brorsan med ut. Det hann blåsa upp betydligt innan han var klar, och jag bestämde mig för att segla med ett rev i storseglet. Brorsan gillar inte när det lutar mycket. Vi fick bra fart norröver och rullade ut focken under perioder när vinden var mer akterlig. Jag försökte med focken även högre upp mot vinden men det möttes av protester från syskonet. Vi höll oss nära kusten och gick inomskärsleden upp mot Heestrand. När det öppnade sig mer utanför Bovall friskade det i rejält med hårdare vindbyar. Men med så lite segelyta uppe var det beskedligt. Vi mötte flera båtar som hade fullt ställ och där de lutade så mycket att kölbladets infästning inte sällan var i vattenytan. De flesta hade dock bara ett försegel eller ett revat storsegel uppe. När vi, pga tidsbrist, vände vid Heestrand passerade en större båt av modernt snitt i en hiskelig fart. Har nog aldrig sett en "vanlig" segelbåt segla så snabbt i verkliga livet tidigare. Måste ha varit över 10 knop. När jag mätte på sjökortet nyss konstaterar jag att den var ungefär tre gånger snabbare än oss, och vi rörde oss nog med tre knop just då (tillfälligt svagare vind i lä bakom land). Några andra båtar passerade i hög fart, men inte fullt lika snabbt. Vi bestämde oss för att ta ner seglen och gå för motor genom Täresund och resten av vägen därifrån till hamnen. Utanför Ulebergshamn blev vi omkörda av en segelbåt som inte haft en lika bra dag på havet. Masten var av på mitten och den avbrutna delen hängde ner mot aktern. Såg dyrt ut... Mastbrott Det blev en betydligt kortare tur än dagen innan, bara runt tre timmar, men alltid kul att komma ut. Jag hade gärna haft mer segel uppe, men alla ska må bra ombord. Vid både Väderöarna och Hållö hade det blåst 9-10 m/s när vi var ute, så det var ju mer än jag brukar vara ute i även om det säkert var nån m/s lägre närmare land. En finfin seglingshelg! Lördagens långtur kan vara den bästa båtturen hittills för min del!
  19. 3 poäng
    Jo, jag har ägnat en del tankeverksamhet åt dessa blå bojar, men jag utgår från att få flytta mig om nån bättre berättigad dyker upp. Agön var ju ett 2-timmars-stopp för att vila och koka mat, så det känner jag inga större samvetskval för , och Kuggören avklarades ju då på svaj bredvid bojen. Dock utan nämnvärd vind och kullerstenar! Nu ligger vi i Härnösand utanför simhallen och väntar på att nån hamnfogde ska dyka upp, sedan ska vi bunkra bränsle och mat (och nya regnkläder) innan vi siktar på Ulvön. Angående religiositeten, så använde jag termen ganska löst för att slippa gå in på en diskussion som platsar bättre annorstädes. Jag tror inte min "religion" är ivägen för nån. På senaste tiden är det mest världsfördärvande jag ställt till med i religionens tecken att jag trakterade tramporgeln i kapellet på Storjungfrun nån minut!
