Gå till innehåll
tisdag 19 mars 2024

Ledartavla


Populärt innehåll

visar innehåll med det högsta anseende sedan 2024-02-19 på alla områden

  1. 7 poäng
    Jag har visserligen inte induktionshäll, men väl mikro, kaffebryggare, AC på 230V m.m. och en inverter som - när allt är igång - med lätthet kan dra 150-200A från 12V för att leverera de kW som förbrukas på 230V. Kablarna är inget problem. Som nämnts sitter invertern precis vid batterierna, och de 50mm² som kopplar in den är gott och väl under 2x 1m i längd. Inte heller är prislappen på en bra "sinusinverter" av lite storlek ett problem idag - om man inte måste köpa de finaste fabrikaten från specialbutikerna förstås.... Batterierna (LiFePO4) är valda bl.a. för att kunna klara lite högre strömmar. Med 150A kontinuerlig urladdningsström per batteri kan de tre (teoretiskt) lämna 450A, och sedan ännu mer i kortvarig toppbelastning. Här är det akterpropellern som är dimensionerande, men det är klart - man vill ju inte skada batterierna eller riskera avstängning om mikron samtidigt råkar gå med förberedande måltid vid en tilläggning. Vilket är fullt möjligt. Därav lite "marginal". Däremot skulle jag inte, trots motorbåt och lite "kraftresurser" både med laddning och batterier, överväga en elektrisk häll eller spis av något slag. Det tär enormt på batterikapaciteten, mycket mer än man tror (och blir tyvärr lätt mer än @raols förträffliga uträkning ovan). Med 230V-bryggare och mikro löser man de korta, snabba behoven väldigt energieffektivt och billigt. Några koppar bryggkaffe eller en mugg te tar kanske som mest 5 min i bryggaren och ännu kortare i mikron. Värma gårdagens grillrester är gjort på några minuter och tar max 4-5Ah, vilket snabbt blir återladdat t.o.m. av solpanelerna. För mer långkok och konventionell matlagning används gasolhällen, men egentligen bara till det. Detta är i alla fall den lösning och kombo i "köket" vi kommit fram till är den mest optimala för vår del.
  2. 5 poäng
    Kanske kan du tejpa mellanrummet först, med tejp som har exakt rätt bredd, och sen bara använda kanterna av den för att placera den andra tejpen?
  3. 5 poäng
    Monterat en Sleipner SX80 Akterpropeller i vinter. Drog likt båtbyggaren Nord West monterat till bogisen dubbla 50mm² kablar mellan startbatterier(dubbelmontage) till Skyllermarksplint på aktern där gick jag över till 95mm² sista metern. Extra batteri blir aldrig aktuellt i båten varken i aktern eller fören. Nya brytare (en till bog och en till akter) samt säkring, tidigare gick bogisen över startbatteribrytarna. Mycket kabel på jordplinten blir det. Skaffa ett hydrualpressverktyg(kinamodell funkar), använd dubbel sexkantspressning, montera krympslang, använd riktiga rörkabelskor( fått av ställverksbyggare). Jag hittade 17 meter 50mm² H07V-R på Tradera för 900kr. Sammanlagt 14 meter dubbel 50mm² ger teoretiskt beräknat spänningsfall på 0,8 volt vilket anses acceptabelt för bog o akterpropp.
  4. 5 poäng
    Fast nu har ju rättssystemet visat dig att det inte föreligger några fel, så då är vi lite tillbaka till en tidigare fråga… Du har fått otroligt många tips. För snart fyra år sedan fick du tipset att åtgärda din båtbotten med hormonstörande färg. Istället valde du en egen väg, lycklig över att själv ordna ett vitesföreläggande såg du dig som en vinnare. Du beskrev verkligen hur kul du hade, det här var t o m roligare än att få segla. Nu kommer räkningen. Du skall därför får TVÅ råd av mig. 1. Slå kostnaden per timme av skoj du haft under de fyra åren, och se det som en avgift för ditt nöje. Som en biobiljett eller liknande? 2. Överväga att lyssna på andra människors råd i framtiden. Önskar dig en fin söndag 🙂 Snart är det sjösättning, och det är båtmässa just nu.
  5. 5 poäng
    Min uppfattning (och erfarenhet) är att det oftast går alldeles utmärkt med icke-förtennad kabel. Kanske t.o.m. att det gått lite religion i att man måste ha förtennad kabel överallt så snart användningsområdet heter "båt". Men i elkraftsammanhang går det av någon anledning alldeles utmärkt att ha rena kopparledare till utelampor, stolplyktor och allt som nu är utomhus. Där är det inte förtennad kabel... Kabelns ledningsförmåga blir i sig inte sämre av att den inte är förtennad, inte ens när kopparn t.o.m. svartnat. En rätt pressad kabelsko blir gastät i sin förbindning mellan kabelsko och kabelkardeler, så det blir knappast mer okontakt med tiden i en ren kopparkabel än en förtennad heller. Genom att även förse kabelskorna med krympslang (helst med smältlim på insidan) eller i alla fall en klick kontaktfett eller vaselin när man klämmer ihop dem, ökar man tåligheten och livslängden enormt även på ren oförtennad kabel. Enda problemet som kan bli är om man behöver korta en ren kopparkabel som suttit utsatt så kopparn oxiderat. Då måste den skalas tills ren koppar finns (eller möjligen tvättas/betas i därför avsedda vätskor). Men har den blivit så illa kanske den borde bytas. För visst finns det utsatta ställen som motiverar förtennad kabel, men de är inte så många egentligen. I både den nuvarande och förra båten har jag i huvudsak icke-förtennad kabel. Även i maskinrummet, som i mitt fall dock kanske är av det "torrare" slaget. Efter 20 år hade jag fortfarande inga problem med oxidation av kopparkablarna i den förra båten. Enda undantaget är kabel som går "utomhus", t ex till lamporna under peket. Här vore det faktiskt dumt att inte sätta dit förtennad kabel redan från början. (Såg förresten att min webbläsares stavningskontroll (FF) rödmärkte ordet "förtent" men gillade "förtennad")
  6. 5 poäng
    Men fixa till bara dessa då - det är ju normalt underhåll. Har saker fungerat tidigare finns ingen anledning att "bygga om". Visst funkar det - ofta - att göra "enligt Skyllermarks", men det blir sällan så mycket bättre - rent elektriskt. Men nästan alltid onödigt dyrt. Och mekaniskt kan det bli påfrestande i vår vibrerande miljö med grövre/tyngre kablar än prylarna designats för o.s.v. Att många får bättre laddning o.s.v. beror ju istället snarast på att just ärgade kontakter byts ut och elsystemet ses över i samband med ett totalt (och ofta helt onödigt) utbyte. Inte för att de dyra sakerna man ersatt med är så mycket bättre än något annat. Jodå, generatorn ser nog ut "precis som den ska" 🙂. Att den sedan inte ser ut som i Skyllermarks typscheman beror ju just på det jag skriver - moderna maskiner, motorer och elsystem är inte så identiskt lika som de var förr. Därför skall du utgå från din båts befintliga el. Annars kanske du står med ett elsystem som inte längre fungerar. Mycket mer samspelar och styrs på ett annat sätt idag.