  20. 3 poäng
    Första natthamnen blev Storjungfrun. När vi kom iland i mörkret hittade vi en passlig brygga, där det stod "en plats reserverad". Vi tolkade det så, att den andra sidan av bryggan var fri Morgonen efter såg vi skylten "Taxibåt", men ingen sådan syntes till förrän vi seglade ut. Bastun var ljummen från föregående bad, och värmen steg snabbt med lite eldande. En god första etapp. Efter att ha sovit, klättrat upp i masten och fixat en flagglina på styrbordsspridaren för skepparvimpeln seglade vi vidare. Andra etappen var betydligt jobbigare, samma vind, mera vågor. Jag låg på läsidan och matade simpor i fem timmar i sträck medan min besättning skötte seglingen... Religiöst lagd som jag är ropade jag ju till Gud om lindring, men då ingen sådan kom bad jag om lättare väder istället varvid vinden mojnade helt. Till besättningens stora förtret. Vi gick in i lä till Agön. För att inte göra en extra omväg valde jag fiskehamnen på sydöstra sidan. Tydlig enslinje att följa och allt gick bra, tills folk på en terass började vifta åt oss. Vi tog det som en varning och vände helt om, varvid vi kom ur enslinjen och hittade ett grund... Ingen fara med det, bara en lättare känning, men ändå. Efteråt såg jag på sjökortet att hamnens djup var märkt (1m)... Terassfolket ska ha tack ifall någon känner någon som känner någon! Vi gick alltså vidare västerut till Storhamnen och hittade en blå boj där vi intog mat. De båda andra alltså. Men någon(s) försyn var det med det hela ändå, för medan jag vilade magen passade jag på att undersöka en långsam läcka som gav länspumpen lite väl mycket jobb: Slangen från sittbrunnens självläns visade sig vara sprucken och där rann en liten stadig rännil in alltid då vi satt alla tre i aktern! Genomföringen pluggades utifrån, slangen putsades upp och tejpades med några lager eltejp på de spruckna partierna. Nu har länspumpen varit tyst så länge att jag nästan blir nervös för det istället... Hemkommen ska jag lasta fören tungt och fixa ordentligt, och med kran denna gång. En del motorkrångel har det också varit. F-Götan går dåligt på låga varv och startar inte alls pånytt när den är varmkörd. Inget som lite startgas inte löser, men motorn sitter ju inte precis lättillgängligt! Vi försökte gå vidare efterhand, men då vinden inte räckte till att hålla seglen sträckta i dyningarna fick vi ge oss och gå för motor in till Kuggören för natten. Ankrade på ett osäkert svaj (25m lina, 1m kätting på 12m djup ) och litade på att vinden inte skulle friska i under natten. Gick fint, och efter en sovmorgon gick vi vidare i spegelblankt vatten för motor. Utanför Bålsön satt vi och diskuterade gårdagens böner och konstaterade att en ny ansökan om väderomslag var på plats, och nu seglar vi som bäst nord-nordost på en bra kryssbog mot Gran. Registrerade mig också på Marinetraffics AIS-app för de nära och kära, så där kan man följa med om man känner för det. Jag lär mig massvis, och börjar småningom känna mig hemma i båten. Det blir en kul höst!
  21. 3 poäng
    Om 5% av allt vad vi lyckas med att trycka ut, hamnar i havet, så har vi nog ganska så klart listat ut varför det ser ut som det gör i fjordar. Och det beror inte på folk kissar på havet. Det beror på att de kissar på land. Och det är i kommunala reningsverk säger du. Där jag hade båten tidigare, i en fjord, så fanns det mängder av hus vars avlopp rann raka vägen ut i havet. På sommaren kunde man se resultatet. Det var inte vackert. Bland ägarna i dessa husen fanns säkert veganer och andra miljöfanatiker. Vi lever i en märklig tid må jag säga. Förr i tiden kissade varje fiskare och sjöfarare hela tiden i havet. Och det fanns tiotusentals fiskare och människor som arbetade på havet som varje dag tömde ut sitt avträde, som med säkerhet hade fler havsdagar tillsammans än hela nuvarande fritidsflottan. Trots detta, så fungerade det hela bra. Nej, problemen i dag är avgaser, gödningsmedel, reningsverk, tvättmedel mm. Om det är så illa som du säger med reningen, så kanske transportstyrelsen borde börja rekommendera utedass för alla som bor i bygden istället. http://www.gp.se/nyheter/göteborg/220-miljoner-liter-toavatten-ut-i-göta-älv-1.79737 http://www.dpes.gu.se/digitalAssets/1338/1338272_viktor-fihlman.pdf Tror du att det är för att båtfarare kissar i havet som vattnet vid rivö vid Götaälvsutlopp ser ut som det gör? En gång i tiden var sikten utmärkt vid Vinga. Dykare hade bra siktdjup och kunde se långt. Numera är sikten bara en bråkdel emot vad de hade på 50-talet. Ändå var detta på den tiden då kanalerna såg ut som kom och hjälp mig.
  22. 3 poäng
    Thallatha! S109! Snart 20 nm avverkade utan större problem, siktar på Storjungfrun idag, eventuellt ännu längre... Om nån vill säga hej kan jag nås på VHF-en! "Einvis" / OH6643 / MMSI 230096640. Fast den hörs dåligt utanför ruffen...
  23. 3 poäng
    Om du inte tänkt fortsätta traditionen att backa in i bryggor så kan du ju laga skadorna med gelcoatspackel. Mackey
  24. 3 poäng
    Som ägare av en Bayliner 285 är det svårt att låta bli att kommentera detta ämnet. Som jag fått det beskrivet så kommer Bayliners dåliga rykte från att när det först introducerades i Sverige blev de omåttligt populära och produktionskapaciteten räckte inte till, då startades nya fabriker och produktionslinjer upp och Bayliner spottade ut båtar som aldrig förr. Tyvärr hängde inte kvalitetstänket med och många båtar med stora brister kom ut på marknaden. Detta var på 80-talet och även om ryktet lever vidare så är dessa båtar säkerligen borta. När jag letade efter "bobåt" förra året och försökte samla på mig synpunkter och erfarenheter från andra var det ganska tydligt att de finns de som tycker Amerikanska Båtar och Bayliner i synnerhet är något man skall hålla sig undan ifrån. Men det var även vissa som hävdade att det inte går att få mer båt för pengarna om båttypen stämmer med behovet och smaken. Min uppfattning var att de som var positiva ofta ägde eller hade ägt en Bayliner, hörde nog ingen som var negativ. Någon sa, "Bästa båten jag haft och vi hade det precis lika bra på sjön som de som betalat dubbelt så mycket för sin båt". Drar en parallell till när jag började köra bil med automatlåda på 90-talet, gemensamt för alla som tyckte att automat var det värsta man kunde installera i en bil var att de aldrig ens provkört automat. Eller när vi byggde hus och köpte ett så kallat ”kataloghus” så rynkade många på näsan och menade att arkitektritat är hela vitsen med att ens bygga ett hus. Jag är förmodligen likadan när det gäller bilar, där är jag otroligt petig och fnyser åt vissa bilmärken som jag aldrig ägt eller kört. Jag har ägt min 285 mindre än ett år och erfarenheten från andra "bobåtar" är begränsad till att jag varit mycket på sjön i andras båtar. Har en hel del erfarenhet som passagerare i större modeller av både i Nimbus och Forbina. Men hittills kan jag bara säga att jag är långt över förväntan nöjd med Baylinern. Tittade på flera olika årsmodeller och håller med om det som tidigare nämnts att det är fördelaktigt att välja en årsmodell senare än 2000, då de ersatt tygbeklädnaden invändigt mot konstläder. Vi hade en bestämd uppfattning av vad vi ville få ut av en båt och eftersom det fanns en osäkerhet hur vi skulle trivas med båtlivet i den form vi tänkt oss ville vi börja med en billigare båt. Jag började titta på 24-26 fot men fick rådet från de flesta att köpa större båt än jag tänkt om vi skall bo i den, främst för bredden på båten är värdefull. Nu har jag lagt ned en hel del pengar och tid på att anpassa båten efter våra behov innan säsongen och vi har en båt som är tipp topp och kan bo i hela familjen under en längre period. Vi stormtrivs i båten och om eller när jag skall köpa båt igen så har jag väldigt bra koll på vad jag skall tänka på. Båten är otroligt rymlig och på midsommar sov vi 6 personer i båten utan problem. Jag har kollat annonser på 285-or sedan mitt köp och även om min är uppgraderad på de flesta områden nu så hade jag förmodligen kunnat få en mer utrustad båt för pengarna när jag köpte. Sett flera som är utrustade både med ankarspel, bogpropeller och solpaneler och som de kanske inte får igen pengarna för när de säljer. Min båt hade inget av det när jag köpte den men något jag tycker är värdefullt.
  25. 3 poäng
    Jag har haft ganska många båtar, så äve en Bayliner, den var den mest lättsålda båten av alla. Kamrater har haft och jag har tittat på 285(5), det är i mångt en bra båt! Bra utrymmen, går bra i sjön osv. Väl värd sina pengar. Om en båt drar 2,3 eller 2,5 l/nm i marschfart är helt ointressant, drivmedleskostnaden är den minsta kostnaden i båtägandet, vi kör 900-1400 nm/år, det är fortfarande den minsta kostnaden och den absolut roligaste kostnaden, eftersom man då får vara ute! Att Bayliner skulle vara hiv och skit stämde för 20 år sen, men alla dom båtarna är borta. Således är det en gammal skröna, jag kan sätta 1000 kr på att en Bayliner 285(5) är snabbare såld än vad min svensktillverkade båt är. Hur som så är skicket på båten avgörande och framförallt den tidigare ägarens vilja att underhålla båten, är det en snål människa som inte byter till rätt saker eller låter saker vara trasiga - leta vidare, det blir bara dyrt! Har gjort den resan oxå. Skall man vara krass så köper man den mest välskötta/välutrustade och dyraste båten som finns att få tag på av båttypen man vill ha - den är väl omhändertagen!