  7. 5 poäng
    Om vi försöker översätta en D11 till landbaserade fordon hamnar vi på exempelvis Volvo D12 eller D13. Eller varför inte översätta till Scanias 11-liters maskin. Om vi för exemplets skull utgår från att medelhastigheten för lastbilen är 55 km/h skulle alltså 1200 h motsvara 6600 mil. Nu körs ju marinmotorer i ständig uppförsbacke men ingen åkare skulle väl fundera om 7000 mil på mätaren är mycket, inte ens under tuffa förhållanden. Vi inom det marina livet har nog gått i skrämselskola utan någon eftertanke för vi är så urbota rädd timmar på mätaren. Det ska bytas det ena före och det andra efter på grund av att säljaren tycker så. Visst, om/när haveriet väl sker så får det andra konsekvenser får sjöfararen än för landfararen men vi båtägare borde nog oftare fundera på om det är rimligt att byta med den periodicitet som vissa säljare påstår.
  8. 4 poäng
    Fast det är väl ingen motorbåt med utombordare? Det var väl det frågan gällde…
  9. 4 poäng
    Jag vet att jag är nördig och att inte alla håller med mig men jag tycker det är väldigt missvisande att prata om jord när man menar minus. En av anledningarna till det är att det finns flera olika sorters "jordning" och bara en av dem är minus. @MrMe, håller i sak, dvs användningen av minusplint etc, med dig.
  10. 4 poäng
    Visst kan det vara "good enough" med det man har, och avvägningar är alltid bra. Oavsett om det gäller spänningsfall, materialval eller kabeldämpning 😉. Håller helt med ! Men som exempel ger dina 18m RG58 en kabeldämpning på c:a 3,5dB (om du har en riktigt bra kvalitets-RG58, vilket du dock säkert har). Dvs vid sändning är det mindre än halva uteffekten kvar uppe vid antennen. Ingen katastrof för räckvidden dock, då förhållandet är kvadratiskt (dvs räckvidden är ändå 75% av teoretiska max). Precis som du skriver så är det väldigt svårt att bilda sig en uppfattning om hur bra installationen m.m. är genom att testsända. Och få kan mäta idag, tyvärr. Därför åker många runt med betydligt sämre installationer än de tror. Sedan finns det ibland helt andra faktorer som påverkar mottagningen också, och det är övertoner från diverse elstörningar. Elektrisk "smog" helt enkelt. I LED-lanternornas barndom förekom t ex många modeller (även från "fina" fabrikat) som lade en brusmatta över bl.a. VHF-bandet när de slogs på, varvid känsligheten hos radion för nyttosignalen/motstationerna sjönk katastrofalt. De som förstod vad det berodde på var stenhårda på att båtägaren skulle gå tillbaka med lanternorna och reklamera, de andra rekommendera istället att släcka dem när man skulle prata i VHF:n..... Mycket av detta har dock blivit bättre, inte minst genom självsanering och högre medvetenhet hos kunderna 🙂 (EDIT: Den antennen du nämner vill jag f.ö. minnas var helt ok (ett par andra modeller mättes ju också upp i testen), närmast en ändmatad lite förkortad 5/8. Men elektriskt enkel och robust)
  11. 4 poäng
    Idag är 4G-mottagningen väldigt väl utbyggd. Jag har modemet med sina yttre antenner (TP-LINK Archer MR400) inne i båten bara någon meter över vattenlinjen och det fungerar fantastiskt bra. 4G: Har du inte upplevt problem med 4G-täckningen skulle jag fortsatt med de påbyggda yttre/egna antennerna. Annars en omsorgsfullt vald rundstrålande antenn med kort antennkabel. För när det gäller yttre 4G-antenn så skulle jag inte rekommendera det om man inte vet väldigt noga vad man gör. Dels blir kabeldämpningen snabbt mycket större än vinsten av en yttre antenn, men 4G sänds också på många olika frekvenser och band. En yttre, rundupptagande antenn kommer därför bli en stor kompromiss då den inte kan optimeras för någon frekvens utan blir halvbra på alla. Dessutom måste man veta att antennen man köper täcker de band/frekvenser som kan förekomma hos den operatör man har. Alla täcker inte alltid allt, och ju fler desto sämre effektivitet. Skillnaden är vid stationär användning. Då kan man med fördel montera en riktantenn mot närmaste basstation, och då inte sällan en s.k. Logperiodisk antenn som täcker stort frekvensområde (kan se ut som en strut i vit/grå plast då spröten ofta är inkapslade på 4G-antennerna man kan köpa). AIS: En separat antenn alla dagar i veckan. Eftersom du inte behöver lika bra räckvidd som på prat-VHF (AIS går ju också på marin-VHF) så skulle jag inte bråka med att få upp den i masten. Det är också bra att ha dem fysiskt separerade så långt som möjligt eftersom en sändning från den ena annars kortvarigt kommer blockera ut mottagningen (eller i vart fall försämra känsligheten mycket kraftigt) på den andra, då den ena sänder. En AIS-splitter borde f.