  26. 3 poäng
    Nu var jag ingen nybörjare när jag seglade havsfidra, men dagsettaperna var vanligtvis 10-12 timmar och kunde sträcka sig över 25 - 50 distansminuter. Fast vissa dagsetapper kunde va korta och det blev en del "liggdagar" då jag inte seglade alls. Att detaljplanera en rutt är inte min melodi. Jag tog natthamn där det passade. Det finns många ställen mellan Gävle och Ulvön. I början är det nära mellan lämpliga natthamnar, på vissa ställen är det lite längre överfarter. Jag skulle studera sjökortet och läsa på lite (en hel del om sträckan) förutsättningslöst och sen ha alternativa hamnar inför varje dagsetapp. Sen har jag ofta räknat baklänges när jag seglat längre sträckor och haft begränsad tid. Den och den dagen bör jag vara där och där, för att hinna i tid. För en annan som är van, innebär det ju att man seglar långa dagsetapper till att börja med, så man har mer marginal på slutet. Jag försöker alltid tajma, så att jag kommer fram sista möjliga seglingsdan. 2005 seglade jag från Stockholm till Kungshamn. Kom fram på söndag, utan att ha förstått att det var helgdag och ledigt även på måndagen 6 juni. Missade en möjlig seglingsdag. Det grämer mig än.
  27. 3 poäng
    Ok, viss överdramatisering kanske, men min poäng står fast och bekräftades just av det du skrev: Du kan köpa en 10-15 år gammal jenkare för halva priset eller mindre än en 10-15 år gammal svensk båt. Alternativt så kan du köpa en 20-30 år gammal svensk båt för samma pris som en 10-15 år gammal jenkare. Valet är fritt men har man en viss summa pengar och vill ha så nytt och modernt och "mycket" som möjligt så tycker jag att en 285 är ett kap så länge man kollar upp drivlina etc, men det sista gäller ju alla båtar, även svenska.
  28. 2 poäng
  29. 2 poäng
    Jag brukar klara mig rätt bra, kan bli lite dåsig och lätt illamående om det gungar mycket och länge, men det är hanterbart jämfört med riktig sjösjuka. Först tror man att man kommer att dö! Sen är man säker på att man kommer att dö! Till slut tvivlar man på att man någonsin kommer att få dö.
  30. 2 poäng
    Samma där, klaga där du köpte den. Be att få en med samma fina ljussken men som inte stör radiomottagningen och med äkta CE-märkning (vilket inte den du fått lär ha). Visst skulle du kunna bygga in störningsfilter i lamphållaren och på kabeln och kanske kunna få ner störningen till dräglig nivå. Men du hjälper både dig själv och nästa kund om du istället påtalar felet och låter butiken lösa det åt dig..
  31. 2 poäng
    Tjenare! Det är vi som bygger och äger Tunatrailer, jag tror vi minns dig, du valde utkörning av din trailer om jag minns rätt. Att du fick vagnen levererad med begagnade däck är inte ok. Vi kan dock inte förstå riktigt hur det gick till. Men vi vill givetvis göra rätt för oss och kommer att skicka nya däck. Ring gärna oss på måndag så tar vi mot leveransadressen däcken ska till, visst var det 5/112 -5 bultade axlar på din trailer? eller skicka ett mail med adress på till info@tunatrailer.se så återkopplar vi innan måndag vid 12:00 ha en bra dag Med vänlig hälsning Jocke Tunatrailer
  32. 2 poäng
    Oktan är ett kolväte vars egenskaper för självantändning står som mall för klassningen av bränsle. Man skall komma ihåg att högre oktan enbart betyder högre värmetålighet(och därmed svårare att få fyr på). Det blir inte kraftigare explsion, då man inte givet har högre energiinnehåll. Vinsterna i att ha högre oktantal bygger på att man bättre kan nyttja den energi som finns, exvis genom vassare tändning eller högre laddtryck. Själv har jag inte märkt någon skillnad på 2-t och liknande "enklare" maskiner. Trimmade bilmotorer märker jag dock en klar skillnad på... Skillnaden ligger nog inte i oktantalet, utan kanske mer i att det är mindre etanol och andra tillsatser.