ö. snarast heta "antennväljare", inte splitter. För det är samma sak där med en sändare och mottagare på nästan samma frekvens (marin-VHF) - när man sänder på "prat-VHF" kopplas AIS bort från antennen. Helt enkelt för att sändareffekten från prat-VHF inte skall elda upp ingångsteget i AIS. Hos en bra "splitter" sker det så snabbt och finns skydd under de ms som det tar att koppla om så AIS-mottagaren håller. Eftersom AIS är redundant och repetitivt så märks det oftast inte att mottagningen varit avstängd de sekunder man pratar. Har man en AIS-transceiver som också sänder så skall man dock kolla extra noga att splittern stöder sändning även in på AIS-porten - om man nu fortfarande vill ha kompromissen "splitter". En separat AIS-antenn kan också fungera som reservantenn för prat-VHF vid masthaveri eller något annat som gör att antennen i masttoppen plötsligt inte går att använda. VHF/FM: Går ofta utmärkt att dela via "splitter", eftersom de är rejält skilda i frekvens (88-108 och 155-162 MHz). Filtren i splittern skickar låga frekvenser till ena porten och höga till den andra, och portarna "ser" s.a.s. inte varandra utan bara antennen. Jämför audiofilter för t ex högtalarelementen i en hemmastereolåda. Eftersom sändningen är det kritiska vad gäller anpassning så används en VHF-antenn. Med fördel används en antenn utan alltför mycket förstärkning (1/4-våg, c:a 50cm eller dipol 1/2-våg, 100-120 cm). Max ett par dB (inkl tillverkarens skrytpålägg). Förstärkningen i en antenn kommer sig nämligen av att lobformen koncentreras i t ex horisontalplanet, och ju högre förstärkningen är desto mer som en liggande och mer och mer tillplattad "donut" kommer antennloben att se ut. I en båt, särskilt segelbåt, kan detta vara negativt eftersom båten lutar. Loben kommer då gå ner i vattnet på ena sidan och upp i himlen på andra. Likaså har jag sett många motorbåtsägare som lutar sina antenner alldeles för mycket bakåt. Visst ser det coolt ut, men i kombination med lite mer lutning vid körning kan det försämra räckvidden riktigt ordentligt. Även om kabeldämpningen är hyfsat låg på VHF bör kabel vid mastmontage vara av lågförlusttyp (på riktigt, inte bara vad som står i reklamen). Ofta motsvarar det en tjockare kabel, t ex RG213 (kring 10mm tjock). Har gjort om installationer i segelbåtar där man haft 20m tunn kabel till en antenn i masttoppen, en kabel som dämpat bort uppåt 80% av uteffekten.... Förkortade antenner: En "grundantenn" är en elektrisk dipol med två "ben" om vardera 1/4 våglängd. Vid marin-VHF är våglängden ungefär 2m, så den motsvarar alltså 50+50cm. Typiska sådana är glasfiberpinnarna på drygt en meters längd - en bra och enkel antenn. Sedan kan ena delen av dipolen utgöras av ett jordplan, dvs en metallstruktur såsom biltak, aluminiummast o.s.v. och då räcker det med att montera ena halvan av dipolen, dvs ett uppstickande spröt på c:a en halvmeter (om fästet är i metall). Ofta är dock detta för långt att ha på en handapparat eller t.o.m. i en segelbåtsmast (tycker i alla fall en del), och därför kan man elektriskt förkorta antennen så den fysiskt blir mindre men fortfarande "upplevs" rätt av sändaren. Tyvärr blir givetvis effektiviteten sämre, men det blir också en mer kritisk antenn när det kommer till utformning och tillverkning. Glomex tillhör inte de bästa i klassen här, tvärtom. För ett par år sedan hörde jag klagomål från ett par i min hemmahamn som köpt den förkortade antennmodellen Glomex RA-304 till sina segelbåtar men tyckte räckvidden var dålig. Jag mätte upp dem, och det visade sig att den i och för sig var en hyfsad antenn - men inte på marin-VHF. De flesta hade sin bästa resonans någonstans i trakten av "flygbandet", 120-130MHz. De var faktiskt så dåliga att det fanns risk att marin-VHF-sändaren skulle riskera att ta skada om de kört vidare med dem (SWR >8:1 !). Rent praktiskt blev det bättre räckvidd om man hade sänt med ett gem som antenn..... Det hela resulterade i en uppmätning av en hel batch RA-304 från en återförsäljare (en antenn som numera tillverkades i Asien och inte Italien), och det visade sig att inte en enda av ett tiotal antenner var ens i närheten av att vara ok. Förutom anpassningen mättes även förstärkningen, och den var i storleksordningen -20dB på de flesta (dvs bara en hundradel av uteffekten kom ut). Ett exemplar hade dessutom ett fysiskt tillverkningsfel på antennkontakten (stiftet var 5mm för kort) - men hade ändå passerat den s.k. slutkontrollen. Felet var att den elektriska anpassningen för att kompensera antennlängden (en spole bl.a.) inte var rätt, varken i längd eller montering. Trots detta hade de uppenbarligen passerat slutkontrollen och godkänts. Rapporten skickades till Glomex i Italien, båtägarna reklamerade sina antenner till där de köpt dem (och fick pengarna tillbaka) men sedan lades locket på. Hur många andra som fortfarande åker runt med en usel antenn och bråkdelen av den räckvidd som borde vara, vet nog ingen. Men antennen säljstoppades aldrig och återförsäljarna fick nog inget veta. Så vill du vara hyfsat "säker" så köp en antenn som ser ut att vara så "standard" som möjligt. Då är sannolikheten störst att den blir bra och fungerar. För de stora båtkedjornas personal har ingen aning om antenner (längre) och de fabrikaten de säljer har i allmänhet sedan länge lagt ut tillverkningen till Kina och släppt lite för mycket av kontrollen. Och det är ju rätt riskfritt för dem, för hur många finns idag som kan mäta upp en antenninstallation ? Förr fanns ju en komradiofirma i källaren i nästan vartenda gathörn som kunde supporta, men inte nu längre. Och att "testa" säger inte mycket, för förbindelse med grannbåtarna eller Stockholm radio får man ju oftast redan med en spik som antenn - i alla fall från hemmahamnen och civiliserade trakter.....