  33. 2 poäng
    Det är samma sak... Knackbenägenheten sänks som tidigare nämnts med högre oktantal. Som kuriosa har E85 ca 104 oktan jämfört med 95 och 98 för mackbensinen vilket gjort det populärt inom trimning. Det finns dock en Stor baksida. När bensin knackar sker det som en kedjereaktion pga att den består av olika beståndsdelar med olika knackbenägenhet. E85 är däremot mer honogent och knackar mer eller mindre allt på en gång. Med E85 och lite laddtryck räcker inte allt för sällan en enstaka knackning för att smälla hål i en kolv och motorn rasar...
  34. 2 poäng
    Precis! Som Jarb skriver kommer mycket häftigt inom motorstyrning härifrån:) 14,7:1 gäller vid driftstemp, så vid kallstart krävs mer bränsle per luftenhet och förbrukning och emmisioner går upp. Vid trimning brukar man i vissa fall också gå lite fetare för att bland annat dra nytta av bränslets kylande effekt vid förångningen. Den sänkta tempen bidrar till mindre risk för spikningar och man kan gå på hårdare med tändning tills man närmar sig knackning/spikning på nytt. Moderna styrsystem likt Saabs trionic ökar tändningen tills spikningen kommer inom satta gränser och backar sedan av lite för att på så sätt kunna maximera tändningen. På detta sätt kan man också maximera effekten ur varje situation med avseende på insugstemp. Kall luft tar mindre plats och man kan då skicka på mer bränsle vid samma laddtryck, vilket lambdasonden reglerar utmärkt. Vid varm luft blir det tvärt om och bilen känns trött pga ineffektiv tändförställning. Motorn går vid drifttemp in i så kallad "closed loop" och sköter sig helt själv med inriktning på maximal effektivitet vid varje tillfälle och rena emmisioner. Den väljer mellan ett stort antal luft, bränsle och laddtrycksprogram som även kan kombineras vid behov. Har vi en hybrid tillkommer ännu fler parametrar. För en insnöad nörd som jag är detta riktigt häftigt! Vi har kommit långt från förgasarnas tidevarv:)
  35. 2 poäng
    Nu övervakas ofta spikningar av motorns styrdator som sätter in åtgärder för o få det att upphöra, backa tändningen bl a. Om jag inte är helt ute och cyklar kan vi svenskar va lite extra stolta här då jag tror det var SAABs motorsnille Per Gillbrand som kom på detta att man kunde låta en mikrofon, knacksensor, lyssna efter spikningar. Det fick SAABs turbomotorer att äntligen överleva i slutet på 70-talet.
  36. 2 poäng
    Det sker när bensinen antänds av kompressionen innan tändstiftet gett gnista. Detta i sin tur beror på att man har valt bensin med för lågt oktantal. I vanliga motorer avsedda för vanlig 95oktan är detta problem obefintligt. Men trimmar du motorn genom att på något vis höja kopressionen kan 95oktanig bensin antändas redan under kompressionstakten strax innan cylindern nått sin övre vändpunkt, det är det som kallas att motorn spikar och det är därför högprestandamotorer ofta kräver minst 98 oktan då den självantänder senare.
  37. 2 poäng
    Vi har konstaterat att det var varit den bästa skitsommaren på länge. Åtminstone här i Stockholm. Det har varit skapligt med soltimmar, men som tråden handlar om. Det har f_nimej blåst varenda dag. Igår inget undantag. Kanske varmaste dagen på hela sommaren. Första riktiga högsommaren med 25 grader och....ja. Blåst!
  38. 2 poäng
    Ja, det håller jag med om. Sen finns de inga som likt båtägare kan trassla till det.
  39. 2 poäng
    Definitivt finns de kvar och kommer så alltid att göra. De finns på varje tillstymmelse till brygga. "Det var ju bättre förr..." "Du vet, på min tid..." "Sjölivet är ju så märkvärdigt och det är ju bara jag som vet och kan..." Dessa surgubbar som blir surare och surare när de förstår att allt fler upptäcker att många av surgubbarna snackar ren dynga för att göra sig själva märkvärdiga. När vi blir gamla är det vi som är dessa gamla sura gubbar. Undrar just hur vi kommer att låta? Nej, gott folk, marsch pannkaka ut på sjön. Ta det lugnt och gör inget förhastat så kommer det att gå hur bra som helst. Disa, välkommen ut på böljan.