  12. 4 poäng
    Från en leverantörs hemsida, med avseende på vad @Rollen skrev ". Montera med kolvstången nedåt och svarta cylinderröret uppåt för bästa smörjning av packningar och erhållande av ändlägesdämpning. Felaktig montering minskar livslängden avsevärt."
  13. 4 poäng
    Ja. Låna stöttor, skrapa bort färgen, fota. Klart på en timme eller två.
  14. 4 poäng
    Om däcket är limmat (sitter väl i tätningsmassa) så lär det sitta kvar där det sitter. Skruvarna monterades förr för att trycka ner teakribborna medan tätningsmassan "härdade" (eller vad man kallar processen). När de sitter fast så gör skruvarna ingen större nytta (möjligtvis om det kommer in fukt som vill lyfta loss en ribba..) Idag åstadkommer man "limpressen" med vacumpress. Där finns inga skruvar så du klarar dig nog utan skruvar när ditt däck limmat fast. Ren epoxi är rätt sprött. Den kommer inte sin rätt som "starkt material" förrän den armerats med glasfiber eller kolfiber. Att försöka göra förbindningspluggar enligt ditt förslag är nog som du själv skriver "tidernas sämsta idé". Att däremot ta bort skruvarna och plugga hålen mot ytterligare fuktinträngning genom injektion av epoxi går utmärkt. Du kan även åstadkomma samma funktion med tätningsmassa som sprutas upp i skruvhålen. Jag vet inte vilken metod som är bäst, båda kommer att fungera.
  15. 4 poäng
    Precis så; så länge man inte bryter mot en lag får en klubb ställa upp villkor för medlemmarna som de måste följa, förutsatt att reglerna är fattade i god demokratisk ordning. Det finns inga lagar, regler eller förordningar som ger dig en automatisk rätt att få vara med i en viss båtklubb eller ha din båt i en viss marina. En sådan regel kan vara att båten inte får ha något antifoulingsystem alls, dvs att båten måste helt sakna giftig bottenfärg för att få ligga i en viss klubb. Det finns sådana klubbar, men för att bespara dem från rättshaveristen Mellgard så tänker jag inte länka till en sådan klubb. Man kan dra en parallell som jag drog tidigare; en idrottshall kan ha regler om att man inte får spela boll i hallen om man har skor med svarta sulor få det ger streck på deras golv. Det finns inget lagligt förbud, polisen kommer inte och tar dig för att dina skor har svarta sulor, och det är inte heller förbjudet att ha svarta sulor på sina skor - men just i den aktuella hallen har man sådana regler. I vår båtklubb måste alla ha fendrar på sin båt för att inte skada bryggor och y-bommar. Sådana är reglerna om man vill vara medlem, ganska vettiga. Det finns dock ingen LAG som säger att det är så, likväl kan du bli utesluten ur klubben om du inte följer reglerna. Vi har andra regler; båten måste vara försäkrad och säkert förtöjd. Finns inget i lagboken om det heller, och i Bryssel bryr man sig inte om den frågan. I en simhall måste man duscha innan man badar. Det finns inga lagar som säger att det är så, men man kan likväl bli förvisad från hallen om man hoppar i bassängen otvagad. Osv. Dvs, allt är inom lagens råmärken. Kolla med juristerna i Bryssel (eller någon annanstans…) så får du se om du inte tror mig 🙂
  16. 4 poäng
    Jag förstår Din tanke, men jag tror nog att den tanken ställer till det för Dig. Det är väl lite knepigt att köpa en båt som någon annan förväntas, eller tros, vilja ha om ett antal år? Att köpa en båt under sådana premisser är nog som att försöka hitta svaret i en kristallkula som aldrig har vårdats av en putsduk. Hur marknaden ser ut i framtiden är det absolut ingen som har någon som helst vetskap om. Det är en hel hoper av förutsättningar som kan ha ändrats innan dess, både för Dig och för oss övriga båtlivsnjutare. Är det inte ärligare mot Er själva att Ni köper den båt som Ni vill ha?
  17. 4 poäng
    Känns som om den röda tråden i vad som Mellgard anser faktiskt är juridiskt fel för länge sedan trasslat ihop sig till ett obegripligt och snårigt nystan och totalt spårat ur…
  18. 4 poäng
    Lite otydlig fråga om du avser att driva företag eller om det är jobbet som marintekniker du undrar över. Det förstnämnda kan nog ge mest ångest för en som helst bara vill skruva... Vad gäller att driva företag så finns det en del startinformation på verksamt.se https://verksamt.se/starta-foretag/valj-foretagsform Där har några myndigheter gått samman för att informera om och underlätta starten av företag. Jag startade ett aktiebolag via den sidan för ett antal år sedan. När jag fyllt i allt så gick det information till både Bolagsverket och Skatteverket. Det underlättade mycket när jag var nybörjare. Vad gäller företagsform så är nog ditt val enskild firma eller aktiebolag. Det finns en del på verksamt som beskriver skillnaderna. Enskild firma är enklare att hantera. Du behöver inget startkapital. Din privatekonomi o företagets hänger samman, om företaget går i konkurs så får du som enskild betala alla skulderna. Aktiebolag är lite omständigare men definitivt inte svårt. Det krävs ett startkapital på 25.000 kr. Din ekonomi o aktiebolagets ekonomi är helt skilda. Går aktiebolaget i kk så påverkar det inte din privatekonomi (mer än att de 25.000 i aktiekapital försvinner). Med lite mer omfattande verksamhet så anser jag att aktiebolag är att föredra. Det går att hantera intäkter, vinst mm på ett mer ekonomiskt fördelaktigt sätt i AB. Det finns ofta stödorganisationer att få hjälp av vid start av företag. Det brukar t.o.m. finnas inom kommunens regi så kolla med dem. Det finns även nyföretagarmässor, i alla fall i Stockholm, där det går att hitta många kontakter om företagandet. Ett råd är att köpa tjänsten för ekonomihantering och kraftsamla energin på att hitta kunder och skruvandet.
  19. 4 poäng
    Alla dar i veckan, om man inte har saker och ting som yrke eller har kontakter. Men ibland kan man göra saker för att det är roligt också 🙂
  20. 3 poäng
    Lucas electrics tillverkar även kylskåp, det är därför man dricker ljummen öl på de brittiska öarna.
  21. 3 poäng
    "I stand corrected" - självklart är det "minus" jag menar. Rätt ska vara rätt.
  22. 3 poäng
    Så är det! Man eftersträvar ju så korta kablar och så få kablar som möjligt. Men jord är inte alltid samma sak som minus.
  23. 3 poäng
    Tomte! Läs mitt första inlägg i debatten innan du börjar yra runt. Enkelledare köper de som har t.ex. en minusplint strategiskt monterad så det blir mindre behov av minusledare jmf plusledare.
  24. 3 poäng
    Tänk om bottenfärg blev kulturminnesskyddad, såsom Falu rödfärg är, den färgen innehåller ju en himla massa skadliga beståndsdelar, som förutom koppar innehåller 21 olika naturliga mineraler som tex järnockra, bly, zink och kiselsyra.. Möjligen togs bly bort. Men eftersom den är kulturminnesskyddad slipper den ett förbud.... Vad är då konsekvenserna med detta? Det går bra att förgifta sin trädgård, skog, mark och stadsplanerat område, men inte våra hav. Nu kan man ju inte måla båtbottnar med falu rödfärg... men tänk om... I Norge säljs det ju ganska potent båtbottenfärg rakt över disk, man kanske skall be att få den upphälld i Demidekk-burkar... vilket man enligt ryktesvägen tydligen kan få i Fredrikstad... angående husfärg/fasadfärg då.
  25. 3 poäng
    Tänk på att sätta den med kolvstången neråt, så håller den längre. Ofta sitter de åt fel håll.
  26. 3 poäng
    Byggde om all el under styrpulpeten på vår gamla Nimbus29C och drog kablar(delvis nya förtennade ifrån B-tema, Skyllermarks/Sutars o Hjertmans). Var ett rejält ormbo med ett antal strömtjuvar och hängsäkringar innan åtgärd. Märkte på all kabel och skarvade via industriplintrad. Kabelkanaler skapade ordning. Mycket inhandlat på Elbutik. Blev ganska mycket bättre bl a tack vare original elschema ifrån Nimbus.
  27. 3 poäng
    Biltemas kabel funkar alldeles utmärkt. Inget magiskt med en kabel, bara det att båtbutikerna måste ha högre priser för att klara marginalerna. Men varför överdimensionera kraftigt? Kablarna blir betydligt dyrare, tar mer plats och är stelare. Om det med råge räcker med 2.5 mm^2, då finns det ingen rimlig anledning att gå upp till 4+ mm^2. Om du nu inte beräknar att du kommer att fördubbla förbrukningen på flera eller alla ledningar. Även om du skulle lägga till nåt i framtiden, så är det billigare och bättre att byta just den slingan då, tycker jag. Dra allt i rör så långt det är möjligt, så kan du lätt stoppa i mer eller byta i framtiden.
  28. 3 poäng
    Hoppsan Kerstin, enligt detta forum torde nog problemet vara identifierat. Byt genast reläet, eller slipa i alla fall bort det varumärket från reläets hölje innan Anti-Skyllermark-trupperna tar sig ombord på Din skuta! 😄
  29. 3 poäng
  30. 3 poäng
    Hej, Jag får nog hålla med Ingemar om att betydelsen av förtennad/förtent kabel är en smula överdriven. Förra året rev jag ut hela elsystemet i min båt och endast de kablar som var av grövre kaliber (>6mm2) var enligt konstens alla regler medans all övrig kabel var klassisk kopparkabel. Båten är 40 år gammal och ja - några av kablarna hade farit illa under perioden och behövde kasseras men de allra flesta var åtminstone visuellt helt felfria och mycket av det återanvändes när jag gjorde om installationen. /Christian
  31. 3 poäng
    Man kan tillföra lite mer härdare om det kallare när du jobbar med polyester. Normalt rekommendera 2% härdare på Biltema-polyester. Du kan laborera med 3% - 4% för lägre temperaturer. Testa lite på en oviktig yta.
  32. 3 poäng
    Värmefläkt 😉? Är det ett arbete utombords som man inte kan stänga till om så kan det räcka med lite försiktig värmning med hårtork så att processen kommer igång. Är det sedan kanske 8-10 grader så kan det härda av den värme som utvecklas i härdningen.
  33. 3 poäng
    Det är enbart viskositet, dvs hur trögflytande den är, inget om vad den tål innan den bränns. Enkla oljor har bara ett viskositetsvärde, men mer specialkomponerade oljor har ett bredare spann där de har acceptabla egenskaper. Talen är bara en påhittad skala, och har inget med faktiska temperaturer att göra. En 5W30 kommer att vara mer lättflytande vid en viss, låg temperatur än 10W30, men det är inga astronomiska skillnader. Oljan får inte vara så trög att motorn blir svår att starta för att oljan är för seg, men samtidigt inte så lättflytande att den smörjer dåligt när motorn är kall. Men mellan 5W30 och 10W30 skulle jag inte föreställa mig att en båtmotor i Sverige skulle märka nån skillnad. Det högre talet är den viskositet som oljan har vid 100 grader, som väl får antas vara en arbetstemperatur för motorn. Det talet är viktigare eftersom motorn arbetar majoriteten av tiden vid den temperaturen.