  40. 2 poäng
    Det allra mesta går att översätta mellan olika båtar. Och om det är någonting som utvecklat mig som seglare så är det just att jag har seglat i stort sett ALLT. Från Optimist och Moth-jolle,koster skärgårdskryssare, 70-talare och moderna sportbåtar. Skutor inte att förglömma... Men om du är likadan i verkliga livet som du verkar här på maringuiden, fullständigt ovillig att ta emot råd och ta till dig av vad mer erfarna säger, så förstår jag att du helst håller dig på din kant och inte riskerar att upptäcka att de hade rätt. Lycka till, du lär behöva det när du väljer den svåra vägen.
  41. 2 poäng
    Tack man lär sej ngt nytt varje dag
  42. 2 poäng
    Man får ju pinka åt lä, såklart... Personligen tycker jag hela grejen med toaavfallet är en rejäl dos överdriven.
  43. 2 poäng
    Har du märkt om det låter sämre/bättre även då du trimmar drevet upp eller ned? Det är lätt att misstänka kardanknuten som sitter i bälgen på utsidan av skölden. ...
  44. 2 poäng
    Lite inspirerad av Pseudonym, som ju är en mångårig deltagare i Bohusracet. En kappsegling med två man, som startar i Uddevalla och via Ljungkile Marstarnad,runt Hättebergets kassunfyr, drar norrut med vissa rundingspunkter vid bl.a Fjällbacka och Strömstad. Seglingens norra rundningsmärke är fyren Trestienerne i Norge. Sen bär det söderut efter bohuskusten och målgång vid hamninloppet till Smögens hamn, http://bohusracet.hemsida24.se/om-tävlingen/notice-of-race-svenska-29760391 En mycket fin segeltur. Fick för mig att jag skulle segla den banan, men efter egna regler. Ensam eller med besättning. Seglatsen skulle få ta så lång tid som helst. Ju längre desto bättre. Försökte tre gånger att segla södra delen, men det ville sig inte. Ryggproblem, ingen vind och samtidigt för kort om tid och till sist en tam i propeller innan jag ens kommit halvvägs till Uddevalla. När tapen i propellern hade löst sig, seglade jag den norra delen Smögen - Trestienerne - Smögen. En helt fantastisk segeltur. En kappsegling i vars fotspår jag verkligen kan rekommendera både segelbåtar och motorbåtar att följa. "Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd." Bara en lite tanke och ett tips på en härlig seglingssträcka.
  45. 2 poäng
    Jag lyssnar ibland på radio när jag är ute med båten. En liten "världsradio". Inga problem med mottagningen där jag oftast håller till, och jag har heller aldrig råkat ut för att mobilen inte haft signal. Men jag kan förstå att det finns ställen där det kan inträffa. När det gäller vanlig FM-radio så är nog den enklaste lösningen att ta reda på vilken sändare som är närmast, alternativt starkast (med hänsyn till terräng också), och sen bygga en enklare riktantenn att fästa på ett kvastskaft fäst på taket eller i nån båge. Lite aluminiumrör (1 cm diameter är lagom), en 45x45 mm regel med hål borrade på rätt avstånd (det finns utmärkta gratisprogram för att beräkna avstånd och elementlängder för ett visst frekvensomfång). Sen en koaxialkabel av lagom längd och impedans och en lämplig radio med t ex BNC-kontakt. En treelements "yagi" räcker säkert till.
  46. 2 poäng
    Här kommer lite bilder från sjöräddningensdag på Gullholmen.
  47. 2 poäng
    En Seacat med en elutombordare på 2 kW från Biltema http://www.biltema.se/sv/Bat/Motor/Utombordsmotor/Elektrisk-utombordsmotor-2000023155/ och ett par underhållsfria batterier med solcellsladdning så är projektet i hamn och klart för sjösättning!
  48. 2 poäng
    Björholmens fungerade i förrgår bra men det är en hopplös placering längst ut på en låg flytbrygga med väldigt dåliga möjligheter att lägga till.
  49. 2 poäng
    Noterade att båten försvunnit från din gård. Grattis! Min är kvar.
  50. 2 poäng
    genomgick en gråstarr operation i måndags,blev kanonbra ,ett under vad läkarna kan uträtta, efter lång väntan så nu har jag knivskarp syn igen,väldigt tacksam för våran sjukvård.
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+02:00








×