  34. 3 poäng
    Dags för en uppdatering.... Även om vårtemperaturerna inte har kommit så börjar båtsuget infinna sig så jag har börjat spendera en del tid vid båten. Det finns många påbörjade och planerade projekt så ska jag ha båten i sjön i början på maj så blir det till att ligga i. Det här inlägget blir en sammanfattning över de olika pågående projekten. Drevservice Efter många om och men sitter nu två nyservade och nymålade drev på plats. Lite strul med ena propellern som inte verkar passa som det ska (finns i en annan tråd) men i övrigt är allt på plats med nya bälgar, anoder, olja, färg och diverse skruvar och andra slitdelar. Några dekaler har jag inte satt på då de helt enkelt är sllt för dyra. Sanering akterspegel All gammal bottenfärg är borta så nu väntar jag bara på lite högre temperaturer så att jag ska kunna epoximåla innan jag återmonterar stag, trimplan, belysning och ekolodsgivare. Montera roderlägesgivare När jag byggde om instrumentpanelen köpte jag även en roderlägesgivare som aldrig monterades. Med hjälp av gängstång och kulkopplingar sitter den nu på plats. Ny bränslegivare Som så mycket annat fungerade inte bränselgivaren så en ny sådan fick det bli. Hittade också en märkskylt på tanken som visade att den rymmer hela 680 liter vilket är en rejäl tank på en så pass liten båt Renovering förpik Detta arbete står helt still då jag behöver lite högre temperatur för att kunna limma skrovklädsel Montera bogpropeller Här har jag tagit beslut att leja arbetet med att borra hål och plasta tunneln på plats. Eldragningen kommer jag göra själv. Här är det otroligt irriterande hur våra kära båtvaruhus gör allt för att kunna lura i oss att vi gör toppenaffärer. Den Vetus propeller jag planerat för har det senaste året kostat 10.990:- Så i Januari/Februari hödes priset plötsligt till 18.700 för att sedan komma till "mässpris" i samband med göteborgsmässan för 12.900. Nu är priset åter 18.700 men en inte allt för vågad gissning är väl att den kommer finnas för ~12.900: när Allt för sjön öppnar i veckan? Montera värmare En s.k. "Kinavärmare" är beställd och förväntas levereras idag. Den kommer behöva kompletteras med avgasgenomföring och ljuddämare men priset kommer fortfarande vara klart överkomligt. Här blir den stora utmaningen att hitta bra vägar för värmeslangarna då båten är väldigt låg och plattbottnad vilket ger dåligt med utrymme. Återkommer säkert med detta i ett separat inlägg. Färdigställa soffor De soffor jag plastade och monterade förra året hann aldrig bli klara innan det var dags för sjösättning. En av dem står nu på arbetsbänken i garaget där jag plastar in hållare för två gasolflaskor som ska kopplas till spisen. Denna kommer också dräneras enligt konstens alla regler. Ambitionen är även att få en slät och fin yta inuti och inte bara på utsidan så det betyder mer plastning, spackling, slipning och polering. Ska också se om jag lyckas skapa någon form av "gångjärnslösning" till dynan så att man slipper lyfta av den när man ska sätta på och av gasolen. Nya lanternor De små plastlanternorna från Biltema som satt på båten var jag inte särskilt förtjust i så när dottern råkade trampa sönder en av dem var det inte hela världen. Jag surfade runt en hel del på internet för att hitta några snygga och praktiska lanternor med de allra flesta återförsäljare har samma två-tre olika varianter. Det är också en fråga om funktion över form. Original ska det sitta ett par ganska stora rostfria saker men med smala skarndäck så kommer dessa vara ivägen så jag köpte ett par mindre rostfria som kanske inte är supersnygga men som gör jobbet. Ja det är väl 2do list just nu utöver vanlig motorservice, polering m.m.... /Christian
  35. 3 poäng
    Det enda som brukar vara unikt med Skyllermarks rekommendationer är att man enligt dem bör använda helt onödigt groteska kabelgrovlekar och bygga upp det med deras överprissatta prylar. Varför vill du göra det ? För att dra om elen för att få det bättre och mer tillförlitligt - om det nu är allmänt risigt - är en annan sak, och det är inget Skyllermarks har patent på. Snarast är det istället ren sunt förnuft som gäller 😉. Min poäng är att du bör utgå från hur det ser ut i din båt och dra om elen på ett sätt som passar i just din. Inte efter vad ett visst företag tycker, som snarast har som affärsidé att med i det närmaste religiösa metoder sälja på folk sina onödigt dyra lösningar. Som i många fall inte ens passar. Du har t ex redan sett att saker kring generatorn kanske inte stämmer med din båt/motor. Ett konventionellt skiljerelä styrt på generatorns "laddlampeutgång", som Skyllermarks (också) säljer och har inritat i en del exempelscheman går ju uppenbarligen inte koppla in på vanligt sätt - i ditt fall.
  36. 3 poäng
    Omdöme på trustpilot Fejksajt Fejksajt. Säljer produkter "billigt", men har aldrig för avsikt att skicka något. Läropengar - det var för bra för att vara sant. Skyltar med Klarna och andra betalsätt, men tar bara kort (eftersom det är så de kan göra bedrägerier). Upplevelsen ägde rum: 06 februari 2024 https://se.trustpilot.com/review/purificacionstore.com
  37. 3 poäng
    Tror det där skiljer sig lite mellan vilken typ av båt det är. Min styris går kanske 10-20 timmar per säsong medan min bobåt ligger på ca 100. Det här verkar ju vara en båt som gått en hel del och det kanske tyder på ett flitigt nyttjande av någon som gillar att åka med båten och det är väl i vanliga fall bättre än att den bara står. Vad som är mycket för en D11 kan jag inte svara på. Beror väl som vanligt på vilket underhåll motorn får. I annonsen står det "omfattande servicehistorik" så den skulle iaf jag granska. Hur ofta är motorn servad? Vid vilka timtal? Vad har gjorts vid de olika servicarna? Vore ju bra om någon vet vilka service-bulletiner det finns på dessa maskiner för då bör man kolla att dessa är åtgärdade.
  38. 3 poäng
    Med den batterityp generatortypen är avsedd för, konstantspänningsladdade bly/syra-batterier, är det inga "stora problem". Snarare inga problem alls. Och ja, system finns. Främst genom att byta till en generator med inbyggd temperaturövervakning, men det är dyrt. Alternativet är som @ChristerN skriver - begränsa maxströmmen till ett säkert värde. Den principen kör t ex jag själv. Visst får jag inte maximalt snabb laddning av LiFePO4-banken, men det går ändå kanske 4ggr snabbare än när jag hade AGM..... Har du ett bly/syrabatteri som alltid är inkopplat (t ex ditt motor-AGM) så behöver du inte bekymra dig om att generatorn skull skadas om BMS kopplar bort laddningen av LiFePO4. Generatorn kommer ju alltid ha ett hyfsat rejält batteri inkopplat, som kan svälja en ev. peak. Victrons slutsats gäller ju om lasten bara är en LiFePO4-bank. Visst kan du köpa en fjärrtermometer. Men det är (som jag skrivit i tidigare inlägg) inget du skall dela din uppmärksamhet på och sköta - temperaturbegränsningen skall ske med automatik. Tänk på att båten skall kunna köras även av den som inte fått specialinstruktion. Sedan är det inte alltid självklart var på generatorn denna extra tempsensor skall sitta om man vill ha ut max och lägga sig nära gränsen. Diodbryggan inuti har t ex i allmänhet en mycket högre temperatur än höljet utanpå. Och om man ändå skall lägga temperaturen med en hel del marginal kan man ju lika gärna köra principen med marginal på maxströmmen, kanske.....
  39. 3 poäng
    Hej och välkommen till MG! Att jobba som marintekniker är nog ett gott val för framtiden då jag tror att behovet kommer att öka iom att marinmotorerna blir mer komplicerade samtidigt som många vill lämna bort jobben och bara njuta av båten. Dock, och här kanske jag låter negativ, så tror jag du har svårt att få jobb som fristående och ambulerande service-kille eftersom båtägare dels vill lämna båten på ett varv som ”sköter allt” och dels för att det krävs en hel del i utrustning för att vara behörig på de nyare motorerna, tex felkodsläsare. Vissa (VP mfl) tar en bra slant för utrustningen och för att man ska få tillgång till deras system. Att inte ha en fast verkstad kan vara ett problem då vissa ”servicar” (läs underhåll/reparationer) kräver tillgång till maskiner som typiskt bara går att använda i en hall. Inte kul att bara kunna göra en del av jobbet hos kund och sedan konstatera att du inte kunde slutföra och är tvungen att lämna över till någon annan - som kanske inte vill ta jobbet eftersom någon annan varit där och grejat. Mitt tips är väl att börja på en firma efter utbildningen och se hur du gillar jobbet. Då får du också efter ett tag inblick i vilken utrustning som krävs och vad kunderna efterfrågar och kan bedöma om du kan leverera detta. Kanske också välja att inrikta dig på någon speciell del som tex installation av elektronik som plotter, radar, ankarspel etc. Lycka till!
  40. 3 poäng
    Toan i 700 är sådan att du måste stå i den öppna salongen och dra ner brallorna och backa in på toan lätt knäande. Men visst, det är en toa. Som första båt så skulle jag istället välja en styrpulpetare, HT eller bowrider och skippa möjligheten att sova över i båten. Låt det komma sen om det verkar lockande.
  41. 3 poäng
    Det där gäller ju om du köper en ny båt. Om du köper en begagnad båt av välkänt fabrikat som är populär på marknaden så är värdeminskningen obetydlig om du inte gör ett dåligt köp. Som ny i båtlivet rekommenderar jag att köpa en beg båt som inte är så gammal att det börjar kräva en massa extra underhåll o reparationer (framförallt på motorn - skrovet åldras inte på samma sätt). Du vet inte riktigt vilka båtbehov du har och hur mycket du och din familj vill vara på sjön. Efter ett par säsonger så har ni kanske tröttnat och vill bli av med båten. Eller har ni fängslats av båtlivet och vet lite bättre vilken storlek och typ av båt ni behöver. I båda fallen är det enklare att bli av med båten om den är eftertraktad. I mitt eget fall tog det ett par båtar innan jag hittade rätt. (Segelbåtar men principen är densamma)
  42. 3 poäng
    En mer sannolik förklaring till ett begränsat utbud är att efterfrågan på spärrfärg är begränsad.
  43. 3 poäng
    Jag har ett elsystem med viss likhet till ditt. 300Ah AGM-batterier (inget separat startbatteri utan en lågspänningsbrytare för att säkerst'lla motorstart) Sterling AltB 80 och en 80A generator på en 30hk dieselmotor. Jag håller på att byta till 250Ah LFP och behåller ett 100 Ah AGM som startbatteri. Även Sterling kommer att få sitta kvar men använder båda utgångarna till startbatteriet och förbrukare (100Ah AGM och 250Ah LFP). Skälet att behålla Sterling är för att rädda generatorn vid ev laddningsbortfall. Tittade på (och mailade Mr Sterling) om laddstyrning av LFP med Sterlingprylar. Han tyckte att jag skulle köpa deras styrbara DC/DC-laddare. Den kräver en separat styrningskomponent för att justera strömstyrkan. Det blev sammanlagt rätt dyrt. Det blev istället en Victron Orion DC/DC 50A som med blåtand kan ställas in för rätt laddningsspänning och laddningsström. Efter sjösättningen kommer jag att hålla koll på generatortemperaturen och justera strömstyrkan för laddningen med Victron Orion till en nivå där generatorn kommer att överleva och med tillräcklig snabbhet i laddningen av mina LFP (åtta separata 100 Ah Winstonceller som kopplas samman 2p4s för att få ett "12V-batteri" på 200Ah som kommer att ge 250Ah p.g.a. att cellerna överpresterar). BMS kapacitet har inte med batteriernas kapacitet att göra. BMS-kapaciteten hänger samman med vilken max strömstyrka du vill kunna ta ut ut batteriet/batterierna. Mina kraftigaste förbrukare är elwinchar som är avsäkrade 200A. Jag har därför skaffat en BMS som klarar 250A för att ha marginal (strömmen från mitt LFP-batteri passerar genom BMS). Om du har två parallellkopplade LFP dropinbatterier med inbyggd BMS så måste prestandan tillsammans på dessa klara din maximala strömförbrukning.
  44. 3 poäng
    Jag har kört precis så, SB generator 60A (AD31) till förbrukningsbanken på 345Ah och BB 60A till 180Ah start-bog-ankarspel samt skiljerelä för möjlighet att stötta SB generator och batteribank. Som mest när vi varit ute några dagar ligger strömmen på drygt 30A och sen kan den tuffa på runt 20A, allt bevakas av en Nasa BM-1. Generatorerna nya sen 2 år. Så det har ju inte varit i närheten av 60A någon gång med den set-upen, fast nu har ju du lite stöddigare batteribankar så du kanske kan dra nytta av dubbla generatorer till vardags om det inte bara är för back-up om man tvingas köra på en motor.
  45. 3 poäng
    Jo, jag ser att jag läste slarvigt...
  46. 3 poäng
    Jag skulle köra med relät. Tror inte heller att du får snabbare laddning annat än när förbrukarbanken är väldigt tom men jag gillar redundans, dvs du skulle kunna köra bara med BB motor och ändå få laddning i båda bankarna. Kör du bara med SB men vill få laddning även till förbrukarbanken får du använda startkablar emellan bankerna.
  47. 3 poäng
    Jovisst var det så, och kanske till och med ekonomipack för ”stortvätt” 😎 Annars tror jag mest på såpan, bra med gul så den gröna inte förväxlas med sk. styrbordssåpa
  48. 3 poäng
    🤠 alltså No till Yes? Har inte Tom-Olof Ström och Valerius Hansson något bra focktvättmedel och nån bra genuaskölj att rekommendera? Eller kanske någon speciell stärkelse till stormfocken? Min salige fader använde en produkt från Turtle, om det var bil- eller ett båtshampo minns jag inte, men det kanske var samma produkt, till olika pris i olika förpackningar. Men vanlig såpa skall väl funka bra.
  49. 3 poäng
    Om vi bortser från klimatnytta eller inte samt hur elnätet är uppbyggt så är faktum att det är billigt att äga elbil kontra fossilbil/hybrid om vi jämför bilar från samma årgångar. Man kan inte jämföra med gamla fossilbilar under 50.000, den diskussionen får man ta när elbilarna nått motsvarande ålder. De flesta med elbil väljer ett elavtal som är rörligt, t.ex. Tibber. De gånger jag laddar och taxan med avgifter överskrider 1kr/kwh är lätträknade. Min månadskostnad för el till bilen är genomsnittligt 250:- över året och jag kör drygt 2000mil per år och har en lite vassare modell som drar mer el. Att däckkostnaderna skulle öka beroende på elbilarnas vikt är i princip strunt, de har bättre vrid och nyttjar man det slits däcken mer. Har dock inte sett något avvikande hittills mot vår andra bil eller tidigare bilar och vi är inte blyga med gasen. Servicekostnaderna är mycket lägre, iallafall på Tesla som helt saknar serviceintervaller. Vad gäller livslängd på batterier får framtiden utvisa, men av det man kan läsa i olika forum är det främst tidiga modeller med problem där tekniken i batteriuppbyggnad inte hade nått lika långt. Enklaste Teslamodellerna typ "SR" hittar man lätt under 300.000 idag, jämför det med motsvarande BMW 3serie t.ex. Kan man inte ladda på egen uppfart så är nyttan med elbil diskuterbar. Att alltid ha en fulladdad bil på morgonen är också bekvämt. Det är bra att jämföra, men då ska man göra det på lika villkor.
  50. 3 poäng
    Alltså, det är väl jätteenkelt att begripa varför Transportstyrelsen inte vill rekommendera spärrfärg för fritidsbåtar. Även om färgen funkar så håller den ju inte i evighet, och fritidsbåtar har ju inte direkt några krav på dokumentation kring vad man har för bottenfärger. Målar man med spärrfärg så skjuter man bara saneringsproblemet på framtiden och när båten bytt händer ett par gånger så får man nog räkna med att den där spärrfärgen är bortglömd och inte underhålls. Det är ju många båtägare som inte vetat om att de haft TBT-färg på skrovet, till exempel. Inom kommersiell sjöfart har man processer för att hantera sånt här men det går inte riktigt att kräva av fritidsbåtägare. Märk dock väl att Transportstyrelsens råd om spärrfärger är en rekommendation, inte ett lagkrav. När Mellgard ursprungligen gick till storms mot Transportstyrelsen så försökte han ju hävda att hans många lager av vanlig bottenfärg skulle fungera som spärrfärg i lagens mening. Det vilade då på honom att visa (i juridiskt hänseende) att det faktiskt var så, men myndigheten menade att det inte räckte med eget tyckande i frågan och därav kom föreläggandet om sanering. Om man köper en för ändamålet avsedd spärrfärg där tillverkaren utlovar att den ska ha just den spärrfunktionen så tror jag inte att det skulle finnas så stora möjligheter för Transportstyrelsen att underkänna en sådan lösning. Däremot förstår jag som sagt att myndigheten helst vill avråda från det.
Denna ledartavla är satt till Stockholm/GMT+01:00
×
×
  • Skapa nytt...